”Betyder detta ingenting för er, alla ni som passerar här längs vägen? Se, och tänk efter, om ni någonsin sett en plåga som är lik den som kommit över mig, den som Herren har låtit drabba mig på sin brinnande vredes dag.
Går detta eder ej till sinnes, I alla som dragen vägen fram? Akten härpå och sen till: kan någon plåga vara lik den varmed jag har blivit hemsökt, den varmed HERREN har bedrövat mig på sin glödande vredes dag?
Betyder det ingenting för alla er som går vägen förbi? Ge akt på detta och se: Kan någon plåga vara lik den plåga som drabbat mig, den som Herren låtit mig lida på sin brinnande vredes dag?
Betyder det inget för alla er som går vägen förbi? Se efter och se: finns det någon smärta lik smärtan som drabbat mig, som Herren har plågat mig med på sin brinnande vredes dag?
Betyder detta ingenting för er, ni alla som ser på? Kan ni tänka er en sorg större än den jag bär på, när Herren har behandlat mig så här på sin vredes dag?