Add parallel Print Page Options

En man som är alldeles ensam.
    Han har ingen son och ingen bror,
och ändå är det ingen ände på hans slit,
    inte heller får hans ögon nog av rikedomar.
”För vems skull bemödar jag mig och försakar det goda?”
    Även detta är meningslöst och ett ont arbete.

Två är bättre än en,
    för de får god lön för sin möda.
10 Om de faller, kan den ene hjälpa den andre upp igen.
    Men ve den ensamme som faller!
    Det finns ingen som hjälper honom upp.
11 Likaså, om två sover tillsammans värmer de varandra,
    men hur ska den ensamme hålla sig varm?
12 Den ensamme kan bli överfallen,
    men två kan stå emot.
Och en tredubbel tråd brister inte så lätt.

Jordisk makt varar inte för evigt

13 Det är bättre att vara en fattig men vis ung man, än att vara en gammal och dåraktig kung som inte längre har vett att låta varna sig. 14 Han steg från fängelset till kungatronen, fastän han var född fattig i sitt rike. 15 Jag såg att allt levande som vandrar under solen slöt sig till denne yngling, som nu skulle tillträda tronen. 16 Folket som han ledde var så talrikt att det inte går att beskriva det. Och ändå blev han inte till någon glädje för sina efterkommande. Även detta är meningslöst och ett jagande efter vind.

Varning för förhastade löften

17 Tänk dig för när du träder in i Guds hus. Att gå dit för att lyssna är bättre än att offra som dårarna gör, för i sin okunnighet gör de det onda.

Read full chapter

Mannen blev ju inte till från kvinnan, utan kvinnan från mannen. Mannen skapades inte heller för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens.[a] 10 Därför måste kvinnan bära sin auktoritet på sitt huvud för änglarnas skull.[b]

11 Men i Herren är mannen lika beroende av kvinnan som kvinnan är av mannen. 12 För även om kvinnan kom från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan. Och allting kommer från Gud.

13 Vad anser ni själva, är det rätt för en kvinna att be till Gud utan att ha något på huvudet? 14 Lär inte själva naturen att ett långt hår vanärar mannen, 15 men hedrar kvinnan, som ju har fått håret som en slöja? 16 Kanske vill någon börja strida om det här, men då ska ni veta att både vi och alla Guds församlingar håller på denna praxis.

Brist på gemenskap i församlingen

(Matt 26:20-29; Mark 14:17-25; Luk 22:17-23)

17 När det gäller mina följande direktiv, kan jag inte berömma er. Det verkar ju som om era samlingar gör mer skada än nytta. 18 Först och främst har jag hört att ni delar upp er i grupper när ni kommer tillsammans som församling, och jag antar att det ryktet är sant. 19 Ibland måste det till och med finnas olika grupper bland er, för att det ska visa sig vilka som består provet. 20 Men vid era samlingar kan man inte hålla Herrens måltid, 21 för var och en tar genast för sig av sin egen mat. Sedan är där någon som blir sittande hungrig, medan en annan dricker sig berusad. 22 Har ni inga egna hem där ni kan äta och dricka? Har ni så lite respekt för Guds församling, så att ni låter dem skämmas som inte har något med sig? När det gäller det här kan jag verkligen inte berömma er!

23 Detta har jag själv fått från Herren och för det nu vidare till er: Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd, 24 tackade Gud för det, bröt det och sa: ”Detta är min kropp som ska offras för er. Gör detta till minne av mig.” 25 Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sa: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Varje gång ni dricker av den, gör det till minne av mig.”

26 Varje gång ni äter det brödet och dricker från den bägaren förkunnar ni alltså Herrens död, ända tills han kommer tillbaka. 27 Den som äter Herrens bröd och dricker från hans bägare på ett ovärdigt sätt, syndar mot Herrens kropp och blod. 28 Innan man äter av brödet och dricker från bägaren måste man därför pröva sig själv. 29 För om man äter och dricker utan att tänka på att det handlar om Herrens kropp[c], då blir man dömd. 30 Det är därför det finns så många svaga och sjuka ibland er, och många har till och med dött.[d] 31 Men om vi bara granskar oss själva, så slipper vi att bli dömda. 32 När Herren dömer och straffar oss är det för att vi inte ska bli fördömda tillsammans med världen.

33 När ni, mina syskon, samlas för att äta, ska ni alltså vänta på varandra. 34 Om någon är hungrig ska han först äta något hemma hos sig, så att ni kan samlas och äta tillsammans utan att riskera att bli dömda. Resten ska jag undervisa er om när jag kommer.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:9 Jfr 1 Mos 1:27; 2:18-23.
  2. 11:10 Den grekiska texten är svårtolkad och innebörden av ordet auktoritet i detta sammanhang osäker; det kan också översättas med makt, myndighet, rätt(ighet).
  3. 11:29 Herrens kropp syftar antingen på Jesus kropp som offrades för oss, eller på församlingen, som är hans kropp på jorden.
  4. 11:30 Nattvarden var en del av en måltid, och det var viktigt att göra en klar skillnad för att inte Guds dom (i form av sjukdom eller död) skulle drabba en om man tog del i nattvarden på ett ovärdigt sätt, utan att tänka på Kristus försoningsdöd.