² Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg^[a] där de var ensamma. Och han förvandlades inför deras ögon. ³ Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan bleka några kläder. ⁴ Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med Jesus.

⁵ Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är gott för oss att vara här^[b]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." ⁶ Han visste inte vad han skulle säga, så skräckslagna var de. ^7 (A) Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och ur molnet hördes en röst: "Han är min älskade Son. Lyssna till honom!" ⁸ Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon där utom Jesus.

^9 (B) På vägen ner från berget befallde han dem att inte berätta för någon vad de hade sett förrän Människosonen uppstått från de döda. ¹⁰ De tog fasta på det ordet och diskuterade med varandra vad som menades med att uppstå från de döda.

¹¹ Och de frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma^[c]?" ^12 (C) Han sade till dem: "Elia kommer först och återupprättar allt. Men hur kan det då stå skrivet om Människosonen att^[d] han ska lida mycket och bli föraktad? ^13 (D) Jag säger er: Elia har faktiskt kommit. Och de gjorde med honom som de ville, så som det står skrivet om honom."

Jesus botar en pojke med stum ande

¹⁴ När de kom till de andra lärjungarna, såg de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. ¹⁵ Så snart allt folket fick se Jesus, blev de förundrade och skyndade fram och hälsade på honom. ¹⁶ Han frågade dem: "Vad är det ni diskuterar?"

^17 (E) En i folkskaran svarade honom: "Mästare, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. ¹⁸ Var den än får tag i honom slår den omkull honom, och han tuggar fradga och gnisslar tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte." ¹⁹ Jesus svarade dem: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta honom till mig." ^20 (F) Och de kom med honom till Jesus.

Så snart anden fick se honom slet den och ryckte i pojken, och han föll till marken och vred sig och tuggade fradga. ²¹ Jesus frågade hans far: "Hur länge har det varit så med honom?" Fadern svarade: "Sedan han var barn. ²² Ofta har den kastat honom i elden och i vattnet för att ta livet av honom. Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!" ^23 (G) Jesus sade till honom: "Om du kan? Allt är möjligt för den som tror." ²⁴ Genast ropade barnets far: "Jag tror. Hjälp min otro!"

²⁵ Jesus såg att folk strömmade till, och han sade strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!" ²⁶ Anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död. ²⁷ Men Jesus tog hans hand och reste upp honom, och han stod upp.

^28 (H) När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?" ²⁹ Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."^[e]

Jesus talar än en gång om sitt lidande

^30 (I) Sedan gick de vidare därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det, ^31 (J) eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom. Men tre dagar efter^[f] sin död ska han uppstå." ³² Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga honom.

Vem är störst?

^33 (K) De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?" ³⁴ Men de teg, för på vägen hade de talat med varandra om vem som var den störste. ^35 (L) Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så ska han vara den siste av alla och allas tjänare."

^36 (M) Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, omfamnade det och sade till dem: ^37 (N) "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig, tar inte emot mig utan honom som har sänt mig."

Inte mot oss utan för oss

^38 (O) Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss." ^39 (P) Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. ^40 (Q) Den som inte är mot oss är för oss. ^41 (R) Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.

Frestelser och förförelser

^42 (S) Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet. ⁴³ Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet stympad än att du har båda händerna kvar och hamnar i Gehenna^[g], i elden som aldrig slocknar. ⁴⁵ Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet halt än att du har båda fötterna kvar och kastas i Gehenna. ⁴⁷ Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, ^48 (T) där deras mask inte dör och elden inte släcks.^[h]

⁴⁹ Var och en ska saltas med eld^[i]. ^50 (U) Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"

Jesus visar sin härlighet

^28 (A) Ungefär åtta dagar efter de orden tog Jesus med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget^[a] för att be. ²⁹ Medan han bad, förvandlades hans ansikte och hans kläder blev strålande vita. ³⁰ Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia, ³¹ som visade sig i härlighet och talade om hans bortgång^[b] som han skulle fullborda i Jerusalem.

³² Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de hans härlighet och de båda männen som stod där med honom. ³³ När männen skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här^[c]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade.

³⁴ Medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och lärjungarna blev förskräckta när de kom in i molnet. ^35 (B) Ur molnet hördes en röst: "Han är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!" ^36 (C) Och när rösten hördes, fann de att Jesus var ensam.

Lärjungarna höll tyst och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.

Jesus botar en besatt pojke

^37 (D) När de dagen därpå kom ner från berget möttes han av en stor skara människor. ^38 (E) Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. ³⁹ En ande tar tag i honom så att han plötsligt skriker, den sliter i honom tills han tuggar fradga, och det är knappt att den släpper honom och slutar plåga honom. ⁴⁰ Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut den, men de kunde inte."

⁴¹ Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? Hämta hit din son." ⁴² Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och ryckte och slet i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. ⁴³ Och alla var överväldigade av Guds stora makt.

Människosonen ska utlämnas

Medan alla var förundrade över allt han gjorde, sade han till sina lärjungar: ^44 (F) "Öppna era öron för det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." ^45 (G) Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem så att de inte kunde fatta det, och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.

Vem är störst?

^46 (H) Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem. ⁴⁷ Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig ^48 (I) och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst."

^49 (J) Johannes svarade: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss." ^50 (K) Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er^[d] är för er."

Jesus på väg upp till Jerusalem

^51 (L) När tiden för hans upptagande^[e] var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit. ⁵² Han sände budbärare framför sig, och de gick i väg och kom in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. ^53 (M) Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg mot Jerusalem. ^54 (N) När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som förtär dem^[f]?" ⁵⁵ Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.^{[g] 56} Och de gick vidare till en annan by.

Lärjungaskapets kostnad

^57 (O) Medan de vandrade vägen fram sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." ⁵⁸ Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud."

⁵⁹ Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far^[h]." ⁶⁰ Jesus sade till honom: "Låt de döda^[i] begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike!"

^61 (P) En annan sade: "Jag ska följa dig, Herre. Men låt mig först ta farväl av min familj." ^62 (Q) Jesus svarade: "Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike."

Inte myter utan Guds uppenbarelse

^16 (A) Det var inga utstuderade myter vi följde när vi förkunnade vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst för er, utan vi var ögonvittnen till hans majestät. ^17 (B) Han fick ära och härlighet från Gud Fadern när rösten kom till honom från den majestätiska Härligheten^[a]: "Han är min Son, min Älskade. I honom har jag min glädje." ¹⁸ Den rösten hörde vi själva från himlen när vi var med honom på det heliga berget.

^19 (C) Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en dyster plats tills dagen gryr och morgonstjärnan^[b] går upp i era hjärtan. ²⁰ Framför allt ska ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen tolkning^[c]. ^21 (D) Ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.