Add parallel Print Page Options

23 När du sitter till bords med en mäktig man,
    tänk då på vem du har framför dig.
Sätt kniven på din strupe
    om du vill frossa.
Längta inte efter hans delikatesser,
    för de kan vara bedräglig mat.

Slit inte ut dig för att bli rik.
    Var förståndig och avstå.
När du blickar[a] efter rikedomen är den redan borta,
    den gör sig vingar och flyger som en örn mot himlen.

Ät inte den ondsintes[b] mat.
    Längta inte efter hans läckerheter.
Han tänker bara på sina kostnader;
    han säger till dig: ”Ät och drick!”
        men menar det inte.
Det lilla du ätit får du spy upp,
    och dina vackra ord är bortkastade.

Tala inte till en dåre.
    Han föraktar dina kloka ord.

10 Flytta inte en uråldrig gränssten,
    och gör inte intrång på de faderlösas mark.
11 Deras försvarare är stark,
    och han kommer själv att ta sig an deras sak mot dig.

12 Ta till dig kritik,
    och lyssna till kunskapens ord.

13 Undanhåll inte den unge fostran,
    för om du tuktar honom med ris slipper han dö.
14 Straffa honom med ris
    och rädda honom från dödsriket.

15 Min son, om du blir vis
    gläder jag mig.
16 Det blir min innerliga glädje
    om du talar det som är rätt.

17 Var inte avundsjuk på syndare,
    utan sträva hela tiden efter att frukta Herren.
18 Då har du verkligen en framtid,
    och ditt hopp kommer inte att svikas.

19 Lyssna, min son, var vis
    och håll dina tankar på rätt väg.
20 Håll dig borta från dem
    som super och frossar på kött,
21 för drinkare och frossare blir utfattiga,
    och dåsigheten klär dem i trasor.

22 Lyssna till din far som gett dig livet,
    och förakta inte din mor när hon blir gammal.
23 Ta till dig sanningen och sälj den inte,
    förvärva vishet, vägledning och insikt.
24 Den rättfärdiges far får fröjdas,
    en vis son blir till stor glädje för honom.
25 Låt din far och mor glädjas,
    låt henne som fött dig få jubla.

26 Min son, lita på mig
    och ta mig som förebild.
27 Den prostituerade är en djup grop
    och den främmande kvinnan en trång brunn.
28 Som en bandit ligger hon på lur,
    och männen som är otrogna blir bara fler och fler.

29 Vem har bedrövelse och sorg?
    Vem grälar och slåss?
Vem har sår utan orsak?
    Vem har blodsprängda ögon?
30 Den som blir kvar vid vinbägaren
    och tar sig den ena drinken efter den andra av det kryddade vinet.
31 Stirra inte på det röda vinet som glittrar i bägaren,
    för det rinner ner så lätt.
32 Till slut biter det som en giftorm,
    stinger som en huggorm.[c]
33 Du ser underliga syner,
    och du tänker perversa tankar.
34 Du är som om du låg mitt ute på havet,
    eller satt uppe i den svajande masten[d].
35 ”Någon måste ha slagit mig, men jag kände ingen smärta,
    någon måste ha gett mig stryk, men det märkte jag inte.
När ska jag vakna upp ur mitt rus,
    så att jag kan ta mig en sup till?”

Footnotes

  1. 23:5 Grundtextens satskonstruktion är något svårförståelig.
  2. 23:6 Ordagrant: den som har ett ont öga.
  3. 23:32 Grundtextens exakta innebörd är osäker.
  4. 23:34 den svajande masten – grundtextens innebörd är osäker.

23 När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,

och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.

Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.

Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.

Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.

Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;

ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.

Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.

Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.

10 Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.

11 Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.

12 Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.

13 Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;

14 ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket.

15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;

16 ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.

17 Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.

18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

19 Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.

20 Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.

21 Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.

22 Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.

23 Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.

24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.

25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.

26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.

27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.

28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.

29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?

30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.

31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.

32 På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

33 Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.

34 Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:

35 »De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»