Psaltaren 56-60

Svenska Folkbibeln 2015

² Förbarma dig över mig, Gud,
        för människor jagar min själ.
    Ständigt angriper de
        och tränger mig,
^3 (B) ständigt jagar mina förföljare mig.
    Många angriper mig i högmod.

⁴ När fruktan fyller mig
    litar jag på dig.
^5 (C) På Gud, vars ord jag prisar,
    på Gud litar jag
        och fruktar inte.
    Vad kan människor göra mig?

⁶ Ständigt förvränger de mina ord,
    alla deras tankar
        går ut på att skada mig.
^7 (D) De gaddar ihop sig,
        de ligger på lur,
    de vaktar på mina steg
        och vill ta mitt liv.
^8 (E) Skulle de räddas i sin ondska?
    Nej, slå ner folken
        i din vrede, Gud!

^9 (F) Du håller räkning
        på min flykts dagar^[b].
    Samla mina tårar i ditt kärl^[c],
        för de står i din bok.
¹⁰ Mina fiender ska vika tillbaka
        när jag ropar till dig.
    Detta vet jag,
        för^[d] Gud är med mig.
¹¹ På Gud, vars ord jag prisar,
    på Herren, vars ord jag prisar,
^12 (G) på Gud litar jag
        och fruktar inte.
    Vad kan människor göra mig?

^13 (H) Jag har gett löften till dig, Gud,
    och jag ska uppfylla dem
        med tackoffer.
^14 (I) Du har räddat min själ från döden
        och mina fötter från fall,
    så att jag kan vandra inför Gud
        i de levandes ljus.

^2 (K) Förbarma dig, Gud,
        förbarma dig över mig!
    Till dig flyr min själ,
        i dina vingars skugga
    tar jag min tillflykt
        tills faran är över.
^3 (L) Jag ropar till Gud, den Högste,
    till Gud, som fullbordar
        sitt verk för mig.
^4 (M) Han sänder sin hjälp från himlen
        och frälser mig
    när mina förföljare hånar mig.^[g]
            Sela
    Gud sänder sin nåd
        och sin sanning.

^5 (N) Min själ är omgiven av lejon,
        jag ligger bland människoätare
    med tänder^[h] som spjut och pilar
        och tungor som skarpa svärd.
⁶ Visa din höghet över himlen, Gud,
    och din härlighet över hela jorden!
^7 (O) De lägger nät för mina fötter,
        min själ är nerböjd.
    De gräver en grop för mig,
        men de faller själva däri.
            Sela

^{8 (P) [i]}Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
        mitt hjärta är frimodigt.^[j]
    Jag vill sjunga och spela.
^9 (Q) Vakna, min ära^[k],
        vakna, lyra och harpa!
    Jag vill väcka morgonrodnaden.
^10 (R) Jag vill tacka dig bland folken,
        Herre,
    lovsjunga dig bland folkslagen,
^11 (S) för din nåd är stor
        och når till himlen,
    din sanning ända till skyarna.
¹² Visa din höghet över himlen, Gud,
    och din härlighet över hela jorden!

^2 (U) För ni verkligen rättfärdighetens
        talan när ni tiger^[l]?
    Dömer ni rätta domar,
        ni människors barn?
³ Nej, i hjärtat gör ni onda planer,
    era händer banar väg
        för våld i landet.

^4 (V) De gudlösa är avfälliga
        från födseln,
    lögnarna far vilse
        ända från moderlivet.
^5 (W) De har gift som ormens gift,
    de liknar en döv huggorm
        som stänger sitt öra
⁶ och inte hör ormtjusaren,
    den skicklige besvärjaren.

^7 (X) Gud, krossa tänderna i deras mun,
    bryt de unga lejonens käkar,
        Herre!
^8 (Y) Låt dem försvinna
        likt vatten som rinner bort.
    När han spänner bågen,
        låt pilen vara utan udd.
^9 (Z) Som snigeln smälter bort i slem
        ska han försvinna,
    som en kvinnas dödfödda foster
        som aldrig fick se solen.

^10 (AA) Innan era grytor
        känner hettan från törnet,
    vare sig det är färskt
        eller brinner,
    ska han svepa bort det
        med en stormvind.^[m]
11 (AB) Den rättfärdige ska glädja sig
        när han ser hämnden,
    han ska tvätta sina fötter
        i den gudlöses blod,
^12 (AC) och människor ska säga:
        "Den rättfärdige får sin lön.
    Det finns en Gud
        som dömer på jorden."

² Rädda mig, min Gud,
        från mina fiender,
    beskydda mig
        från mina motståndare!
³ Rädda mig från förbrytarna,
    fräls mig från de blodtörstiga!
^4 (AE) Se hur de lurar på min själ,
    mäktiga män gaddar ihop sig
        mot mig
    utan att jag har begått
        brott eller synd, Herre.
^5 (AF) Jag är utan skuld,
    men de rusar fram
        och gör sig redo.
    Vakna, kom till mig och se!
⁶ Herre Gud Sebaot, du Israels Gud,
    vakna och ställ alla folk till svars,
        skona inga trolösa förrädare!
            Sela

⁷ De kommer tillbaka mot kvällen,
    de morrar som hundar
        och stryker runt i staden.
^8 (AG) Se vad de spyr ut med sina munnar.
    De har svärd på sina läppar
        och tänker: "Vem hör oss?"

^9 (AH) Men du, Herre, ler åt dem.
    Du gör narr av alla hedningar.
^10 (AI) Du min styrka,
        jag vill hålla mig till dig,
    för du, Gud, är min borg.
^11 (AJ) Min Gud möter mig med sin nåd,
    Gud låter mig se
        mina förföljares fall.

^12 (AK) Döda dem inte,
        då kan mitt folk glömma det.
    Skingra dem med din kraft,
        störta dem, Herre,
            du vår sköld!
¹³ Varje ord på deras läppar
        är en synd i deras mun.
    Låt dem fångas i sitt högmod
        av den förbannelse och lögn
            som de talar.
¹⁴ Förgör dem i vrede,
    förgör dem så att de inte
        finns mer!
    Låt dem veta att Gud härskar
        i Jakob och till jordens
            yttersta ändar. Sela

¹⁵ De kommer tillbaka mot kvällen,
    de morrar som hundar
        och stryker runt i staden.
^16 (AL) De strövar omkring efter föda,
    blir de inte mätta så gnyr de^[o].

^17 (AM) Men jag ska sjunga om din makt
    och jubla var morgon
        över din nåd,
    för du är en borg för mig,
        en tillflykt när jag är i nöd.
¹⁸ Du min styrka,
        jag vill lovsjunga dig,
    för Gud är min borg,
        min nådige Gud.

³ Gud, du har förkastat oss
        och krossat oss,
    du har varit vred –
        upprätta oss igen!
⁴ Du lät landet bäva och rämna.
    Läk nu dess sprickor,
        för det vacklar.
^5 (AO) Du lät ditt folk möta hårda ting,
    du gav oss vin så att vi raglar.
⁶ Men åt dem som vördar dig
        gav du ett baner
    att lyfta för sanningens skull^[q]. Sela

^7 (AP) Fräls med din högra hand
        och svara oss^[r],
    så att dina älskade blir räddade.

⁸ Gud har talat i sin helgedom^[s]:
    "I triumf ska jag dela upp Sikem
        och mäta upp Suckots dal.^[t]
9 (AQ) Gilead är mitt, Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm
        och Juda min spira.
^10 (AR) Moab är mitt tvättfat,
        på Edom kastar jag min sko^[u].
    Ropa av fröjd över mig, filisteer^[v]!"

¹¹ Vem för mig
        till den befästa staden,
    vem leder mig till Edom?
^12 (AS) Är det inte du, Gud –
        du som har förkastat oss
    och inte drar ut
        med våra härar, Gud?
^13 (AT) Ge oss hjälp mot fienden,
    människors hjälp är meningslös.
^14 (AU) Med Gud ska vi göra storverk.
    Han ska trampa ner våra fiender.