Guds bud eller människors stadgar

7 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom. ² De hade sett att några av hans lärjungar åt med orena händer, det vill säga utan att tvätta händerna. - ³ Fariseerna liksom alla andra judar äter inte utan att ha tvättat händerna med en handfull^[a] vatten. De håller fast vid de äldstes stadgar. ⁴ Och när de kommer från torget^[b] äter de inte utan att först ha tvättat sig. Mycket annat har de också lärt sig att iaktta, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl. - ⁵ Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar^[c] utan äter med orena händer?" ⁶ Han svarade dem: "Rätt profeterade Jesaja om er, ni hycklare. Hos honom står det skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. ^{[d] 7} Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människobud. ⁸ Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar."

⁹ Han sade också till dem: "Ni upphäver fullkomligt Guds bud för att hålla fast vid era egna stadgar. ¹⁰ Mose har sagt: Hedra din far och din mor ^[e] och: Den som förbannar sin far eller sin mor skall straffas med döden. ¹¹ Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fått av mig ger jag i stället som 'korban', som offergåva,^{[f] 12} då tillåter ni honom inte längre att göra något för sin far eller mor. ¹³ Ni upphäver Guds ord genom de stadgar som ni följer och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni."

¹⁴ Jesus kallade till sig folket på nytt och sade: "Hör på mig allesammans och förstå: ¹⁵ Ingenting som utifrån går in i människan kan göra henne oren, men det som går ut ur människan, det orenar henne."^{[g] 17} När han hade lämnat folket och kommit hem, frågade hans lärjungar vad han menade med denna liknelse. ¹⁸ Han svarade dem: "Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, ¹⁹ eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat för ren. ²⁰ Och han tillade: "Det som går ut ur människan, det gör henne oren. ²¹ Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, ²² äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. ²³ Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."

En hednisk kvinnas tro

²⁴ Sedan begav han sig därifrån och kom till Tyrus område. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det kunde inte hållas hemligt. ²⁵ En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. ²⁶ Det var en grekisk kvinna av syrisk-fenicisk härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter. ²⁷ Jesus sade till henne: "Låt barnen först^[h] få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." ²⁸ Hon svarade honom: "Herre, hundarna under bordet äter också av barnens smulor." ²⁹ Då sade han till henne: "För de ordens skull säger jag dig: Gå! Den onde anden har farit ut ur din dotter." ³⁰ Och hon gick hem och fann barnet ligga på bädden. Den onde anden hade farit ut.

Jesus botar en dövstum

³¹ Därefter lämnade han Tyrus område och tog vägen över Sidon och gick sedan genom Dekapolis område till Galileiska sjön. ³² Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad att han skulle lägga handen på honom. ³³ Då tog han honom åt sidan, bort från folkskaran, stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga ³⁴ och såg upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" - det betyder: Öppna dig! ³⁵ Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart. ³⁶ Jesus förbjöd dem att tala om detta för någon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare var de att göra det känt. ³⁷ Och folk blev utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott. De döva får han att höra och de stumma att tala."