² Gud står upp, hans fiender skingras,
de som hatar honom flyr för hans ansikte.
³ Som rök drivs bort, fördrivs de av dig,
som vaxet smälter av eld,
    förgås de ogudaktiga inför Gud.
⁴ Men de rättfärdiga är glada,
    de fröjdar sig inför Gud och jublar av glädje.

⁵ Sjung till Guds ära, prisa hans namn!
Bered väg för honom som drar fram genom öknarna.
Hans namn är Herren, gläd er inför honom.
⁶ Gud i sin heliga boning
    är de faderlösas fader
och änkors försvarare,
⁷ en Gud som ger de ensamma ett hem
och de fångna frihet och lycka.
    Men de upproriska måste bo i en öken.

⁸ Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk,
när du gick fram i ödemarken, sela,
⁹ då bävade jorden,
    då strömmade regn ner från himlen inför Gud,
själva Sinai bävade inför Gud, Israels Gud.
¹⁰ Ett nåderikt regn lät du falla, Gud,
när din egendom var uttorkad, gav du den nytt liv.
¹¹ Din skara fick bo där.
    I din godhet, Gud,
sörjde du för de betryckta.
¹² Herren låter sitt ord förkunnas,
    stor är skaran av kvinnor som kommer med glädjebudet:
¹³ "Härskarornas kungar flyr, de flyr,
husmodern där hemma får dela bytet.
¹⁴ Vill ni då ligga stilla inom era inhägnader?
Duvans vingar är täckta med silver
och hennes fjädrar med skimrande guld.
¹⁵ När den Allsmäktige skingrade kungarna i landet,
föll snö på Salmon."

¹⁶ Basans berg är Guds berg,
    ett berg med höga toppar är Basans berg.
¹⁷ Varför, ni höga berg, ser ni ner på det berg
som Gud har utvalt till sin boning?
Herren skall bo där för alltid.
¹⁸ Guds vagnar räknas i tiotusental, tusen och åter tusen.
Herren är bland dem i helighet som på Sinai.
¹⁹ Du steg upp i höjden, du tog fångar,
du fick gåvor bland människorna,
    ja, till och med upproriska människor,
för att du, Herre, vår Gud, skulle bo där.

²⁰ Lovad vare Herren!
    Dag efter dag bär han oss,
Gud är vår frälsning. Sela.
²¹ Gud är för oss en Gud som frälsar,
hos Herren Herren finns räddning från döden.
²² Ja, Gud krossar sina fienders huvuden,
den håriga hjässan på den som framhärdar i synd.
²³ Herren säger:
    "Från Basan skall jag hämta dem,
jag skall hämta upp dem från havets djup.
²⁴ Då kan du tvätta din fot i blod
    och dina hundars tunga kan få sin del av fienderna."

²⁵ Man ser, o Gud, ditt högtidståg,
    min Guds och konungs tåg inne i helgedomen.
²⁶ Främst går sångare, harpospelare följer efter
mitt ibland jungfrur som slår på pukor.
²⁷ Lova Gud i församlingarna,
    lova Herren, ni från Israels källa.
²⁸ Där går Benjamin, den yngste, han anför dem.
Där går skaran av Juda furstar,
    Sebulons furstar, Naftalis furstar.

²⁹ Din Gud har bestämt din styrka.
    Stärk, Gud, vad du har gjort för oss.
³⁰ Från ditt tempel i Jerusalem
    skall kungar bära fram gåvor till dig.
³¹ Straffa odjuret i vassen,
    tjurarnas hop och deras kalvar.
Ödmjukt skall folken hylla dig med silverstycken.
Han skingrar de folk som vill ha krig.
³² Mäktiga män^[a] skall komma från Egypten,
Nubien skall skyndsamt räcka ut sina händer till Gud.

³³ Ni riken på jorden, sjung till Guds ära,
lovprisa Herren, sela,
³⁴ honom som far fram på urtidshimlarnas himmel.
Se, han låter sin röst höras, en mäktig röst.
³⁵ Ge Gud makten,
    hans majestät är över Israel,
hans makt är i skyarna.
³⁶ Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom.
Israels Gud ger makt och styrka åt sitt folk.
Lovad vare Gud!