Psaltaren 130:4
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
4 Men hos dig finns förlåtelse,
och därför fruktar man dig.
Psaltaren 130:7
Svenska Folkbibeln 2015
7 [a]Israel, hoppas på Herren,
för hos Herren finns nåd,
full lösen finns hos honom.
Footnotes
Psaltaren 130:7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
7 Israel, hoppas på Herren,
för hos Herren finns nåd,
hos honom finns full befrielse.
Klagovisorna 3:22-66
Svenska Folkbibeln 2015
חHeth
22 (A) Det är Herrens nåd
att det inte är ute med oss,
att[a] det inte är slut
med hans barmhärtighet.
23 (B) Den är ny varje morgon,
stor är din trofasthet.
24 (C) Herren är min del,
det säger min själ,
därför hoppas jag på honom.
טTeth
25 (D) Herren är god
mot dem som väntar på honom,
mot den själ som söker honom.
26 Det är gott att i stillhet
hoppas på hjälp från Herren.
27 (E) Det är gott för en man
att bära ett ok i sin ungdom.
יJod
28 Må han sitta ensam och tyst
när han lägger det på honom.
29 Må han sänka sin mun i stoftet,
kanske finns det ännu hopp.
30 (F) Må han vända kinden
mot den som slår honom
och låta sig mättas av hån.
כKaf
31 (G) Herren förkastar ju inte
för evigt.
32 (H) Om än han bedrövar
förbarmar han sig i sin stora nåd,
33 för det är inte av hjärtat
han plågar och bedrövar
människors barn.
לLamed
34 När man krossar landets alla fångar
under sina fötter,
35 när man nekar en man hans rätt
inför den Högstes ansikte,
36 när man gör orätt mot någon
i hans sak –
skulle Herren inte se det?
מMem
37 Vem talar så att det sker,
om inte Herren befallt det?
38 (I) Kommer inte både ont[b] och gott
från den Högstes mun?
39 (J) Varför klagar en människa här i livet
när hon straffas[c] för sin synd?
נNun
40 Låt oss pröva våra vägar
och granska dem,
låt oss vända om till Herren!
41 Låt oss lyfta våra hjärtan och händer
till Gud i himlen!
42 (K) Vi har syndat och gjort uppror,
och du har inte förlåtit.
סSamek
43 Du har dolt dig i vrede
och förföljt oss,
du har dödat och inte skonat.
44 (L) Du har dolt dig i moln
så att bönen inte når fram,
45 (M) du har gjort oss till avskum
och förakt bland folken.
פPe
46 (N) Alla våra fiender
spärrar upp sitt gap mot oss.
47 (O) Faror och fallgropar möter oss,
förödelse och undergång.
48 (P) Strömmar av tårar
rinner från mitt öga,
för dottern mitt folk går under.
עAjin
49 Mitt öga flödar utan uppehåll,
det får ingen vila
50 förrän Herren blickar ner
från himlen och ser.
51 Mitt öga plågar min själ
när jag ser min stads alla döttrar[d].
צTsade
52 De jagade mig som en fågel,
de som utan orsak är mina fiender.
53 (Q) De ville släcka mitt liv här i gropen,
de kastade sten över mig.
54 (R) Vattnen sköljde över mitt huvud,
jag sade: ”Jag är förlorad!”
קQof
55 (S) Jag åkallade ditt namn, Herre,
från gropens djup.
56 Du har hört min röst,
stäng inte ditt öra
när jag ber om lindring och ropar.
57 (T) Du kom nära när jag åkallade dig,
du sade: ”Var inte rädd!”
רResh
58 Herre, du tar dig an min sak,
du friköper mitt liv.
59 Herre, du ser den orätt jag lider,
döm i min sak!
60 Du ser all deras hämndlystnad,
alla deras planer mot mig.
שShin
61 Du har hört deras hån, Herre,
alla deras planer mot mig,
62 mina fienders tal och onda tankar
mot mig dagen lång.
63 (U) Se! Vare sig de sitter eller står
är det mig de hånar i sin sång.
תTaw
64 (V) Du ska återgälda dem, Herre,
efter deras händers verk.
65 (W) Du ska ge dem en slöja över hjärtat,
din förbannelse ska drabba dem.
66 (X) Du ska jaga dem i vrede
och förgöra dem
under Herrens himmel.
Footnotes
- 3:22 Det är HERRENS nåd att det inte är ute med oss, att Andra handskrifter (så Peshitta): ”HERRENS nåd sinar inte, för”.
- 3:38 ont Straffdom och tuktan (5 Mos 28:15f), inte orätt och ondska (Job 34:10, 1 Joh 1:5).
- 3:39 när hon straffas för Annan översättning: ”en man över”.
- 3:51 döttrar Antingen stadens kvinnor eller byarna kring Jerusalem (jfr Ps 48:12 med not).
Klagovisorna 3:22-66
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
22 Herrens nåd är det att det inte är slut med oss,[a]
hans barmhärtighet upphör aldrig.
23 Den är ny varje morgon,
stor är din trofasthet.
24 ”Herren är min andel,” säger jag till mig själv.
Därför vill jag hoppas på honom.
25 Herren är god mot dem som väntar på honom,
mot den som söker honom.
26 Det är gott att i stillhet
vänta på räddning från Herren.
27 Det är nyttigt för en man
att bära ok som ung.
28 Må han sitta ensam och i stillhet
när det läggs på honom.
29 Må han trycka ansiktet mot marken,
kanske finns det ännu hopp.
30 Må han vända kinden
mot dem som slår honom
och bli överöst med hån.
31 Herren förkastar inte
för evigt.
32 Även om han ger plågor,
så visar han åter barmhärtighet i sin stora nåd.
33 För han vill inte ge människorna
plåga och sorg.
34 Att man krossar under sina fötter
alla fångarna i landet,
35 att man vägrar någon hans rätt inför den Högste,
36 att man berövar en människa hennes rätt
– skulle inte Herren se det?
37 Vem har kunnat tala och fått det att bli så,
om inte Herren befallt det?
38 Kommer inte både ont och gott från den Högstes mun?
39 Varför ska då någon levande människa
klaga över sina synder?[b]
40 Låt oss granska vårt sätt att leva, pröva det
och återvända till Herren.
41 Låt oss lyfta upp våra hjärtan
och händer till Gud i himlen:
42 Vi har syndat och gjort uppror,
och du har inte förlåtit.
43 Du har dolt dig i vrede och förföljt oss,
dödat utan förskoning.
44 Du har höljt dig i ett moln
som ingen bön kan genomtränga.
45 Du har gjort oss till sopor och avfall
bland folken.
46 ”Alla våra fiender
hångrinar åt oss.
47 Skräck och fallgropar möter oss,
förödelse och undergång.”
48 Strömmar av tårar flödar från mina ögon,
för dottern mitt folk går under.
49 De flödar ur mina ögon
oupphörligen, ändlöst,
50 tills Herren blickar ner
och ser det från himlen.
51 Det gör mig ont att se
hur de unga kvinnorna i min stad lider.[c]
52 De jagade mig som en fågel,
de som utan orsak var mina fiender.
53 De försökte ta mitt liv i en grop
och kastade stenar på mig.
54 Vattnet strömmade över mitt huvud,
jag tänkte att nu hade slutet kommit för mig.
55 Men nerifrån gravens djup
ropade jag ditt namn, Herre,
56 och du hörde min vädjan:
”Stäng inte dina öron för min bön om lindring och hjälp!”
57 Du kom nära mig när jag ropade,
och du sa: ”Var inte rädd!”
58 Herre, du har tagit dig an mig
och gett lösen för mitt liv.
59 Du har sett de oförrätter som begåtts mot mig.
Herre, skaffa mig rätt!
60 Du har sett deras hämndlystnad,
alla sammansvärjningar mot mig.
61 Du har hört alla deras förolämpningar, Herre,
alla deras sammansvärjningar mot mig,
62 allt som mina fiender
viskar och mumlar mot mig dagen lång.
63 Se hur de sjunger nidvisor om mig
vare sig de sitter eller står.
64 Herre, straffa dem
så som deras gärningar förtjänar.
65 Täck deras innersta med en slöja,[d]
låt din förbannelse komma över dem.
66 Förfölj dem i vrede och utplåna dem,
låt dem inte längre finnas under Herrens himmel!
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.