Add parallel Print Page Options

Bergspredikan

Verklig lycka

(Luk 6:20-23)

En dag när Jesus såg folkmassorna gick han upp på ett berg och satte sig ner. Hans lärjungar kom till honom, och han började undervisa dem. Han sa:

”Lyckliga[a] är de som är fattiga i anden,
    för dem tillhör himmelriket.
Lyckliga är de som sörjer,
    för de ska bli tröstade.
Lyckliga är de ödmjuka,
    för de ska få ärva jorden.
Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet,
    för de ska bli mättade.
Lyckliga är de barmhärtiga,
    för de ska få barmhärtighet.
Lyckliga är de renhjärtade,
    för de ska få se Gud.
Lyckliga är de som strävar efter frid,
    för de ska kallas Guds barn.
10 Lyckliga är de som förföljs för rättfärdighetens skull,
    för dem tillhör himmelriket.

11 Lyckliga är ni när man hånar och förföljer er, ljuger och säger allt ont om er för min skull. 12 Jubla och var glada, för ni får en stor lön i himlen. Så förföljde de ju profeterna före er.

Salt och ljus

(Mark 9:50; Luk 11:33; 14:34-35)

13 Ni är jordens salt. Men om saltet har förlorat sin kraft, hur får man det salt igen? Det duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner av människorna. 14 Ni är det ljus som lyser upp världen. En stad uppe på ett berg kan inte gömmas. 15 När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset. 16 På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser allt gott ni gör och hyllar er Fader i himlen.

Jesus och lagen

(Luk 16:17)

17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Nej, jag har inte kommit för att upphäva dem utan för att uppfylla dem. 18 Sannerligen[b] säger jag er: inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen ska förgås så länge himlen och jorden finns kvar, inte innan allting har inträffat. 19 Den som bryter mot minsta lilla bud i lagen och lär andra att göra likadant, han ska kallas som den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär andra att göra det, han ska kallas stor i himmelriket.

20 Men jag säger er: om ni inte vida överträffar de skriftlärda och fariseerna[c] i rättfärdighet, så kommer ni inte in i himmelriket.

Om mord och ovänskap

(Luk 12:58-59)

21 Ni har hört att det sades till förfäderna: ’Du ska inte mörda,[d] och den som mördar någon ska dömas.’ 22 Men jag säger er: det räcker med att man blir vred på någon, så ska man dömas. Kallar någon en annan för idiot, så ska han ställas inför domstol, och förbannar någon en annan, så väntar honom Gehennas[e] eld. 23 Om du därför står framför altaret för att bära fram ett offer och så kommer ihåg att någon har något emot dig, 24 så lägg ner ditt offer vid altaret och gå och red upp det med honom. Kom sedan och bär fram ditt offer. 25 Skynda dig att komma överens med din motpart redan innan ni är framme vid domstolen. Annars kanske han överlämnar dig till domaren, som sedan låter vakten ta hand om dig och sätta dig i fängelse. 26 Sannerligen säger jag dig: du slipper inte därifrån förrän du betalt det sista öret.

Om otrohet

(Matt 18:8-9; Mark 9:43-48)

27 Ni har hört det sägas: ’Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap.’[f] 28 Men jag säger: den som ser på en kvinna med begär i blicken har redan varit otrogen med henne i sitt hjärta. 29 Om ditt högra öga får dig att synda, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kastas i Gehenna. 30 Och om din högra hand får dig att synda så hugg av den och kasta bort den. Det är bättre att en del av din kropp förstörs än att hela du kommer till Gehenna.[g]

Om skilsmässa

(Matt 19:9; Mark 10:11-12; Luk 16:18)

31 Det har sagts: ’Om någon vill skilja sig från sin hustru, så kan han göra det genom att ge henne ett intyg om skilsmässan.’[h] 32 Men jag säger: Den man som skiljer sig från sin hustru, utan att hon varit otrogen, han blir orsak till att hon verkligen kan bli otrogen. Och den som gifter sig med en frånskild kvinna gör så att hon är otrogen.[i]

Om löften

33 Ni har också hört det sägas till förfäderna: ’Du ska inte bryta en ed som du har svurit, utan du ska hålla allt som du har lovat inför Gud.’[j] 34 Men jag säger: Svär överhuvudtaget inga eder, varken vid himlen, för himlen är Guds tron, 35 eller vid jorden, för jorden är pallen under hans fötter, eller vid Jerusalem, för Jerusalem är den store Kungens stad.[k] 36 Svär inte heller vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vare sig vitt eller svart. 37 Säg bara ja eller nej. Det räcker. Tanken att ge mer tyngd åt orden kommer från den Onde[l].

Om hämnd

(Luk 6:29-30)

38 Ni har hört det sägas: ’Öga för öga, tand för tand.’[m] 39 Men jag säger: Möt inte ont med ont. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra mot honom. 40 Ställs du inför domstol och någon tar ifrån dig din skjorta, så ge honom ytterplagget också. 41 Befaller någon dig att gå med honom en mil[n], så gå två. 42 Ge till den som ber dig och vänd inte ryggen åt den som vill låna av dig.

Om att älska sina fiender

(Luk 6:27-28; 6:32-36)

43 Ni har hört det sägas: ’Du ska älska din medmänniska[o] och hata din fiende.’[p] 44 Men jag säger er: älska era fiender, be för dem som förföljer er. 45 Då är ni barn till er Fader i himlen. För han låter solen skina över både onda och goda och regnet falla på både rättfärdiga och orättfärdiga.

46 Vad är det för märkvärdigt med att ni älskar dem som älskar er? Gör inte tullindrivare[q] det också? 47 Och om ni hälsar vänligt på era vänner men inte på någon annan, vad är det för märkvärdigt med det? Det gör ju de andra folken också. 48 Var fullkomliga som er Fader i himlen är fullkomlig.[r]

Footnotes

  1. 5:3 ff. Eller saliga; det grekiska ordet antyder en gudomlig lycka, salighet.
  2. 5:18 Sannerligen är det grekiska amen som ursprungligen kommer från hebreiskan.
  3. 5:20 Fariseernas parti betonade lagen och dess renhetsföreskrifter. Se även not till 3:7.
  4. 5:21 Se 2 Mos 20:13 och 5 Mos 5:17.
  5. 5:22 Gehenna, (från hebreiskans Hinnoms dal ) som ofta översätts helvete, var från början en plats för avgudadyrkan med barnoffer (se t.ex. 2 Kung 23:10) och blev senare en plats dit döda kroppar kastades (Jer 7:31f.; 19:2ff.) och kom att mer allmänt betyda straffplats.
  6. 5:27 Se 2 Mos 20:14.
  7. 5:30 Jesus använder ett dramatiskt bildspråk om allvaret i förförelserna. Se även not till v. 21.
  8. 5:31 Se 5 Mos 24:1.
  9. 5:32 Eftersom den första mannen inte hade rätt att skilja sig från henne, var hon i Guds ögon fortfarande gift med honom.
  10. 5:33 Se 4 Mos 30:3
  11. 5:35 Jfr Jes 66:1 och Ps 48:3.
  12. 5:37 Eller: från det onda.
  13. 5:38 Se 2 Mos 21:23-25.
  14. 5:41 Det grekiska ordet milion är snarlikt det engelska mile, dvs.1,6 km.
  15. 5:43 Se 3 Mos 19:18.
  16. 5:43 Jfr 5 Mos 23:6.
  17. 5:46 Tullindrivarna var judar som arbetade med att dra in skatt åt romarna och avskyddes av alla.
  18. 5:48 Det svenska ordet fullkomlig har inte samma betydelse som det grekiska, eller det underliggande hebreiska ordet, som betyder att ha nått målet, vara mogen.

När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.

Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:

»Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.

Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.

Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.

Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.

Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.

Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.

Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.

10 Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.

11 Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.

12 Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.

13 I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.

14 I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?

15 Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.

16 På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.

17 I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.

18 Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.

19 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.

20 Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.

21 I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'

22 Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna.

23 Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,

24 så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.

25 Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.

26 Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.

27 I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'

28 Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.

29 Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna.

30 Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna.

31 Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'

32 Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.

33 Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'

34 Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',

35 ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';

36 ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;

37 utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.

38 I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'

39 Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;

40 och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;

41 och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.

42 Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.

43 I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'

44 Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,

45 och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.

46 Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?

47 Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?

48 Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig.»