Jag hade en syn om natten, och se, en man red på en röd häst. Han stod bland myrtenträden i dalsänkan. Bakom honom stod andra hästar, röda, bruna och vita. (A) Jag frågade: ”Min herre, vilka är dessa?” Ängeln som talade med mig sade: ”Jag ska visa dig vilka de är.” 10 (B) Mannen som stod bland myrtenträden svarade: ”Det är dessa som Herren har sänt ut till att fara omkring på jorden.” 11 Och de svarade Herrens ängel som stod bland myrtenträden: ”Vi har farit omkring på jorden, och se, hela jorden är lugn och stilla.”

Herren ska trösta Sion

12 (C) Då sade Herrens ängel: ”Herre Sebaot, hur länge ska det dröja innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har visat din vrede mot dem nu i sjuttio år.” 13 Herren svarade ängeln som talade med mig med goda och tröstande ord. 14 (D) Och ängeln som talade med mig sade sedan: ”Ropa ut: Så säger Herren Sebaot:

Jag ivrar för Jerusalem
    och brinner av nit för Sion.
15 (E) Jag är mycket vred på hednafolken
        som sitter så säkra,
    för när jag bara var lite vred
        förvärrade de olyckan.
16 (F) Därför säger Herren så:
    Jag har vänt tillbaka till Jerusalem
        i barmhärtighet.
    Mitt hus ska byggas där,
        säger Herren Sebaot,
    och mätsnöret ska spännas
        över Jerusalem.
17 (G) Ropa ut än en gång:
        Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång ska mina städer
        flöda över av det som är gott.
    Herren ska än en gång trösta Sion,
        än en gång ska han
        utvälja Jerusalem.”

Hornen och smederna

18 Och jag lyfte min blick och fick se fyra horn. 19 Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad betyder de?” Han svarade mig: ”Där är hornen som har skingrat Juda, Israel och Jerusalem.”

20 (H) Och Herren lät mig se fyra smeder. 21 Jag frågade: ”Varför har dessa kommit och vad ska de göra?” Han svarade: ”Där är hornen som skingrade Juda så att ingen kunde lyfta sitt huvud. Men smederna har kommit för att skrämma dem och slå av hornen på de hednafolk som lyfte sitt horn mot Juda land för att skingra dem som bor där.”

Read full chapter

Ryttaren på den vita hästen

11 (A) Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet.

Read full chapter