Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård

(Mark 12:1-12; Luk 20:9-19)

³³ Hör nu på en annan liknelse. En jordägare planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. ³⁴ När det så blev dags att skörda, sände han några tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans.

³⁵ Men lantbrukarna tog fast tjänarna, misshandlade en, dödade en annan och stenade en tredje. ³⁶ Då sände jordägaren dit ännu fler tjänare, men samma sak hände igen. ³⁷ Till slut sände ägaren sin son, för han tänkte: ’Honom ska de väl ändå visa respekt för.’

³⁸ Men när lantbrukarna fick se sonen, sa de till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!’ ³⁹ Så tog de fast sonen, släpade ut honom ur vingården och dödade honom.

⁴⁰ Vad ska nu vingårdsägaren göra med dessa lantbrukare när han kommer tillbaka?” ⁴¹ Översteprästerna och folkets ledare svarade: ”Han kommer helt säkert att döda dem, och sedan arrenderar han ut vingården till andra som ger honom hans del av skörden när det är dags.”

⁴² Då sa Jesus till dem: ”Har ni aldrig läst i Skrifterna:

⁴³ Därför säger jag er att Guds rike ska tas ifrån er och överlämnas till ett folk som bär dess frukt. ⁴⁴ Den som snubblar på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad.^[b]”

⁴⁵ När översteprästerna och fariseerna hörde Jesus liknelser, förstod de att det var dem han talade om. ⁴⁶ Därför ville de arrestera honom genast, men de var rädda för folket, som ansåg att Jesus var en profet.

Liknelsen om vinstocken och grenarna

15 Jag är den sanna vinstocken och min Fader är trädgårdsmästaren.