^10 (A) Ändå har du förkastat oss
        och vanärat oss,
    du drar inte ut med våra härar.
¹¹ Du låter oss ge vika för fienden,
    och de som hatar oss tar byte.
¹² Du gör oss till slaktfår
    och skingrar oss
        bland hednafolken.
^13 (B) Du säljer ditt folk för ingenting,
    du gör ingen vinst på affären.

^14 (C) Du gör oss till åtlöje
        för våra grannar,
    till spott och spe
        för dem som bor omkring oss.
¹⁵ Du gör oss till ett ordspråk
        bland hednafolken,
    man skakar på huvudet
        bland folken.
^16 (D) Dagen lång är min vanära inför mig,
    mitt ansikte täcks av skam
^17 (E) när jag hör den som hånar och hädar,
    när jag ser fienden
        och den hämndlystne.

¹⁸ Allt detta har drabbat oss,
    men vi har inte glömt dig
        eller svikit ditt förbund.
¹⁹ Våra hjärtan har inte vänt sig bort,
    våra steg har inte vikit från din väg.
²⁰ Men du har krossat oss
        där schakaler bor
    och låtit dödens skugga
        falla över oss.
²¹ Om vi hade glömt vår Guds namn
    och sträckt våra händer
        mot en främmande gud,
^22 (F) skulle då inte Gud ha märkt det,
    han som känner hjärtats
        hemligheter?
^23 (G) Nej, för din skull
        dödas vi dagen lång,
    vi räknas som slaktfår.

²⁴ Vakna! Varför sover du, Herre?
    Vakna upp, förkasta oss inte
        för alltid!
²⁵ Varför döljer du ditt ansikte
    och glömmer vårt lidande
        och betryck?
²⁶ Vår själ är nerböjd i stoftet,
    vår kropp är nertryckt mot jorden.
²⁷ Grip in och hjälp oss!
    Friköp oss för din nåds skull.

^16 (A) Allt har jag sett
        under mina förgängliga dagar:
    Den rättfärdige går under
        i sin rättfärdighet,
    den ogudaktige lever länge
        i sin ondska.

    när jag vill gå till rätta
        med dig.
    Ändå måste jag tala med dig
        om dina domslut.
    Varför lyckas de ogudaktiga så väl?
        Varför lever alla trolösa
            så trygga?
^2 (B) Du planterar dem och de slår rot,
        de växer och bär frukt.
    Du är nära i deras mun,
        men långt från deras inre.

^3 (C) Men du, Herre, känner mig.
    Du ser mig och prövar
        hur mitt hjärta är mot dig.
    Ryck bort dem som får till slakt
        och förbered dem för dagen
            då de dödas.
^4 (D) Hur länge ska landet sörja
    och hela markens gräs
        torka bort,
    så att både fyrfotadjur och fåglar
        går under för invånarnas ondska?
    De säger: ”Han kan inte se
        vår framtid.”

⁷ Jag har övergett mitt hus,
        lämnat mitt arv
    och gett min älskade
        i fiendens hand.
⁸ Min arvedel blev
        som ett lejon i skogen mot mig.
    Hon höjde sin röst mot mig,
        därför hatar jag henne.
^9 (G) Min arvedel har blivit för mig
        som en spräcklig rovfågel
    som angrips av andra rovfåglar^[b]
        runt omkring.
    Gå och samla markens alla djur
        och låt dem komma för att äta!

^10 (H) Många herdar
    har fördärvat min vingård
        och trampat ner mitt land.
    De har gjort mitt härliga land
        till en öde öken,
            till en ödemark.
¹¹ Sörjande och öde
        ligger det framför mig.
    Hela landet ligger öde,
        för ingen bryr sig om det.
¹² Över alla kala höjder i öknen
        rycker plundrare fram,
    för Herrens svärd slukar allt
        från landets ena ände
            till den andra.
    Ingen kan känna sig trygg.
^13 (I) De har sått vete men skördat törne.
        Förgäves tröttar de ut sig.
    Ni kommer att skämmas
        över er gröda
    på grund av Herrens
        brinnande vrede.