Jesus talar om sitt lidande

21 (A) Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och att han måste bli dödad och på tredje dagen uppväckt.

Read full chapter

18 (A) "Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden 19 (B) och utlämna honom åt hedningarna till att hånas och gisslas och korsfästas. Och på tredje dagen ska han uppstå."

En mors begäran

20 (C) Då kom modern till Sebedeus söner fram till Jesus tillsammans med sina söner. Hon föll på knä och ville be honom om något. 21 Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon sade till honom: "Lova att mina båda söner här får sitta bredvid dig i ditt rike, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra."

22 (D) Jesus svarade: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare[a] som jag ska dricka?" De svarade: "Det kan vi." 23 Jesus sade till dem: "Ni ska få dricka min bägare. Men platserna på min högra och min vänstra sida är det inte min sak att ge bort. De ska ges åt dem som min Far har berett dem för."

24 (E) När de tio andra fick höra det, blev de upprörda över de båda bröderna. 25 (F) Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Ni vet att folkens ledare beter sig som herrar över dem och att stormännen härskar över dem. 26 Men så ska det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, 27 och den som vill vara främst bland er ska vara de andras slav. 28 (G) Så har inte heller Människosonen kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många[b]."

Jesus botar två blinda

29 (H) När de var på väg ut ur Jeriko följde mycket folk med honom. 30 Två blinda[c] satt där vid vägen, och när de fick höra att Jesus gick förbi ropade de: "Förbarma dig över oss, Herre, Davids son!" 31 Folket sade åt dem strängt att vara tysta, men de ropade bara ännu högre: "Förbarma dig över oss, Herre, Davids son!"

32 Jesus stannade och kallade dem till sig och frågade: "Vad vill ni att jag ska göra för er?" 33 De svarade honom: "Herre, öppna våra ögon!" 34 Då förbarmade sig Jesus och rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 20:22 dricka den bägare   En bild för Guds vredesdom (jfr Jes 51:17, Jer 21:15f, Upp 16:19).
  2. 20:28 många   En anspelning på Jes 53:12, i betydelsen alla människor.
  3. 20:30 Två blinda   Parallellerna i Mark 10:46f och Luk 18:35f nämner bara en av dem, Bartimeus, troligen för att han var den som talade med Jesus.

Jesus talar än en gång om sitt lidande

30 (A) Sedan gick de vidare därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det, 31 (B) eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom. Men tre dagar efter[a] sin död ska han uppstå." 32 Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga honom.

Vem är störst?

33 (C) De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?" 34 Men de teg, för på vägen hade de talat med varandra om vem som var den störste. 35 (D) Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så ska han vara den siste av alla och allas tjänare."

36 (E) Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, omfamnade det och sade till dem: 37 (F) "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig, tar inte emot mig utan honom som har sänt mig."

Inte mot oss utan för oss

38 (G) Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss." 39 (H) Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 (I) Den som inte är mot oss är för oss. 41 (J) Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.

Frestelser och förförelser

42 (K) Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet. 43 Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet stympad än att du har båda händerna kvar och hamnar i Gehenna[b], i elden som aldrig slocknar. 45 Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet halt än att du har båda fötterna kvar och kastas i Gehenna. 47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, 48 (L) där deras mask inte dör och elden inte släcks.[c]

49 Var och en ska saltas med eld[d]. 50 (M) Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:31 tre dagar efter   I judisk tideräkning liktydigt med den tredje dagen (jfr 1 Kung 12:5, 12), eftersom startpunkten räknades som dag ett och inte dag noll (jfr 3 Mos 19:6).
  2. 9:43 Gehenna   Hebreiska för Hinnomsdalen, där avgudadyrkare en gång offrade barn i eld (2 Kung 23:10). I NT en bild för domens eviga eld (Matt 5:22, 10:28).
  3. 9:48 Jes 66:24. Senare handskrifter har dessa ord även som vers 44 och 46.
  4. 9:49 saltas med eld   Senare handskrifter tillägger: "och varje offer ska saltas med salt". Tempeloffren helgades med salt innan de förbrändes på altaret (3 Mos 2:13).

43 Och alla var överväldigade av Guds stora makt.

Människosonen ska utlämnas

Medan alla var förundrade över allt han gjorde, sade han till sina lärjungar: 44 (A) "Öppna era öron för det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." 45 (B) Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem så att de inte kunde fatta det, och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.

Vem är störst?

46 (C) Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem. 47 Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig 48 (D) och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst."

49 (E) Johannes svarade: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss." 50 (F) Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er[a] är för er."

Jesus på väg upp till Jerusalem

51 (G) När tiden för hans upptagande[b] var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit. 52 Han sände budbärare framför sig, och de gick i väg och kom in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. 53 (H) Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg mot Jerusalem. 54 (I) När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som förtär dem[c]?" 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.[d] 56 Och de gick vidare till en annan by.

Lärjungaskapets kostnad

57 (J) Medan de vandrade vägen fram sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." 58 Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud."

59 Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far[e]." 60 Jesus sade till honom: "Låt de döda[f] begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike!"

61 (K) En annan sade: "Jag ska följa dig, Herre. Men låt mig först ta farväl av min familj." 62 (L) Jesus svarade: "Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike."

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:50 Den som inte är mot er   Alltså lärjungarna. När det gäller människors inställning till Jesus själv är han skarpare (11:23).
  2. 9:51 upptagande   till himlen (Luk 24:51, Apg 1:9).
  3. 9:54 som förtär dem   Vissa handskrifter tillägger: "så som Elia gjorde" (jfr 2 Kung 1:10f).
  4. 9:55 Vissa senare handskrifter tillägger: "Han sade: Ni vet inte av vilken ande ni är. Människosonen har inte kommit för att fördärva människors själar utan för att frälsa dem."
  5. 9:59 begrava min far   En sons plikt (jfr 1 Mos 46:4, 3 Mos 21:1f). Kanske innebar mannens önskan att han ville skjuta upp lärjungaskapet så länge fadern ännu levde.
  6. 9:60 de döda   Människor som ännu inte har fått liv genom evangeliet (jfr Luk 15:24, Joh 5:25, Ef 2:1).