Den ångerfulles bön

38 En psalm av David. En bön.

(A) Herre, straffa mig inte i din vrede,
    tukta mig inte i din glöd!
(B) Dina pilar har träffat mig,
    din hand har drabbat mig.
Jag har inget helt i min kropp
        på grund av din vrede,
    ingen frid i mina ben
        på grund av min synd.

(C) Min syndaskuld
        går mig över huvudet,
    den tynger mig
        som en alltför tung börda.
Mina sår stinker och rinner
    på grund av min dårskap.
(D) Jag går krokig och djupt böjd,
    hela dagen går jag sörjande.
Mina höfter är fulla av brand,
    jag har inget helt i min kropp.

Jag är maktlös och helt krossad,
    jag ropar i mitt hjärtas ångest.
10 Herre, du känner all min längtan,
    mina suckar är inte dolda för dig.
11 Mitt hjärta slår häftigt,
        min kraft har lämnat mig.
    Mina ögons ljus är också borta.

12 (E) Mina nära och kära
        håller sig borta från min plåga,
    mina närmaste stannar på avstånd.
13 De som vill ta mitt liv lägger snaror,
    de som söker min olycka
        talar om min undergång.
    Ständigt tänker de på svek.

14 (F) Men jag liknar en döv som inte hör,
    en stum som inte öppnar sin mun.
15 Jag liknar en man som inte hör,
    en vars mun saknar svar,
16 (G) för jag hoppas på dig, Herre.
    Du ska svara, Herre min Gud.
17 Jag tänker:
    Låt dem inte triumfera över mig
        eller förhäva sig över mig
            när min fot vacklar,
18 för jag är nära att falla,
    jag känner ständigt min smärta.

19 Jag bekänner min skuld,
    jag sörjer över min synd.
20 (H) Mina fiender lever och är mäktiga,
    många hatar mig utan orsak.
21 (I) De lönar gott med ont,
        de är emot mig
    för att jag strävar efter det goda.

22 (J) Överge mig inte, Herre!
    Min Gud, var inte långt ifrån mig.
23 Skynda till min hjälp,
    Herre, min frälsning!

Ångerpsalm; den ångerfulles bön

38 En psalm av David, till påminnelse[a].

Herre, straffa mig inte i din vrede,
    aga mig inte i din vredes glöd.
Dina pilar har genomborrat mig,
    din hand har kommit över mig.
Ingenting är helt i min kropp för din vredes skull,
    ingenting är friskt i min kropp för min synds skull.
Min skuld går mig över huvudet,
    som en börda, som är alltför tung för mig.

Mina sår stinker och är fyllda med var
    för min dumhets skull.
Jag går krokig och böjd,
    hela dagen går jag sörjande.
Mina höfter fylls av brinnande smärta,
    ingenting i min kropp är helt.
Jag är utan kraft, jag är helt krossad,
    jag klagar i mitt hjärtas ångest.

10 Herre, du vet allt jag längtar efter,
    varje suck ligger öppen för dig.
11 Mitt hjärta slår intensivt, min styrka avtar,
    och ljuset lämnar mina ögon.
12 Mina nära och kära håller sig undan mig för min plåga,
    mina närmaste håller sig på avstånd.
13 De som står efter mitt liv lägger ut snaror,
    de som vill skada mig talar om min undergång,
    hela dagarna tänker de ut onda planer.

14 Men jag är som en döv som ingenting hör,
    som en stum som inte kan öppna sin mun.
15 Jag är som en man som inte hör,
    som inte öppnar sin mun för att svara.
16 Men jag väntar på dig, Herre,
    du ska svara, Herre, min Gud.
17 Jag tänker: ”Låt dem inte få glädjas över mig,
    eller upphöja sig själva över mig när jag snavar.”

18 Jag är nära att falla,
    och min smärta är ständigt hos mig.
19 Jag bekänner min synd.
    Jag sörjer över min skuld.
20 Mina fiender är många och starka,
    många är de som hatar mig utan orsak.
21 De lönar gott med ont
    och angriper mig, därför att jag strävar efter det goda.

22 Överge mig inte, Herre!
    Var inte långt ifrån mig, min Gud!
23 Skynda dig att hjälpa mig,
    Herre, du min räddning!

Footnotes

  1. 38:1 Påminnelse kan tänkas vara en vädjan till Herren att komma ihåg den ångrande. Psalmen kan ha använts i samband med offer.