Predikaren 9
Svenska Folkbibeln 2015
9 (A) Allt detta har jag grubblat på, allt detta har jag prövat: att de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen människa vet vad som ligger framför henne. 2 (B) Allt händer lika för alla: för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode[a], den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed liksom den som skyr eden. 3 (C) Detta är något ont i allt som händer under solen, att det går alla lika. Och människornas hjärtan är fulla av ondska, av dårskap i deras hjärtan så länge de lever, och sedan går de ner bland de döda. 4 Den som är med i[b] de levandes skara har ett hopp, för en levande hund har det bättre än ett dött lejon. 5 (D) De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. 6 Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen.
7 (E) Så ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta, för Gud är redan nöjd med det du gör. 8 Låt dina kläder alltid vara vita[c] och låt oljan aldrig fattas på ditt huvud[d]. 9 (F) Njut livet med en kvinna som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv som Gud ger dig under solen, alla dina förgängliga dagar. För det är din lott i livet och mödan som du har under solen. 10 (G) Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet.
11 (H) Vidare såg jag under solen: Det är inte de snabba som vinner loppet eller hjältarna som vinner striden. Det är inte de visa som får bröd, de kloka som får rikedom eller de kunniga som får uppskattning. Allt beror på tid och tillfälle. 12 (I) Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid när den plötsligt drabbar dem.
13 Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor: 14 Det fanns en liten stad[e] med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den. 15 (J) Därinne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg den fattige mannen. 16 (K) Då sade jag: Vishet är bättre än styrka. Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.
Vishet och dårskap
17 De visas ord som hörs i stillhet
är bättre än rop från en härskare
bland dårar.
18 Vishet är bättre än vapen.
Men en enda syndare
fördärvar mycket gott.
Footnotes
- 9:2 för den gode Septuaginta och Peshitta tillägger: ”och den onde”.
- 9:4 är med i Andra handskrifter: ”är utvald att tillhöra”.
- 9:8 kläder … vita Uttryck för fest, renhet och upphöjdhet (Upp 3:4, 18, 7:14, 19:8).
- 9:8 oljan … på ditt huvud Uppfriskande i det varma klimatet (Ps 92:11, Matt 6:17), vanligt vid bjudningar (Ps 23:5, Luk 7:46). Symbol för den helige Ande (1 Sam 16:13).
- 9:14 en liten stad Situationen liknar Davids och Joabs belägring av Abel Bet-Hammaaka (2 Sam 20:15f), förutom att den bortglömda räddaren var en vis kvinna.
Predikaren 9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Människans lott
9 Allt detta har jag begrundat och kommit fram till: De rättfärdiga och visa och deras gärningar är i Guds hand. Om en människa har kärlek eller hat framför sig vet hon inte. 2 Samma öde drabbar alla, den rättfärdige och den gudlöse, den gode och rene och den orene, den som offrar och den som inte gör det.
Det går den gode
som det går syndaren,
likaså den som svär en ed
och den som är rädd för att svära.
3 Det finns ett ont i allt som sker under solen: alla har samma öde. Människornas hjärtan är fulla av ondska, och dårskap bor inom dem livet igenom, och sedan förenar de sig med de döda. 4 Så länge någon lever finns det hopp. Även en levande hund är bättre än ett dött lejon.
5 De levande vet att de kommer att dö,
men de döda vet ingenting.
De har ingen belöning att vänta,
och man ska inte ens komma ihåg dem.
6 Deras kärlek, hat och avund är över,
och de ska aldrig mer befatta sig med det som händer under solen.
7 Så ät ditt bröd med glädje, och drick ditt vin med glatt hjärta, för detta uppskattar Gud. 8 Klä dig alltid i vita kläder, och låt inte olja fattas på ditt huvud. 9 Lev lycklig tillsammans med den kvinna du älskar, alla dagar i ditt meningslösa liv, som Gud har gett dig under solen, i alla dina meningslösa dagar. För detta är din lott i livet och i din möda under solen. 10 Vad du än gör så gör det med all din kraft, för i dödsriket, dit du går, finns inget arbete, inga planer, ingen kunskap och ingen visdom.
11 Vidare såg jag under solen:
Det är inte de snabba som vinner loppet
eller den starkaste som segrar i striden,
inte heller de visa som har bröd,
inte de kloka som blir rika
och inte de lärda som lyckas.
Nej, alla är de beroende av rätt tid och tillfälle.
12 En människa har inte heller kunskap om sin tid.
Likt fiskar som fångas i ett nät,
eller som fåglar som fastnar i en snara,
så snärjs människorna i onda tider
som plötsligt kommer över dem.
Vishet och dårskap
13 Också ett annat exempel på stor visdom såg jag under solen, och den gjorde starkt intryck på mig: 14 Det fanns en liten stad med få invånare, och dit kom en mäktig kung med sin armé och belägrade den med stora befästningar. 15 I staden fanns det en vis men fattig man, och han räddade staden med sin vishet. Men sedan var det ingen som kom ihåg honom. 16 Då sa jag: ”Vishet är bättre än styrka.” Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen fäster sig vid vad han säger.
17 Den vises ord i stillhet är starkare
än ropen från den som för dårarnas talan.
18 Vishet är bättre än vapen,
men en syndare fördärvar mycket gott.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.