Förbundsarken erövras av filisteerna

4 ^(A) Samuels ord kom till hela Israel. Och Israel drog ut till strid mot filisteerna^[a] och slog läger vid Eben-Ezer^[b], medan filisteerna hade slagit läger vid Afek. ² Filisteerna ställde då upp sig i slagordning mot Israel. Striden spred sig och israeliterna blev slagna av filisteerna, som nergjorde omkring fyratusen man på slagfältet. ^3 (B) När folket kom tillbaka till lägret sade de äldste i Israel: ”Varför har Herren i dag slagit oss inför filisteerna? Låt oss hämta Herrens förbundsark^[c] från Shilo så att den är här bland oss och räddar oss från våra fienders hand. ^4 (C) Folket sände män till Shilo, och de bar Herren Sebaots förbundsark därifrån, hans som tronar på keruberna^[d]. Elis båda söner Hofni och Pinehas följde med Guds förbundsark.

⁵ När Herrens förbundsark kom in i lägret brast hela Israel ut i ett så högt jubelrop att marken skakade. ⁶ Filisteerna hörde jubelropet och sade: ”Vad betyder det där höga jubelropet i hebreernas läger?” När filisteerna fick veta att Herrens ark hade kommit in i lägret ⁷ blev de rädda, för de tänkte: ”Gud har kommit in i lägret.” De sade: ”Ve oss! Något sådant har inte hänt förut. ^8 (D) Ve oss! Vem kan rädda oss från den mäktige Gudens hand? Det var den Guden som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen. ^9 (E) Men fatta mod och var män, filisteer, så ni inte blir slavar åt hebreerna liksom de har varit slavar åt er. Var nu män och kämpa!”

¹⁰ Så stred filisteerna, och israeliterna blev slagna och flydde var och en till sitt tält. Nederlaget blev mycket stort, och bland Israel föll trettiotusen man av fotfolket. ^11 (F) Dessutom blev Guds ark erövrad, och Elis båda söner Hofni och Pinehas miste livet.

Eli dör

^12 (G) En benjaminit sprang från slagfältet och kom samma dag till Shilo, med sönderrivna kläder och jord på sitt huvud. ¹³ När han kom fram satt Eli på sin stol vid vägkanten och vaktade, för hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Så snart mannen kom in i staden och berättade, brast hela staden ut i sorgerop. ¹⁴ När Eli hörde ropen sade han: ”Vad är det här för oväsen?” Då skyndade mannen sig dit och berättade för Eli. ^15 (H) Men Eli var nittioåtta år gammal, och hans ögon hade starr så att han inte kunde se.

¹⁶ Mannen sade till Eli: ”Det är jag som har kommit från slagfältet. Jag flydde från slagfältet i dag.” Då sade Eli: ”Vad har hänt, min son?” ¹⁷ Budbäraren svarade: ”Israel har flytt för filisteerna, och många i folket har stupat. Även dina båda söner Hofni och Pinehas är döda, och Guds ark har blivit erövrad.” ¹⁸ När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten. Han bröt nacken och dog, för mannen var gammal och tung. Eli hade då varit domare i Israel i fyrtio år.^[e]

I-Kabod

¹⁹ Hans sonhustru, Pinehas hustru, var havande och nära att föda. Hon fick höra nyheten att Guds ark var bortrövad och att hennes svärfar och man var döda. Då sjönk hon ner och födde sitt barn, för födslovärkarna kom över henne. ^20 (I) Medan hon höll på att dö sade kvinnorna som stod omkring henne: ”Var inte rädd, du har fött en son.” Men hon svarade inte och brydde sig inte om det. ²¹ Hon kallade pojken I-Kabod^[f] och sade: ”Härligheten är borta från Israel”, eftersom Guds ark var tagen och hennes svärfar och man var döda. ²² Hon sade: ”Härligheten är borta från Israel, för Guds ark är bortrövad.”

Herrens ark i Dagons tempel

5 Filisteerna tog Guds ark och förde den från Eben-Ezer till Ashdod^[g]. ^2 (J) De bar in Guds ark i Dagons^[h] tempel och ställde den bredvid Dagon. ³ När ashdoditerna tidigt nästa dag kom dit, fick de se Dagon ligga framstupa på marken framför Herrens ark. Då tog de Dagon och reste upp honom igen på hans plats. ⁴ Men när de kom dit tidigt nästa morgon, såg de återigen Dagon ligga framstupa framför Herrens ark. Dagons huvud och hans båda händer^[i] låg avbrutna på tröskeln, bara kroppen satt kvar på honom. ⁵ I Ashdod trampar man därför än i dag inte på Dagons tröskel^[j], varken Dagons präster eller någon annan som går in i Dagons tempel.

⁶ Herrens hand var tung över ashdoditerna. Han sände förödelse^[k] bland dem och slog dem med bölder^[l] i Ashdod och bygden däromkring. ⁷ När Ashdods invånare såg detta sade de: ”Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon.” ⁸ De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: ”Vad ska vi göra med Israels Guds ark?” De svarade: ”Låt Israels Guds ark flyttas till Gat.” Då flyttade de Israels Guds ark dit. ⁹ Men när de hade flyttat den dit, sände Herrens hand mycket stor förvirring i staden. Han slog stadens folk, både små och stora, med bölder.

¹⁰ Då sände de Guds ark till Ekron. Men när Guds ark kom till Ekron, ropade ekroniterna: ”De har skickat hit Israels Guds ark till oss för att döda oss och vårt folk!” ¹¹ De sände bud och samlade alla filisteernas furstar och sade: ”Sänd bort Israels Guds ark, så att den får komma tillbaka till sin plats igen och inte dödar oss och vårt folk.” En dödlig förvirring hade nämligen uppstått i hela staden. Guds hand låg mycket tung över den. ¹² De av invånarna som inte dog drabbades av bölder, och ropet från staden steg mot himlen.

Arken återförs till Israels land

6 När Herrens ark hade varit i filisteernas land i sju månader, ² kallade filisteerna till sig präster och spåmän och sade: ”Vad ska vi göra med Herrens ark? Säg oss hur vi ska sända den tillbaka till dess plats.” ³ De svarade: ”Om ni vill sända i väg Israels Guds ark ska ni inte sända bort den utan gåvor. Ni måste i varje fall ge honom ett skuldoffer. Då ska ni bli botade, och ni ska förstå varför hans hand inte drar sig tillbaka från er.”

⁴ De frågade: ”Vad för slags skuldoffer ska vi sända honom?” De svarade: ”Fem bölder av guld och fem råttor av guld, lika många som filisteernas furstar, för samma plåga har drabbat er alla och era furstar. ^5 (K) Ni ska göra avbildningar av era bölder och avbildningar av råttorna som fördärvar ert land. Ge så ära åt Israels Gud. Kanske lättar han då sin hand över er och era gudar och ert land. ^6 (L) Varför förhärdar ni era hjärtan så som farao och egyptierna gjorde? När han visade sin makt mot dem, släppte de då inte israeliterna och lät dem gå?

⁷ Så gör nu en ny vagn och ta två kor som ger di och som inte har burit något ok. Spänn korna för vagnen, men ta hem deras kalvar från dem. ⁸ Sätt Herrens ark på vagnen och lägg ner guldföremålen som ni ger honom som skuldoffer^[m] i ett skrin vid sidan av den. Sänd sedan i väg vagnen. ⁹ Se efter om den tar vägen till sitt eget land, till Bet-Shemesh. Då var det han som vållade oss den stora olyckan. Men annars vet vi att det inte var hans hand som slog oss utan att det drabbade oss av en slump.”

¹⁰ Männen gjorde så. De tog två kor som gav di och spände dem för vagnen. Men kornas kalvar stängde de in hemma. ¹¹ Och de satte Herrens ark på vagnen och även skrinet med guldråttorna och med avbildningarna av deras bölder. ¹² Korna gick raka vägen mot Bet-Shemesh^[n]. De gick hela tiden samma väg. De gick där och råmade utan att vika av vare sig till höger eller till vänster. Filisteernas furstar följde efter dem ända till gränsen mot Bet-Shemesh.

¹³ Folket i Bet-Shemesh höll på med veteskörd^[o] i dalen. De lyfte sin blick och fick syn på arken, och de blev mycket glada när de såg den. ¹⁴ När vagnen nådde åkern hos Josua från Bet-Shemesh stannade den där, och där låg en stor sten. Då högg de upp trävirket från vagnen och offrade korna till brännoffer åt Herren. ¹⁵ Leviterna lyfte ner Herrens ark, tillsammans med skrinet med guldföremålen som stod där bredvid, och satte det på den stora stenen. Invånarna i Bet-Shemesh offrade på den dagen brännoffer och slaktoffer åt Herren. ¹⁶ När filisteernas fem furstar hade sett detta, vände de samma dag tillbaka till Ekron.

¹⁷ De bölder av guld som filisteerna gav som skuldoffer åt Herren var: en för Ashdod, en för Gaza, en för Ashkelon, en för Gat, en för Ekron. ¹⁸ Men guldråttorna var lika många som filisteernas alla städer under de fem furstarna, och då medräknades både befästa städer och landsbygdens byar. Den stora stenen där de satte ner Herrens ark är ett vittne, och den finns kvar än i dag på betshemeshiten Josuas åker.

^19 (M) Av invånarna i Bet-Shemesh blev några slagna för att de hade sett in i Herrens ark.^[p] Herren dödade sjuttio man bland folket, femtio var hövdingar.^[q] Och folket sörjde över att Herren hade slagit så många bland dem.

Arken i Kirjat-Jearim

²⁰ Invånarna i Bet-Shemesh sade: ”Vem kan bestå inför Herren, denne helige Gud? Till vem ska han dra vidare härifrån oss?” ²¹ De skickade sändebud till dem som bodde i Kirjat-Jearim^[r] och sade: ”Filisteerna har sänt tillbaka Herrens ark. Kom ner hit och hämta upp den till er.”