Levnadsregler och tänkespråk

(A) Vem är som den vise?

    Vem kan förklara saker och ting?
        Visheten lyser upp
        människans ansikte,
    det hårda i hennes uppsyn
        förvandlas.
(B) Jag säger: Följ kungens ord
    på grund av den ed
        som du gett inför Gud.[a]
(C) Var inte snabb att överge honom,
        stå inte upp för en ond sak.
    Han gör vad han vill,
(D) för kungens ord har makt.
    Vem kan säga till honom:
        ”Vad gör du?”
Den som håller budet
        vill inte veta av något ont.
    Den vises hjärta känner tid och sätt[b].
(E) För allt finns en tid och ett sätt,
    och en människas ondska
        vilar tungt på henne.
(F) Hon vet ju inte vad som kommer,
    vem kan säga henne hur det blir?
(G) Ingen människa har makt
    över anden[c]
        så att hon kan hålla kvar anden,
    och ingen har makt
        över dödens dag.
    I krig kommer ingen undan,
        och ondska kan inte rädda
            den ogudaktige.

Världens orättvisor

(H) Allt detta såg jag, när jag betraktade allt som sker under solen, i en tid när människa har makt över människa till hennes olycka. 10 Jag såg också de ogudaktiga bli begravda och gå till vila, medan de som gjort det rätta måste dra bort från den heliga platsen och blev bortglömda[d] i staden. Också det är förgängligt.

11 (I) Därför att domen inte genast fälls över det onda, styrks människors barn i sina hjärtan att göra det onda. 12 (J) Men även om syndaren gör det onda hundra gånger om och får leva länge, så vet jag ändå: Det går väl för de gudfruktiga eftersom de fruktar Gud, 13 (K) men illa för den orättfärdige. Hans liv förlängs inte som skuggan[e], eftersom han inte fruktar Gud. 14 (L) Förgängligt är det som sker på jorden, att det kan gå de rättfärdiga som om de gjort ogudaktiga gärningar, och att det kan gå de ogudaktiga som om de gjort rättfärdiga gärningar. Jag sade: Också det är förgängligt.

15 (M) Jag prisar glädjen, för det finns inget bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad[f]. Det är vad som följer henne i hennes möda de livsdagar Gud ger henne under solen.

16 När jag inriktade mitt hjärta på att förstå visheten och såg den verksamhet som pågår på jorden – varken dag eller natt unnar man sig sömn – 17 (N) då insåg jag att hela Guds verk är sådant att människan inte kan fatta det som sker under solen. För hur mycket människan än strävar och utforskar det, förstår hon det ändå inte. Även om den vise säger sig förstå det, kan han ändå inte fatta det.

Footnotes

  1. 8:2 den ed som du gett inför Gud   Undersåtar avkrävdes en trohetsed till sin kung (jfr Hes 17:13).
  2. 8:5 sätt   Annan översättning: ”dom” (även i vers 6).
  3. 8:8 anden   Annan översättning: ”vinden”.
  4. 8:10 bortglömda   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”hyllade”.
  5. 8:13 förlängs … som skuggan   När solen börjar gå ner.
  6. 8:15 äter och dricker och är glad   Uttrycket förknippas särskilt med Salomos regim som präglades av fred och välstånd (1 Kung 4:20, 1 Krön 29:22).

Att leva vist

(8:1—12:14)

Vem är som den vise
    som vet förklaringen till saker och ting?
Visheten lyser upp en människas ansikte
    och förvandlar hennes stränga uppsyn.

Jag säger:[a] Lyd kungen, så som du med ed svurit inför Gud att göra. Ha inte bråttom bort ur kungens närhet, och låt dig inte bli inblandad i något ont, för han gör som han vill. Kungens ord har en stor auktoritet, och vem kan säga till honom: ”Vad gör du?”

Den som lyder hans bud drabbas inte av något ont.
    Den vise känner till tid och domslut.
Det finns tid och domslut för allting,
    och människans ondska vilar tungt på henne.

Eftersom ingen vet vad som kommer att hända,
    vem kan tala om för henne vad som ska ske?
Ingen har makt över vinden,
    ingen kan hindra den.
Ingen har heller makt över sin dödsdag,
    och ingen kommer undan striden.
Ondskan kan inte rädda sina utövare.

Orättvisor

Allt detta har jag sett när jag betraktat det som sker under solen i en tid då en människa utövar makt över en annan, till sin egen olycka. 10 Jag har sett onda människor bli begravda, de som brukade komma och gå på den heliga platsen, och som sedan prisades i staden där de gjorde detta.[b] Även detta är meningslöst.

11 När domen inte genast fälls över det onda, kommer människorna att vilja göra ännu mer ont. 12 Men även om en syndare begår hundra onda gärningar och ändå får leva länge, så vet jag att det kommer att gå bra för dem som fruktar Gud. 13 Det går inte bra för den onde, och hans liv förlängs inte heller likt skuggan, eftersom han inte fruktar Gud.

14 Meningslöst är det som händer här på jorden: Det finns rättfärdiga som får vad de onda förtjänar och onda som får vad de rättfärdiga förtjänar. Även detta är meningslöst.

Arbetsglädje är en gåva från Gud

15 Då lovordade jag glädjen, eftersom det inte finns något bättre för människan under solen än att hon äter och dricker och är glad. Det är det som följer henne i hennes möda under den tid som Gud låter henne leva under solen.

Alla har samma väg att gå

16 När jag åtog mig att lära känna visheten och betrakta all den verksamhet som pågår på jorden – varken dag eller natt unnar man sig någon sömn – 17 då insåg jag att allt som Gud har gjort under solen är bortom människans fattningsförmåga. Hur människan än anstränger sig för att komma underfund med det, fattar hon det inte. Även om den vise säger sig veta, kan han ändå inte fatta.

Footnotes

  1. 8:2 Grundtextens innebörd är osäker; säger finns inte där.
  2. 8:10 Grundtexten har blev bortglömda i stället för prisades; översättningen följer här andra hebreiska handskrifter samt Septuaginta och andra gamla översättningar.

Vem är lik den vise, och vem förstår att så uttyda en sak? Visheten gör människans ansikte ljust, genom den förvandlas det råa i hennes uppsyn.

Jag säger er: Akta på konungens bud, ja, gör det för den eds skull som du har svurit vid Gud.

Förhasta dig icke att övergiva honom, inlåt dig ej på något som är ont; han kan ju göra allt vad han vill.

Ty en konungs ord är mäktigt, och vem kan säga till honom: »Vad gör du?»

Den som håller budet skall icke veta av något ont; och tid och sätt skall den vises hjärta lära känna.

Ty vart företag har sin tid och sitt sätt, och en människas ondska kommer tungt över henne.

Hon vet ju icke vad som kommer att ske; vem kan säga henne huru något kommer att ske?

Ingen människa har makt över vinden, till att hejda den, ej heller har någon makt över dödens dag, ej heller finnes undflykt i krig; så kan ogudaktigheten icke rädda sin man.

Allt detta såg jag, när jag gav akt på allt vad som händer under solen, i en tid då den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.

10 Ock likaledes såg jag att de ogudaktiga fingo komma i sin grav och gå till vila, under det att sådana som hade gjort vad rätt var måste draga bort ifrån den Heliges boning och blevo förgätna i staden. Också detta är fåfänglighet.

11 Därför att dom icke strax går över vad ont som göres, få människors barn dristighet att göra det ont är,

12 eftersom syndaren hundra gånger kan göra vad ont är och likväl får länge leva. Dock vet jag ju att det skall gå de gudfruktiga väl, därför att de frukta Gud,

13 men att det icke skall gå den ogudaktige väl, och att hans dagar icke skola förlängas, såsom skuggan förlänges, eftersom han icke fruktar Gud.

14 En fåfänglighet som händer här på jorden är det att rättfärdiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de ogudaktigas gärningar, och att ogudaktiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de rättfärdigas gärningar. Jag sade: Också detta är fåfänglighet.

15 Så prisade jag då glädjen och fann att intet är bättre för människan under solen, än att hon äter ock dricker och är glad, så att detta får följa henne vid hennes möda, under de livsdagar som Gud giver henne under solen.

16 När jag vände mitt hjärta till att förstå vishet, och till att betrakta det besvär som man gör sig på jorden utan att få sömn i sina ögon, varken dag eller natt,

17 då insåg jag att det är så med alla Guds verk, att människan icke förmår fatta vad som händer under solen; ty huru mycket en människa än mödar sig för att utforska det, fattar hon det ändå icke. Och om någon vis man tänker att han skall kunna förstå det, så kommer han ändå icke att kunna fatta det.