Bön om hjälp mot lögnare

120 En pilgrimssång[a].

Jag ropar till Herren i min nöd,
    och han svarar mig.
Herre, rädda min själ
    från lögnaktiga läppar,
        från falska tungor!
[b]Vad ska han ge dig,
    och vad mer ska du få,
        du falska tunga?
[c]Krigarens skarpa pilar
    och glödande ginstkol[d].

Ve mig som bor i Mesheks land,
    som lever bland Kedars hyddor![e]
Länge nog har min själ bott
    bland dem som hatar frid.
Jag vill ha frid,
    men säger jag ett ord
        är de redo till strid.

Hjälpen kommer från Herren

121 [f]En pilgrimssång.

Jag lyfter mina ögon till bergen.
    Varifrån kommer min hjälp?

[g]Min hjälp kommer från Herren,
    som har gjort himmel och jord.
[h]Inte låter han din fot vackla,
    inte slumrar han som bevarar dig.
Nej, han som bevarar Israel,
    han slumrar inte, han sover inte.

[i]Herren bevarar dig,
    Herren är ditt skydd
        på din högra sida.
[j]Solen ska inte skada dig
        om dagen,
    inte månen om natten.
[k]Herren ska bevara dig
        från allt ont,
    han ska bevara din själ.
[l]Herren ska bevara
        din utgång och din ingång,
    från nu och till evig tid.

Glädjen i att gå till Herrens hus

122 [m]En pilgrimssång av David.

Jag gladdes när man sade till mig:
    "Vi ska gå till Herrens hus."
Våra fötter står
    i dina portar, Jerusalem.
[n]Jerusalem, du välbyggda stad
    som tätt sluter sig samman!
[o]Dit drar stammarna upp,
        Herrens stammar,
    som ett vittnesbörd för Israel
        att prisa Herrens namn.
[p]Där står domarsäten,
    troner för Davids hus.

Be om frid för Jerusalem!
    Låt dem som älskar dig vara trygga.
Låt det råda frid inom dina murar,
    trygghet i dina borgar.
För mina bröders och vänners skull
    vill jag önska dig frid,
för Herren vår Guds hus skull
    vill jag söka ditt bästa.

Med blicken på Guds nåd

123 En pilgrimssång.

Jag lyfter mina ögon till dig,
    du som tronar i himlen.
Som tjänarnas ögon
        ser till sin herres hand,
    som tjänarinnans ögon
        ser till sin husfrus hand,
    så ser våra ögon
        till Herren vår Gud
    till dess han förbarmar sig
        över oss.

[q]Förbarma dig, Herre,
        förbarma dig över oss,
    för vi har fått nog av allt förakt.
[r]Vår själ har fått nog
        av de säkras hån
    och de stoltas förakt.

Befriad ur stor nöd

124 En pilgrimssång av David.

Hade inte Herren varit med oss
    – så ska Israel säga –
hade inte Herren varit med oss
    när människor reste sig mot oss,
[s]då hade de slukat oss levande
    i sin brinnande vrede mot oss.
Då hade vattnen dränkt oss,
    strömmen översköljt oss,
[t]då hade de vilda vattenmassorna
    översköljt oss.

Lovad är Herren
    som inte lät oss bli rov
        för deras käftar!
Vår själ kom undan
    som fågeln ur jägarnas snara,
        snaran brast och vi kom undan.
[u]Vår hjälp är i Herrens namn,
    han som har gjort
        himmel och jord.

Herren beskyddar sitt folk

125 [v]En pilgrimssång.

De som förtröstar på Herren
        är som Sions berg.
    Det rubbas inte,
        det står fast för evigt.
[w]Jerusalem omges av berg,
    och Herren omger sitt folk
        från nu och till evig tid.
[x]Ondskans spira[y] ska inte vila
        över de rättfärdigas arvslott,
    för att de rättfärdiga
        inte ska sträcka sina händer
            efter orätt.

Herre, gör gott mot de goda,
    mot dem som har ärliga hjärtan!
[z]Men dem som viker av
        på krokiga vägar
    ska Herren föra bort
        tillsammans med förbrytare.
    Frid över Israel!

Från tårar till jubel

126 [aa]En pilgrimssång.

När Herren lät Sions fångar
        komma åter,[ab]
    då var det som om vi drömde.
[ac]Då fylldes vår mun med skratt
        och vår tunga med jubel,
    då sade man bland folken:
        "Herren har gjort stora ting
            med dem!"
Ja, Herren har gjort stora ting
        med oss,
    och vi är glada.

Herre, låt våra fångar komma åter
    som strömmarna i Negev[ad]!
[ae]De som sår med tårar
    ska skörda med jubel.
[af]Gråtande går de
        och bär sitt utsäde,
    jublande kommer de
        och bär sina kärvar.

Allt beror på Herrens välsignelse

127 [ag]En pilgrimssång av Salomo.

Om inte Herren bygger huset
    bygger arbetarna förgäves.
Om inte Herren vaktar staden
    vakar väktaren förgäves.
[ah]Förgäves går ni tidigt upp
    och sent till vila,
        ni som äter mödans bröd.
    Detsamma ger han sina vänner
        när de sover.[ai]

[aj]Se, barn är en Herrens gåva,
    livsfrukt är en lön.
Som pilar i hjältens hand
    är barn man får vid unga år.
Lycklig är den man
        vars koger är fyllt med dem.
    De behöver inte skämmas
        när de går till rätta med fiender
            i porten.

Herrens välsignelse i hemmet

128 [ak]En pilgrimssång.

Salig är var och en
    som vördar Herren
        och vandrar på hans vägar.
Du får njuta frukten
        av dina händers verk.
    Salig är du, det går dig väl!

Som en fruktsam vinstock
        är din hustru inne i ditt hus,
    som olivplantor är dina barn
        runt ditt bord.
Ja, så välsignas den man
    som vördar Herren.

[al]Herren välsigne dig från Sion!
    Må du få se Jerusalems lycka
        i alla dina livsdagar,
[am]och må du få se barn till dina barn.
    Frid över Israel!

Trängd men inte besegrad

129 En pilgrimssång.

Hårt har de trängt mig
    ända från min ungdom
        – så ska Israel säga –
hårt har de trängt mig
    ända från min ungdom,
        men de har inte besegrat mig.
[an]På min rygg har plöjare plöjt
    och dragit långa fåror.
Men Herren är rättfärdig,
    han högg av de gudlösas band.

[ao]Alla som hatar Sion
    ska skämmas och vika tillbaka.
[ap]De ska bli som gräs på taken
    som vissnar innan det rycks upp.
Ingen skördeman
        fyller sin hand med det,
    ingen kärvbindare sin famn,
[aq]och ingen som går förbi säger:
    "Må Herrens välsignelse
        vila över er!
    Vi välsignar er i Herrens namn."

Bön i djupaste nöd

130 [ar]En pilgrimssång.

Ur djupen ropar jag
    till dig, Herre.
Herre, hör min röst,
    låt dina öron lyssna
        till mina rop om nåd!
[as]Om du, Herre, tillräknar synder,
    Herre, vem kan då bestå?
[at]Men hos dig finns förlåtelse,
    för att man ska vörda dig.

[au]Jag väntar på Herren,
        min själ väntar,
    och jag hoppas på hans ord.
Min själ längtar efter Herren
    mer än väktarna efter morgonen,
        mer än väktarna efter morgonen.

[av]Israel, hoppas på Herren,
    för hos Herren finns nåd,
        full lösen finns hos honom.
[aw]Han ska friköpa Israel
    från alla dess synder.

Ödmjuk förtröstan

131 [ax]En pilgrimssång av David.

Herre, mitt hjärta är inte högmodigt,
        mina ögon är inte stolta.
    Jag ägnar mig inte åt stora ting,
        åt sådant som är för svårt för mig.
Nej, jag har lugnat och stillat min själ
        som ett avvant barn hos sin mor.
    Som ett avvant barn
        är min själ i mig.[ay]

Israel, hoppas på Herren,
    från nu och till evig tid!

Davids löfte och Herrens löfte

132 [az]En pilgrimssång.

Herre, tänk på David,
    på allt han fick utstå,
hur han gav Herren sin ed,
    sitt löfte till Jakobs Mäktige:
[ba]"Jag ska inte gå in i mitt hus,
    inte ligga på min bädd,
[bb]inte unna mina ögon någon sömn
    eller mina ögonlock någon vila
[bc]förrän jag funnit en plats åt Herren,
    en boning åt Jakobs Mäktige."

[bd]Vi hörde det i Efrata,
    vi upptäckte det i skogsbygden[be].
[bf]Låt oss gå in i hans boning,
    låt oss tillbe vid hans fotpall.
[bg]Res dig, Herre,
    och kom till din viloplats,
        du och din makts ark!
Låt dina präster vara klädda
        i rättfärdighet
    och dina trogna få jubla.
10 [bh]För din tjänare Davids skull,
    avvisa inte din smorde!

11 [bi]Herren har gett David sin ed,
    en sann ed som han
        inte tar tillbaka:
    "En av dina ättlingar[bj]
        ska jag sätta på din tron.
12 Om dina barn håller mitt förbund
    och mitt vittnesbörd
        som jag ska lära dem,
    då ska också deras barn
        sitta på din tron till evig tid."

13 Ja, Herren har utvalt Sion,
    där vill han ha sin boning:
14 [bk]"Detta är min viloplats till evig tid.
    Här ska jag bo, hit längtar jag.
15 Sions förråd ska jag rikligt välsigna,
    dess fattiga ska jag mätta med bröd.
16 [bl]Dess präster ska jag
        klä i frälsning
    och dess trogna ska jubla högt.
17 [bm]Där ska jag låta ett horn[bn] växa upp
        åt David,
    jag har berett en lampa
        åt min smorde.
18 Hans fiender ska jag klä i skam,
    men på honom
        ska kronan glänsa."

Brödragemenskapens välsignelse

133 En pilgrimssång av David.

Se, hur gott och ljuvligt det är
    när bröder bor enigt tillsammans!

[bo]Det är som när den fina oljan
        på huvudet[bp]
    rinner ner över skägget,
        över Arons skägg,
    och ner över kragen på hans dräkt.

Det är som när Hermons dagg
        kommer ner över Sions berg.
    Där skänker Herren välsignelsen,
        liv till evig tid.

Lova Herren om natten

134 [bq]En pilgrimssång.

Lova Herren,
    alla ni Herrens tjänare
        som står i Herrens hus om natten!
Lyft era händer mot helgedomen
    och lova Herren!
[br]Herren välsigne dig från Sion,
    han som har gjort
        himmel och jord.

Footnotes

  1. 120:1 pilgrimssång   Ordagrant "stigningssång". Pilgrimssångerna (Ps 120-134) sjöngs av högtidsfirare på väg upp till templet i Jerusalem.
  2. 120:3 Jak 3:5f.
  3. 120:4 Ps 11:2, 52:3f, 57:5, 59:8.
  4. 120:4 ginstkol   från ginstbusken ger en särskilt stark och långvarig hetta.
  5. 120:5 Mesheks land … Kedars hyddor   Avlägsna folk i östra Turkiet respektive Arabien.
  6. 121:1 Ps 3:5, 23:1, Jes 40:26.
  7. 121:2 2 Krön 20:12, Ps 124:8, 146:5f.
  8. 121:3 Ps 127:1.
  9. 121:5 Ps 91:4f.
  10. 121:6 Jes 4:6, 49:10, Jona 4:8, Upp 7:16.
  11. 121:7 Joh 17:15, 2 Tess 3:3.
  12. 121:8 5 Mos 28:6, Ps 113:2, 115:18.
  13. 122:1 Ps 42:3, 84:2f.
  14. 122:3 Ps 48:13f, 147:2.
  15. 122:4 2 Mos 23:17, 5 Mos 16:16.
  16. 122:5 5 Mos 17:8f, 2 Sam 8:15f, 123:1 Ps 3:5, 121:1, 141:8.
  17. 123:3 Neh 4:4, Ps 51:3.
  18. 123:4 Job 12:4f.
  19. 124:3 Ps 94:17, Ords 1:12.
  20. 124:5 Job 38:11, Ps 69:16.
  21. 124:8 Ps 121:2, 146:5f.
  22. 125:1 Ps 46:6, Ords 10:25.
  23. 125:2 Ps 34:8, 121:8.
  24. 125:3 Jes 14:5.
  25. 125:3 Ondskans spira   Andra handskrifter (så Septuaginta): "De ondas".
  26. 125:5 Gal 6:16.
  27. 126:1 Ps 14:7, 85:2, Jer 29:14, Hos 6:11.
  28. 126:1 lät Sions fångar komma åter   Annan översättning: "återupprättade Sion" (även i vers 4).
  29. 126:2 Job 8:21.
  30. 126:4 strömmarna i Negev   Bäckfårorna i Negevöknen ligger torra större delen av året, men får liv genom den ofta plötsliga vinterfloden.
  31. 126:5 Ps 6:9, 30:6, Matt 5:4, Luk 6:21, Gal 6:8f.
  32. 126:6 Jes 35:10.
  33. 127:1 Ps 121:3, 1 Kor 3:7.
  34. 127:2 Ords 3:24, 10:22, Matt 6:25f.
  35. 127:2 Detsamma ger han sina vänner när de sover   Annan översättning: "På samma sätt ger han sina vänner sömn".
  36. 127:3 1 Mos 33:5, 48:9.
  37. 128:1 Ps 112:1, 119:1f.
  38. 128:5 Ps 134:3, Jes 33:20.
  39. 128:6 Job 42:16, Gal 6:16.
  40. 129:3 Jes 51:22f.
  41. 129:5 Ps 70:3, 71:13, Mika 4:11f.
  42. 129:6 2 Kung 19:26, Ps 37:2, Jes 37:27.
  43. 129:8 Rut 2:4.
  44. 130:1 Ps 69:2f, 88:7, Klag 3:55, Jona 2:3.
  45. 130:3 Job 9:2f, 14:17, Ps 76:8, 143:2, Hos 13:12, Nah 1:6, Upp 6:17.
  46. 130:4 Ps 86:5, Jes 55:7, Jer 33:8, Dan 9:9.
  47. 130:5 Ps 27:14, 33:20, 40:2, Jes 8:17.
  48. 130:7 2 Sam 24:14.
  49. 130:8 Matt 1:21.
  50. 131:1 Ps 18:28, 101:5, Jes 2:12.
  51. 131:2 Som ett avvant barn är min själ i mig   Annan översättning: "Som det avvanda barnet hos mig är min själ".
  52. 132:1 Ps 56:9.
  53. 132:3 2 Sam 7:2.
  54. 132:4 1 Krön 17:1f.
  55. 132:5 Apg 7:46.
  56. 132:6 1 Mos 35:19, 1 Sam 6:21, 7:1, 2 Sam 6:3f.
  57. 132:6 upptäckte det i skogsbygden   Annan översättning: "upptäckte den i Jaars bygd", alltså förbundsarken. Jfr 1 Sam 6:21, 7:1, 2 Sam 6:3.
  58. 132:7 Ps 122:1.
  59. 132:8 4 Mos 10:35f, 2 Krön 6:41f.
  60. 132:10 Ps 18:51.
  61. 132:11 2 Sam 7:11f, 2 Krön 6:16, Ps 89:3f, Apg 2:29f.
  62. 132:11 En av dina ättlingar   Ordagrant: "Av din livsfrukt". Versen citeras av Petrus i Apg 2:30 som profetia om Jesus.
  63. 132:14 Ps 68:17.
  64. 132:16 Jes 61:6, 10.
  65. 132:17 1 Sam 2:10, 1 Kung 11:36, Ps 18:29, Hes 29:21, Luk 1:69.
  66. 132:17 horn   Symbol för styrka, för kungar (Dan 7-8, Upp 17:12) och för Messias (Luk 1:69).
  67. 133:2 2 Mos 29:7, 3 Mos 8:12.
  68. 133:2 den fina oljan på huvudet   Den heliga smörjelseoljan (2 Mos 30:25f), en symbol för den helige Ande (1 Sam 16:13), helgade Aron till präst åt Gud (2 Mos 29:7, 21, 40:13f).
  69. 134:1 2 Mos 27:1, 3 Mos 8:35, 134:2 1 Tim 2:8.
  70. 134:3 4 Mos 6:24, Ps 121:2, 128:5.

En bön om räddning från dem som kommer med falska anklagelser

120 En vallfartssång.[a]

I min nöd ropade jag till Herren,
    och han svarade mig.
Herre, rädda mig från lögnarna
    och från bedrägligt tal.

Vad kan han ge dig,
    vad mer kan han ge dig, du lögnare?[b]
Må han straffa dig
    med krigarens skarpa pilar
    och glödande ginstkol!

Ve mig som bor i Meshek
    och lever bland Kedars tält!
Alltför länge har jag bott bland dem
    som hatar fred.
Jag är för fred,
    men så fort jag säger något vill de strida.

Guds hjälp

121 En vallfartssång.

Jag ser upp mot bergen.
    Varifrån ska min hjälp komma?
Min hjälp kommer från Herren,
    han som har gjort himmel och jord.

Han låter inte din fot snava,
    för han som bevarar dig slumrar inte.
Han som bevarar Israel
    slumrar aldrig, sover aldrig.

Herren bevarar dig.
    Hans skugga finns vid din högra sida.
Solen ska inte skada dig om dagen,
    inte heller månen om natten.

Herren bevarar dig från allt ont,
    han bevarar ditt liv.
Herren bevarar dig var du än rör dig,
    nu och för evigt.

Bön om fred för Jerusalem

122 En vallfartssång. Av David.

Jag blev glad när man sa till mig:
    ”Kom, så går vi till Herrens hus.”
Nu står vi i dina portar, Jerusalem,

Jerusalem, du väluppförda stad,
    där husen står tätt intill varandra.[c]
Dit går stammarna upp,
    Herrens stammar
– det är en förordning åt Israel – 
    för att prisa Herren.
För där står domstolar,
    troner för Davids kungahus.

Be om fred för Jerusalem!
    Låt det gå väl för alla som älskar dig.
Låt friden härska innanför dina murar
    och tryggheten i dina palats.
För mina bröders och vänners skull
    ber jag om fred för dig.
För Herrens, vår Guds, hus skull
    vill jag söka ditt bästa.

Gud ger nåd

123 En vallfartssång.

Jag lyfter min blick upp till dig,
    till dig som bor i himlen.
Som en tjänare ser på sin herres hand,
    som en tjänarinna sin husfrus hand,
så ser vi upp till Herren, vår Gud,
    tills han visar oss nåd.

Visa oss nåd, Herre, visa oss nåd!
    Vi har fått utstå så mycket förakt.
Vi har fått utstå mycket hån från de självsäkra
    och förakt från de högmodiga.

Tacksägelse för befrielse ur nöden

124 En vallfartssång. Av David.

Om Herren inte hade stått på vår sida
    – så ska Israel säga – 
om Herren inte hade stått på vår sida,
    när människor anföll oss,
då skulle de ha svalt oss levande
    och utplånat oss i sin brinnande vrede mot oss.
Vattnen skulle ha övertäckt oss,
    strömmen sköljt över oss,
de forsande vattnen flödat över oss.

Välsignad vare Herren,
    som inte har låtit dem slita oss i stycken.
Vi har kommit undan,
    som en fågel från jägarens snara.
Snaran har gått sönder,
    och vi har kommit undan.
Vår hjälp kommer från Herren,
    han som har gjort himmel och jord.

Guds beskydd

125 En vallfartssång.

De som litar på Herren är som berget Sion,
    det kan inte rubbas utan består för evigt.
Liksom bergen omger Jerusalem,
    så omger Herren sitt folk,
        nu och för evigt.

De gudlösas spira ska inte vila över de rättfärdigas land,
    för att inte locka de rättfärdiga till att göra det som är orätt.

Herre, gör gott mot dem som är goda,
    mot dem som har ett uppriktigt hjärta.
Men de som viker av på avvägar
    ska Herren föra bort tillsammans med dem som gör orätt.

Frid över Israel!

Återställd lycka

126 En vallfartssång.

När Herren förde tillbaka Sions fångar,
    var det som om vi drömde.
Vi skrattade högt och sjöng av glädje, vi jublade.
    Bland folken sades det:
Herren har gjort stora ting för dem!”
Ja, Herren har gjort stora ting med oss,
    och vi är glada.

Återställ vår lycka, Herre,
    liksom bäckarna i Negev!
De som sår med tårar
    ska få skörda med glädje.
Gråtande går de ut med säden de ska så,
    men med jubel kommer de tillbaka och bär sina kärvar.

Meningslöst utan Guds välsignelse

127 En vallfartssång. Av Salomo.

Om inte Herren bygger huset,
    är byggnadsarbetarnas möda till ingen nytta.
Om inte Herren vakar över staden,
    står vaktposten förgäves på sin plats.
Det är meningslöst att stiga upp tidigt
    och gå sent till sängs
för att kunna äta det bröd ni slitit för.
    Gud ger sina vänner vila.[d]

Barn är en gåva från Herren,
    livsfrukt en lön.
En ung mans söner är som pilar i en krigares händer.
Lycklig är den man som har sitt koger fyllt med dem.
    De kommer inte på skam inför fienden i rätten.

Den gudfruktiges välsignelser

128 En vallfartssång.

Lycklig är den som fruktar Herren
    och vandrar på hans vägar.
Det du arbetat ihop får du äta av.
    Du ska vara lycklig,
    och det ska gå dig väl.
Din hustru ska likna en fruktbar vinstock i ditt hus
    och dina barn olivplantor vid ditt bord.
Så välsignas den som fruktar Herren.

Herren ska välsigna dig från Sion.
    Du ska få se Jerusalems välgång
    så länge du lever,
och du ska få leva för att se dina barnbarn.

    Frid över Israel!

Förtröstan trots förföljelse

129 En vallfartssång.

”De har förtryckt mig mycket ända från min ungdom,”
    ska Israel säga,
”de har förtryckt mig mycket ända från min ungdom.
    Men de har inte besegrat mig.
Min rygg är sönderplöjd av dessa plöjare,
    de har dragit långa fåror.
Men Herren är rättfärdig.
    Han har skurit av de gudlösas band.”

Alla som hatar Sion
    ska vända tillbaka i skam.
De blir som gräs på taket,
    som vissnar innan det börjar växa.
Den som skördar får inte en handfull av det,
    och ingen binder samman en kärve av det.
Och ingen som går förbi dem ropar:
    Herrens välsignelse är över er!
    Vi välsignar er i Herrens namn.”

Ångerpsalm. Herren förlåter den som bekänner sin synd

130 En vallfartssång.

Ur djupen ropar jag till dig, Herre.
    Herre, hör mitt rop,
    lyssna till mina böner.

Om du, Herre, håller räkning på synder,
    Herre, vem kan då bestå?
Men hos dig finns förlåtelse,
    och därför fruktar man dig.

Jag väntar på Herren,
    jag väntar och sätter mitt hopp till hans ord.
Jag väntar på Herren mer än väktarna på morgonen,
    ja, mer än väktarna på morgonen.

Israel, hoppas på Herren,
    för hos Herren finns nåd,
    hos honom finns full befrielse.
Han ska befria Israel från alla deras synder.

Den som litar på Herren är förnöjd

131 En vallfartssång. Av David.

Herre, jag är inte stolt och högfärdig.
    Jag går inte in i stora ting,
    sådant som jag inte begriper mig på.
Nej, jag har lugnat ner mig och är stilla,
    som ett spädbarn,
    som ett litet barn i sin mors famn.

Hoppas på Herren, Israel,
    nu och för evigt.

Davids löfte, Herrens löfte

132 En vallfartssång.

Herre, kom ihåg allt lidande som David fick utstå.
    Han svor en ed inför Herren,
    gav ett löfte inför Jakobs Mäktige:
”Jag vill inte gå in i mitt hus,
    och jag vill inte lägga mig i min säng,
inte tillåta mina ögon att slutas i sömn
    eller mina ögonlock att tyngas av slummer,
förrän jag funnit en plats åt Herren,
    en boning åt Jakobs Mäktige.”

Vi hörde om den[e] i Efrata
    och fann den på Jaars fält.
Låt oss gå till hans boning,
    falla ner inför hans fotpall.
Res dig, Herre, gå till din viloplats,
    du och din makts ark!
Dina präster ska vara klädda i rättfärdighet,
    dina fromma ska jubla av glädje!

10 För din tjänare Davids skull,
    förkasta inte din smorde.

11 Herren har svurit David en ed,
    som han aldrig tar tillbaka:
”Dina egna ättlingar
    ska jag låta sitta på din tron.
12 Om dina söner håller mitt förbund
    och mina befallningar som jag ger dem,
    ska även deras söner för alltid sitta på din tron.”

13 För Herren har utvalt Sion,
    där har han velat ha sin boning.
14 ”Detta är min viloplats för evigt.
    Här vill jag bo, det är min önskan.
15 Jag ska välsigna Sion med riklig försörjning
    och mätta dess fattiga med mat.
16 Jag ska klä dess präster i frälsning,
    och dess fromma ska jubla av glädje.

17 Här vill jag låta ett horn[f] växa upp åt David;
    jag har satt upp en lampa åt min smorde.
18 Hans fiender ska jag klä i skam,
    men kronan på hans huvud ska stråla.”

Vänskapens glädje

133 En vallfartssång. Av David.

Vad underbart och skönt det är
    när bröder kan bo tillsammans i harmoni.

Det är som den dyrbara oljan på huvudet,
    som rinner ner i skägget,
på Arons skägg,
    ända ner till kraglinningen.
Det är som Hermons dagg
    som faller ner på Sions berg.
För där ger Herren befallning om välsignelse
    och liv för evigt.

Uppmaning till lovprisning

134 En vallfartssång.

Kom och lova Herren,
    alla ni Herrens tjänare,
    ni som tjänstgör i Herrens hus varje natt.
Lyft upp era händer mot helgedomen
och prisa Herren.

Herren, han som har gjort himmel och jord,
    välsigna dig från Sion.

Footnotes

  1. 120:1 Betyder en sång medan man går uppåt, dvs. uppför bergen mot Jerusalem för de stora religiösa högtiderna.
  2. 120:3 Frågan är uppenbarligen retorisk och kan innebära att psalmisten tänker på det straff Herren kommer att ge lögnaren; se även v. 4 som tycks vara svar på frågan.
  3. 122:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  4. 127:2 Tanken kan också vara att Gud ger sina vänner vad de behöver, även medan de sover.
  5. 132:6 Syftar uppenbarligen på arken, se t.ex. 1 Sam 6:21—7:2 (Kirjat-Jearim där är lika med Jaar i denna vers).
  6. 132:17 I hela Psaltaren symboliserar horn ära, makt och styrka.