Israels barn är blinda och döva

18 (A) Ni som är döva, hör!
        Ni som är blinda, skåda och se!
19 Vem är så blind som min tjänare
    och så döv som min
        budbärare som jag sänder?
    Vem är så blind som min förtrogne,
        så blind som Herrens tjänare?
20 (B) Du har sett mycket
        men inte tagit vara på det.
    Öronen är öppna,
        men ingen lyssnar.
21 Herren ville
        för sin rättfärdighets skull
    låta sin undervisning
        komma till makt och ära.

22 Men detta är ett plundrat
        och skövlat folk.
    De ligger alla bundna i hålor,
        gömda i fängelser.
    De har utlämnats till plundring
        utan att någon räddar,
    till skövling utan att någon säger:
        "Ge tillbaka."

23 Vem bland er lyssnar på detta,
    tar vara på det
        och hör för framtiden?
24 Vem har lämnat Jakob till skövling
        och Israel åt plundrare?
    Är det inte Herren,
        som vi syndat mot?
    De ville inte vandra på hans vägar
        eller höra hans undervisning.
25 (C) Därför öste han sin brinnande vrede
        över dem – krigets raseri.
    De förbrändes av det runt omkring,
        men de besinnade det inte.
    De förtärdes av det
        men tog det inte till sitt hjärta.

Read full chapter