Add parallel Print Page Options

Achas regerar i Juda

(2 Krön 28:1-8; 28:16-21; 28:23-27; Jes 7:1—12:6)

16 I Pekachs, Remaljas son, sjuttonde regeringsår blev Achas, Jotams son, kung i Juda. Han var tjugo år när han blev kung, och han regerade i sexton år i Jerusalem. Men han gjorde inte det som var rätt i Herrens, sin Guds, ögon, som hans förfader David hade gjort. Han följde Israels kungars exempel. Han offrade till och med sin egen son i eld i enlighet med den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för israeliternas skull. Han offrade och tände rökelse på offerplatserna och höjderna och under alla grönskande träd.

Kung Resin i Aram och kung Pekach i Israel, Remaljas son, gick till anfall mot Jerusalem och belägrade Achas, men de lyckades inte besegra honom. Ungefär samtidigt återtog kung Resin Elat åt Aram. Han drev ut alla från Juda ur staden, och edoméerna bosatte sig där i stället. De har bott där sedan dess.

Achas skickade sändebud till kung Tiglat Pileser i Assyrien med ett budskap: ”Jag är din tjänare och din son. Kom och rädda mig ur den arameiske kungens och Israels kungs grepp. De har anfallit mig.” Achas tog silvret och guldet som fanns i Herrens hus och i kungapalatsets skattkammare och sände det som gåva till kungen av Assyrien. Den assyriske kungen lyssnade till honom och anföll då Damaskus, intog den, och förde bort dess invånare till Kir och dödade kung Resin.

10 Kung Achas for då till Damaskus för att träffa den assyriske kungen Tiglat Pileser. Han såg där ett altare, gjorde en skiss av det, som han sedan med en detaljerad beskrivning sände till prästen Uria. 11 Prästen Uria byggde ett altare efter den beskrivning kung Achas sänt till honom från Damaskus. Det var färdigt innan kungen kom tillbaka från Damaskus. 12 När kungen kom tillbaka från Damaskus och såg altaret, gick han fram och offrade på det. 13 Han bar fram brännoffer, matoffer, och hällde dryckesoffer över altaret och stänkte sedan blodet från gemenskapsoffret över det. 14 Sedan tog han bort kopparaltaret, som hade stått inför Herren i templets främre del, och placerade det på norra sidan av det nya altaret.[a] 15 Kung Achas gav prästen Uria instruktioner: ”Offra på det stora altaret morgonens brännoffer och kvällens matoffer, kungens brännoffer och matoffer och folkets brännoffer, matoffer och dryckesoffer. Stänk blodet från brännoffren och slaktoffren på det altaret. Men kopparaltaret ska jag använda till för att söka vägledning.”

16 Prästen Uria utförde allt kungen Achas hade befallt honom. 17 Kungen tog bort sidoplåtarna från bäckenställen i templet och faten som stod på dem. Havet som stod på kopparoxarnas ryggar tog han ner och ställde på ett stenfundament. 18 För den assyriske kungens skull tog han också bort den täckta sabbatspassage[b] som han hade byggt mellan kungens yttre ingångsväg och Herrens hus.

19 Achas historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

20 Achas dog och begravdes bland sina förfäder i Davids stad. Hans son Hiskia blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 16:14 Den exakta innebörden av grundtextens beskrivning av detaljerna här är osäker (gäller även i övrigt verserna 12-15).
  2. 16:18 Det hebreiska uttryckets innebörd är osäker.

16 I Pekas, Remaljas sons, sjuttonde regeringsår blev Ahas, Jotams son, konung i Juda.

Tjugu år gammal var Ahas, när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Han gjorde icke vad rätt var i HERRENS, sin Guds, ögon, såsom hans fader David,

utan vandrade på Israels konungars väg; ja, han lät ock sin son gå genom eld, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.

Och han frambar offer och tände offereld på höjderna och kullarna och under alla gröna träd.

På den tiden drogo Resin, konungen i Aram, och Peka, Remaljas son, Israels konung, upp för att erövra Jerusalem; och de inneslöto Ahas, men kunde icke erövra staden.

Vid samma tid återvann Resin, konungen i Aram, Elat åt Aram och jagade Juda män bort ifrån Elot. Därefter kommo araméerna till Elat och bosatte sig där, och där bo de ännu i dag.

Men Ahas skickade sändebud till Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien, och lät säga: »Jag är din tjänare och din son. Drag hitupp och fräls mig från Arams konung och från Israels konung, ty de hava överfallit mig.»

Och Ahas tog det silver och guld som fanns i HERRENS hus och i konungshusets skattkamrar, och sände det såsom skänk till konungen i Assyrien.

Och konungen i Assyrien lyssnade till honom: konungen i Assyrien drog upp mot Damaskus och intog det och förde bort folket till Kir och dödade Resin.

10 Sedan for konung Ahas till Damaskus för att där möta Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien. Och när konung Ahas fick se altaret i Damaskus, sände han till prästen Uria en avteckning av altaret och en mönsterbild till ett sådant, alldeles såsom det var gjort.

11 Sedan byggde prästen Uria altaret; alldeles efter den föreskrift som konung Ahas hade sänt till honom från Damaskus gjorde prästen Uria det färdigt, till dess konung Ahas kom tillbaka från Damaskus.

12 När så konungen efter sin hemkomst från Damaskus fick se altaret, trädde han fram till altaret och steg upp till det.

13 Därefter förbrände han sitt brännoffer och sitt spisoffer och utgöt sitt drickoffer; och blodet av det tackoffer som han offrade stänkte han på altaret.

14 Men kopparaltaret, som stod inför HERRENS ansikte, flyttade han undan från husets framsida, från platsen mellan det nya altaret och HERRENS hus, och ställde det på norra sidan om detta altare.

15 Och konung Ahas bjöd prästen Uria och sade: »På det stora altaret skall du förbränna morgonens brännoffer och aftonens spisoffer, ävensom konungens brännoffer jämte hans spisoffer, så ock brännoffer, spisoffer och drickoffer för allt folket i landet; och allt blodet, såväl av brännoffer som av slaktoffer, skall du stänka därpå. Men vad Jag skall göra med kopparaltaret, det vill jag närmare betänka.»

16 Och prästen Uria gjorde alldeles såsom konung Ahas bjöd honom.

17 Konung Ahas lösbröt ock sidolisterna på bäckenställen och tog bort bäckenet från dem; och havet lyfte han ned från kopparoxarna som stodo därunder och ställde det på ett stengolv.

18 Och den täckta sabbatsgången som man hade byggt vid huset, så ock konungens yttre ingångsväg, förlade han inom HERRENS hus, för den assyriske konungens skull.

19 Vad nu mer är att säga om Ahas, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

20 Och Ahab gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Och hans son Hiskia blev konung efter honom.