Mitt hjärta brann inom mig.
    Medan jag grubblade,
brann det som en eld.
    Jag talade med min tunga:
" Herre, låt mig förstå att mitt liv har ett slut,
att det finns en gräns för mina dagar,
så att jag inser hur förgänglig jag är.
Som en handsbredd har du gjort mina dagar,
min livslängd är som ett intet inför dig.
Endast en vindfläkt är människorna,
hur säkra de än står. Sela.

Read full chapter