Psaltaren 105
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herren har varit trofast
(1 Krön 16:8-22)
105 Prisa Herren, åkalla honom.
Gör hans verk kända för alla folk.
2 Sjung och spela till hans ära,
berätta om alla hans under!
3 Lovprisa hans heliga namn,
låt dem som söker Herren få en innerlig glädje!
4 Vänd er till Herren och hans kraft,
sök honom ständigt.
5 Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort,
hans under och den dom som han uttalat,
6 ni som är ättlingar till hans tjänare Abraham,
till Jakob, hans utvalde.
7 Han är Herren, vår Gud.
Över hela jorden sträcker sig hans domar.
8 Han minns för evigt sitt förbund,
sina befallningar för tusen generationer,
9 det förbund som han slöt med Abraham,
och sin ed till Isak.
10 Han bekräftade det till Jakob som en stadga,
till Israel som ett evigt förbund.
11 Han sa: ”Jag ska ge dig Kanaans land
till arv och egendom.”
12 Fastän de var få till antalet,
en liten skara främlingar,
13 och vandrade från folk till folk,
från rike till rike,
14 lät han ingen förtrycka dem,
och han straffade kungar för deras skull.
15 ”Rör inte mina smorda,
skada inte mina profeter!”
16 Han sände hungersnöd över landet
och förstörde deras matförråd.
17 Men han hade före dem sänt en man, Josef,
som såldes som slav.
18 Bojor sattes på hans fötter
och en järnring runt hans hals,
19 tills den dag hans ord gick i uppfyllelse,
och Herrens ord gav honom rätt.
20 Då lät kungen släppa honom fri,
folkens kung befriade honom.
21 Kungen gjorde honom till herre över sitt hus,
till härskare över hela sin egendom,
22 för att leda hans furstar som han ville
och lära hans äldste vishet.
23 Israel kom till Egypten,
Jakob blev gäst i Hams land.
24 Han gjorde sitt folk mycket fruktsamt,
han gjorde dem mer talrika än deras fiender.
25 Han vände egypterna till att hata hans folk,
till konspiration mot hans tjänare.
26 Han sände sin tjänare Mose,
och Aron, som han hade utvalt.
27 De utförde hans tecken bland dem,
under i Hams land.
28 Han sände mörker, så att allting blev mörkt.
De hade inte[a] gjort uppror mot hans ord.
29 Han förvandlade deras vatten till blod
och lät deras fiskar dö.
30 Deras land vimlade av grodor,
ända in i deras furstars sängkammare.
31 Han befallde, och svärmar av flugor kom,
mygg över hela deras land.
32 I stället för regn gav han dem hagel
och eldslågor i landet.
33 Han slog ner deras vinrankor och fikonträd,
och alla träd vräktes omkull i deras land.
34 På hans befallning kom gräshoppssvärmar
och ett oräkneligt antal gräshoppsyngel.
35 De åt upp allt grönt i deras land,
och de åt upp skörden på deras mark.
36 Slutligen dödade han allt förstfött i deras land,
alla deras manliga nyfödda.
37 Sedan förde han dem ut ur landet med silver och guld,
och det fanns ingen i dess stammar som stapplade.
38 Egypterna gladde sig när de gav sig iväg,
för de hade drabbats av fasor för Israels skull.
39 Han bredde ut ett moln som skydd
och en eld som lyste om natten.
40 De[b] bad, och han sände vaktlar,
han mättade dem med bröd från himlen.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram.
Det flöt som en flod genom det torra landet.
42 För han tänkte på sitt heliga löfte
till sin tjänare Abraham.
43 Han ledde ut sitt folk under jubel,
sina utvalda under glädjerop.
44 Han gav dem land som tillhört andra folk.
De fick överta frukten av deras möda,
45 för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar.
Halleluja!
Psaltaren 105
Svenska 1917
105 Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.