Dom över de gudlösa

58 (A) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David.

(B) För ni verkligen rättfärdighetens
        talan när ni tiger[a]?
    Dömer ni rätta domar,
        ni människors barn?
Nej, i hjärtat gör ni onda planer,
    era händer banar väg
        för våld i landet.

(C) De gudlösa är avfälliga
        från födseln,
    lögnarna far vilse
        ända från moderlivet.
(D) De har gift som ormens gift,
    de liknar en döv huggorm
        som stänger sitt öra
och inte hör ormtjusaren,
    den skicklige besvärjaren.

(E) Gud, krossa tänderna i deras mun,
    bryt de unga lejonens käkar,
        Herre!
(F) Låt dem försvinna
        likt vatten som rinner bort.
    När han spänner bågen,
        låt pilen vara utan udd.
(G) Som snigeln smälter bort i slem
        ska han försvinna,
    som en kvinnas dödfödda foster
        som aldrig fick se solen.

10 (H) Innan era grytor
        känner hettan från törnet,
    vare sig det är färskt
        eller brinner,
    ska han svepa bort det
        med en stormvind.[b]
11 (I) Den rättfärdige ska glädja sig
        när han ser hämnden,
    han ska tvätta sina fötter
        i den gudlöses blod,
12 (J) och människor ska säga:
        "Den rättfärdige får sin lön.
    Det finns en Gud
        som dömer på jorden."

Bön mot fienders försåt

59 (K) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom[c].

Rädda mig, min Gud,
        från mina fiender,
    beskydda mig
        från mina motståndare!
Rädda mig från förbrytarna,
    fräls mig från de blodtörstiga!
(L) Se hur de lurar på min själ,
    mäktiga män gaddar ihop sig
        mot mig
    utan att jag har begått
        brott eller synd, Herre.
(M) Jag är utan skuld,
    men de rusar fram
        och gör sig redo.
    Vakna, kom till mig och se!
Herre Gud Sebaot, du Israels Gud,
    vakna och ställ alla folk till svars,
        skona inga trolösa förrädare!
            Sela

De kommer tillbaka mot kvällen,
    de morrar som hundar
        och stryker runt i staden.
(N) Se vad de spyr ut med sina munnar.
    De har svärd på sina läppar
        och tänker: "Vem hör oss?"

(O) Men du, Herre, ler åt dem.
    Du gör narr av alla hedningar.
10 (P) Du min styrka,
        jag vill hålla mig till dig,
    för du, Gud, är min borg.
11 (Q) Min Gud möter mig med sin nåd,
    Gud låter mig se
        mina förföljares fall.

12 (R) Döda dem inte,
        då kan mitt folk glömma det.
    Skingra dem med din kraft,
        störta dem, Herre,
            du vår sköld!
13 Varje ord på deras läppar
        är en synd i deras mun.
    Låt dem fångas i sitt högmod
        av den förbannelse och lögn
            som de talar.
14 Förgör dem i vrede,
    förgör dem så att de inte
        finns mer!
    Låt dem veta att Gud härskar
        i Jakob och till jordens
            yttersta ändar. Sela

15 De kommer tillbaka mot kvällen,
    de morrar som hundar
        och stryker runt i staden.
16 (S) De strövar omkring efter föda,
    blir de inte mätta så gnyr de[d].

17 (T) Men jag ska sjunga om din makt
    och jubla var morgon
        över din nåd,
    för du är en borg för mig,
        en tillflykt när jag är i nöd.
18 Du min styrka,
        jag vill lovsjunga dig,
    för Gud är min borg,
        min nådige Gud.

Footnotes

  1. 58:2 när ni tiger   Annan översättning: "ni mäktiga", "ni gudar".
  2. 58:10 Grundtextens innebörd är i denna vers oklar.
  3. 59:1 när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom   Se 1 Sam 19:11f.
  4. 59:16 gnyr de   Annan översättning: "stannar de över natten".

Gud dömer

58 För körledaren, ”Fördärva inte”. Av David. Miktam.

Talar ni verkligen rättfärdigt, ni ledare[a]?
    Dömer ni rätt, ni människobarn?
Nej, innerst inne smider ni onda planer,
    och med era händer förbereder ni våld i landet.

De gudlösa har gått vilse sedan de föddes,
    sedan sin födelse har lögnarna irrat omkring.
De har gift som är som ormgift.
    De är som en döv kobra som tillsluter sina öron,
som inte lyssnar till ormtjusaren,
    hur skicklig denne än är med sina besvärjelser.

Krossa tänderna i deras mun, Gud,
    bryt käkarna på dessa unga lejon, Herre!
Låt dem försvinna likt vatten som rinner bort,
    och när någon skjuter sina pilar, låt dem vara odugliga.[b]
Liksom snigeln som tynar bort medan den tar sig framåt,
    och som ett dödfött barn,
    låt dem aldrig få se solen.

10 Innan era grytor känner hettan av törnen,
    gröna eller torra,
    ska de onda svepas bort.
11 Den rättfärdige ska glädja sig när han ser hämnden.
    Han ska vada i de gudlösas blod.
12 Då ska man säga:
    ”Den rättfärdige får sin lön,
    och det finns en Gud som dömer på jorden.”

Bön om beskydd vid fienders anfall

59 För körledaren, ”Fördärva inte”. Av David, miktam, när Saul skickade män för att bevaka huset och döda honom.

Min Gud, rädda mig från mina fiender,
    skydda mig för mina motståndare.
Befria mig från dem som gör orätt,
    rädda mig från dessa blodtörstiga män.

Se hur de ligger och lurar på mig!
    Våldsamma män gör en konspiration mot mig
    utan att jag överträtt något eller syndat, Herre.
Jag har inte gjort något fel,
    och ändå är de redo att attackera mig.
    Vakna! Kom till mig och se!
Du, Herre, härskarornas Gud, Israels Gud,
    vakna och straffa folken!
Visa ingen nåd mot de trolösa som gör orätt. Séla

På kvällen återkommer de,
    ylar som hundar och stryker omkring i staden.
Se vad de spyr ut ur sin mun,
    med läppar som svärd,
    för de tänker: ”Vem skulle höra det?”
Men du skrattar åt dem, Herre,
    du hånler åt alla folk.

10 Gud, du är min[c] styrka!
    Jag håller mig till dig, för du är min borg.
11 Min Gud går i sin nåd före mig,
    Gud låter mig se mina fienders fall.
12 Döda dem inte, för då kan mitt folk glömma.
    Använd din makt och låt dem irra omkring
    och gå under, Herre, vår sköld.
13 För syndens skull som är i deras mun,
    för orden på deras läppar,
låt dem fångas i sitt högmod,
    för den förbannelse och lögn de talar.
14 Förgör dem i vrede, förgör dem så att de inte finns mer!
    Låt dem veta att Gud regerar i Jakob till jordens yttersta gräns. Séla

15 På kvällen återkommer de,
    ylar som hundar och stryker omkring i staden.
16 De driver omkring och letar efter mat
    och gnyr om de inte mättas.
17 Men jag vill sjunga om din makt
    och jubla var morgon över din nåd,
för du har varit min borg,
    en tillflykt i min nöd.
18 Gud, du är min styrka.
    Till dig sjunger jag min lovsång.
Gud är min borg, min nåds Gud.

Footnotes

  1. 58:2 Det hebreiska ordets betydelse är okänd och ledare (eller gudar) är bara en tänkbar tolkning. En annan möjlig tolkning är när ni tiger.
  2. 58:8 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 59:10 Egentligen hans, men här följer översättningen andra hebreiska handskrifter och Septuaginta.