Jesaja 43
Svenska Folkbibeln 2015
Israels oförtjänta räddning
43 (A) Men så säger nu Herren,
han som har
skapat dig, Jakob,
han som har format dig, Israel:
Var inte rädd,
för jag har återlöst dig,
jag har kallat dig vid namn,
du är min.
2 (B) Om du går genom vatten
är jag med dig,
eller genom strömmar
så ska de inte dränka dig.
Om du går genom eld
ska du inte bli svedd,
lågan ska inte bränna dig.
3 (C) För jag är Herren din Gud,
Israels Helige, din Frälsare.
Jag ger Egypten till lösen för dig,
Nubien och Seba[a] i ditt ställe.
4 Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
högt aktad och älskad av mig,
ger jag människor i ditt ställe,
folk i stället för ditt liv.
5 (D) Var inte rädd, för jag är med dig.
Jag ska hämta dina barn från öster
och samla dig från väster.
6 (E) Jag ska säga till länderna i norr:
"Ge hit!"
och till södern:
"Håll dem inte tillbaka!
För hit mina söner fjärran ifrån
och mina döttrar
från jordens ände,
7 (F) var och en som är uppkallad
efter mitt namn
och som jag skapat till min ära,
som jag format och gjort."
8 (G) För ut det blinda folket
som ändå har ögon,
och de döva som ändå har öron.
9 (H) Alla hedningar kommer tillsammans
och folken samlas.
Vem bland dem förkunnade detta
och lät oss höra om det
som har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen
så att de kan få rätt.
Låt dem höra, så att de kan säga:
"Det är sant."
10 (I) Ni är mina vittnen, säger Herren,
och min tjänare som jag utvalt,
för att ni ska känna mig och tro mig
och förstå att Jag Är.
Före mig blev ingen Gud formad,
efter mig ska ingen komma.
11 (J) Jag, jag är Herren.
Förutom mig finns ingen frälsare.
12 Det är jag som har förutsagt
och frälst och förkunnat,
ingen främmande gud ibland er.
Ni är mina vittnen, säger Herren,
och jag är Gud.
13 (K) Jag Är, redan från första dagen.[b]
Ingen kan rädda ur min hand.
När jag vill göra något,
vem kan då hindra det?
14 (L) Så säger Herren,
er återlösare, Israels Helige:
För er skull sänder jag bud till Babel
och bryter ner alla bommarna,
och kaldeernas jubel
förvandlas till jämmer.[c]
15 Jag är Herren er Helige,
Israels skapare, er kung.
16 (M) Så säger Herren,
han som gjorde en väg i havet,
en stig i väldiga vatten,
17 han som förde ut vagnar
och hästar dit,
en mäktig krigshär.
Där blev de liggande,
de reser sig aldrig mer.
De utplånades,
de släcktes som en veke.
18 Tänk inte på det som har hänt,
bry er inte om det som var förr.
19 (N) Se, jag gör något nytt.
Redan nu visar det sig.
Märker ni det inte?
Jag ska göra en väg i vildmarken
och strömmar i öknen.
20 Markens djur ska ära mig,
schakaler och strutsar,
för jag förser vildmarken med vatten
och öknen med strömmar,
så att mitt folk, mina utvalda,
kan dricka.
21 Det folk som jag format åt mig
ska höja mitt lov.
22 Men du Jakob har inte kallat på mig,
du Israel har tröttnat på mig.
23 Du har inte kommit till mig
med dina brännofferfår
eller ärat mig med dina slaktoffer.
Jag har inte gett dig arbete
med matoffer
eller möda med rökelse.
24 (O) Du har inte köpt kalmus[d] åt mig
för pengar
eller mättat mig
med dina slaktoffers fett.
I stället har du gett mig arbete
med dina synder
och möda med dina missgärningar.
25 (P) Jag, jag är den som utplånar
dina brott för min egen skull,
dina synder minns jag inte mer.
26 (Q) Påminn mig,
låt oss gå till rätta med varandra,
tala så att du kan få rätt.
27 Redan din stamfar syndade
och dina talesmän gjorde uppror
mot mig.
28 Därför har jag vanhelgat
helgedomens ledare,
överlämnat Jakob till förintelse
och Israel till hån.
Footnotes
- 43:3 Nubien och Seba Nuvarande Sudan och Jemen.
- 43:13 redan från första dagen Annan översättning: "från denna dag och framåt".
- 43:14 Babel etc Annan översättning: "Babel och för ner kaldeerna som flyktingar på skeppen de jublade över".
- 43:24 kalmus Doftande gräs, kanske från Indien (Jer 6:20). Ingick i smörjelseoljan (2 Mos 30:23).
Jesaja 43
Svenska 1917
43 Men nu säger HERREN så, han som har skapat dig, Jakob, han som har danat dig, Israel: Frukta icke, ty jag har förlossat dig, jag har kallat dig vid ditt namn, du är min.
2 Om du ock måste gå genom vatten, så är jag med dig, eller genom strömmar, så skola de icke fördränka dig; måste du än gå genom eld, så skall du ej bliva svedd, och lågorna skola ej förtära dig.
3 Ty jag är HERREN, din Gud, Israels Helige, din frälsare; jag giver Egypten till lösepenning för dig, Etiopien och Seba i ditt ställe.
4 Eftersom du är så dyrbar i mina ögon, så högt aktad och så älskad av mig, därför giver jag människor till lösen för dig och folk till lösen för ditt liv.
5 Frukta då icke, ty jag är med dig. Jag skall låta dina barn komma från öster, och från väster skall jag samla dig tillhopa.
6 Jag skall säga till Norden: »Giv hit» och till södern: »Förhåll mig dem icke; för hit mina söner ifrån fjärran och mina döttrar ifrån jordens ända,
7 envar som är uppkallad efter mitt namn och som jag har skapat till min ära, envar som jag har danat och gjort.»
8 För hitut det blinda folket, som dock har ögon, och de döva, som dock hava öron.
9 Alla folk hava kommit tillsammans, folkslagen samla sig tillhopa. Vem bland dem finnes, som skulle kunna förutsäga sådant? Må de låta oss höra sina forna utsagor. Må de ställa fram sina vittnen och bevisa sin rätt, så att dessa, när de höra det, kunna säga: »Det är sant.»
10 Men I ären mina vittnen, säger HERREN, I ären min tjänare, den som jag har utvalt, på det att I mån veta och tro mig och förstå, att det är jag; före mig är ingen Gud danad, och efter mig skall ingen komma.
11 Jag, jag är HERREN, och förutom mig finnes ingen frälsare.
12 Jag har förkunnat det och skaffat frälsning, jag har kungjort det och ingen främmande gud bland eder. I ären mina vittnen, säger HERREN; och jag är Gud.
13 Ja, allt framgent är jag densamme, och ingen kan rädda från min hand. När jag vill göra något, vem kan då avvända det?
14 Så säger HERREN, eder förlossare, Israels Helige: För eder skull sänder jag mitt bud mot Babel, och jag skall driva dem allasammans på flykten, jag skall driva kaldéerna ned på skeppen som voro deras fröjd.
15 Jag är HERREN, eder Helige, Israels skapare, eder konung.
16 Så säger HERREN, han som gör en väg i havet, en stig i väldiga vatten,
17 han som för vagnar och hästar ditut, ja, härskara och och stridsmakt, sedan ligga de där tillhopa och kunna icke stå upp, de äro utsläckta, de hava slocknat såsom en veke:
18 Tänken icke på vad förr har varit, akten icke på vad fordom har skett.
19 Se, jag vill göra något nytt. Redan nu visar det sig; märken I det icke? Ja, jag skall göra en väg i öknen och strömmar i ödemarken,
20 så att markens djur skola ära mig, schakaler och strutsar, därför att jag låter vatten flyta i öknen, strömmar i ödemarken, så att mitt folk, min utkorade, kan få dricka.
21 Det folk, som jag har danat åt mig, skall förtälja mitt lov.
22 Men icke har du, Jakob, kallat mig hit, i det du har gjort dig möda för min skull, du Israel.
23 Icke har du framburit åt mig dina brännoffersfår eller ärat mig med dina slaktoffer; icke har jag vållat dig arbete med spisoffer, ej heller möda med rökelse.
24 Icke har du köpt kalmus åt mig för dina penningar eller mättat mig med dina slaktoffers fett. Nej, du har vållat mig arbete genom dina synder och möda genom dina missgärningar.
25 Jag, jag är den som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ihåg.
26 Låt mig höra, vad du har att säga, och låt oss gå till rätta med varandra; tala du, för att du må finnas rättfärdig.
27 Men se, redan din stamfader syndade, och de som förde din talan begingo överträdelser mot mig.
28 Därför har jag måst låta helgedomens furstar utstå vanära och har överlämnat Jakob åt tillspillogivning, Israel åt försmädelse.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation