Lukas 7

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

En romersk officer visar stark tro

(Matt 8:5-13)

7 När Jesus hade slutat tala till folket gick han in i Kafarnaum.

² Där fanns en romersk officer som hade en tjänare som han satte stort värde på, och nu var tjänaren sjuk och låg för döden. ³ När officeren fick höra talas om Jesus, sände han några av judarnas ledare till honom för att be honom komma och bota tjänaren. ⁴ Dessa kom nu till Jesus och bad ivrigt till honom: ”Han förtjänar din hjälp”, sa de. ⁵ ”Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss.”

⁶ Då följde Jesus med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: ”Herre, stanna där du är, jag är inte värd att du går in i mitt hus.^{[a] 7} Därför vågade jag inte heller komma till dig. Men säg bara ett ord, och låt min tjänare så bli frisk. ⁸ Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.”

⁹ När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och vände sig till folket som följde honom och sa: ”Jag säger er att inte ens bland Israels folk har jag funnit en så stark tro.”

¹⁰ När de utsända kom tillbaka till huset, såg de att tjänaren var fullt frisk.

Jesus uppväcker en änkas son från döden

¹¹ Sedan gick Jesus till en stad som hette Nain, och med honom följde hans lärjungar och mycket folk. ¹² Och just som han närmade sig stadsporten bar man ut en död. Den döde var ende sonen, och hans mor var änka. Mycket folk från staden gjorde henne sällskap.

¹³ När Herren såg änkan fylldes han av medlidande och sa: ”Gråt inte!” ¹⁴ Sedan gick han fram till båren och rörde vid den, och bärarna stannade. ”Unge man”, sa han, ”jag säger dig: Res dig upp!”

¹⁵ Då satte sig den döde upp och började tala. Och Jesus gav honom tillbaka till hans mor.

¹⁶ De greps av fruktan och hyllade Gud och sa: ”En stor profet har uppstått bland oss!” och: ”Gud har besökt sitt folk”. ¹⁷ Berättelsen om detta spred sig sedan över hela Judeen och till och med utanför landets gränser.

Jesus svarar på Johannes döparens fråga

(Matt 11:2-19)

¹⁸ Johannes döparen fick höra allt detta av sina lärjungar. Han kallade till sig två av dem ¹⁹ och skickade dem till Herren för att fråga: ”Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?”

²⁰ När männen kom till Jesus sa de: ”Johannes döparen har skickat oss till dig för att fråga: ’Är du den som ska komma, eller ska vi vänta på någon annan?’ ” ²¹ Jesus höll just då på att bota människor från sjukdomar och lidanden och från onda andar. Han gav också flera blinda synen tillbaka. ²² Jesus svarade dem: ”Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom vad ni har sett och hört: blinda börjar se, förlamade går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår, och de fattiga får höra ett glatt budskap.^{[b] 23} Lycklig är den som inte kommer på fall för min skull.”

²⁴ När de som var utsända av Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: ”När ni gick ut i ödemarken, vad ville ni då se? Ett grässtrå som vajar för vinden? ²⁵ Eller vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, män som går omkring i dyrbara kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. ²⁶ Vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: han är mer än en profet. ²⁷ Han är den som det står skrivet om:

²⁸ Jag säger er: ingen av en kvinna född är större än Johannes, men den minsta i Guds rike är större än han.”

²⁹ Allt folket som lyssnade, även tullindrivarna, gav Gud rätt, och de lät sig döpas med Johannes dop. ³⁰ Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan och lät sig inte döpas av Johannes.

³¹ ”Vad ska jag jämföra detta släkte med? Vad liknar de? ³² De är som barn som sitter på torget och ropar till varandra:

³³ Johannes döparen kom, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och då säger ni: ’Han är besatt av en ond ande.’ ³⁴ Men Människosonen har kommit och äter och dricker, och då säger ni: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare!’ ³⁵ Men vishetens barn ger ändå visheten rätt.^[d]”

En syndig kvinna smörjer Jesus fötter

(Matt 26:6-13; Mark 14:3-9; Joh 12:1-8)

³⁶ En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, så han gick dit och slog sig ner för att äta. ³⁷ I staden fanns en kvinna som var en synderska^[e], och hon fick höra att han var där i fariséns hus och åt. Hon gick då dit med en alabasterflaska väldoftande olja. ³⁸ Hon ställde sig bakom Jesus vid hans fötter^[f] och grät tills hans fötter var våta av hennes tårar. Sedan torkade hon hans fötter med sitt hår och kysste dem och smorde dem med olja.

³⁹ När värden, som var farisé, såg det, tänkte han för sig själv: ”Om den här mannen verkligen var en profet, hade han förstått vad det här är för en slags kvinna som rör vid honom, en synderska.”

⁴⁰ Jesus sa till honom: ”Simon, jag har något att säga dig.” Simon svarade: ”Säg det, Mästare.”

⁴¹ ”En man lånade ut pengar till två personer, femhundra denarer till den ene och femtio till den andre.^{[g] 42} Men ingen av dem kunde betala tillbaka, så han avskrev skulden. Vem av dem älskar honom mest?”

⁴³ ”Jag antar att den som var skyldig honom mest”, svarade Simon. ”Ja, det är riktigt”, sa Jesus.

⁴⁴ Sedan vände sig Jesus mot kvinnan och sa till Simon: ”Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten så att jag kunde tvätta mina fötter, men hon har tvättat mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. ⁴⁵ Du gav mig ingen hälsningskyss när jag kom, men hon har kysst mina fötter utan uppehåll, ända sedan jag kom hit. ⁴⁶ Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med sin väldoftande olja. ⁴⁷ Därför säger jag dig att hennes många synder är förlåtna, vilket hennes stora kärleksfullhet visar. Men den som har fått litet förlåtet, visar lite kärlek.”

⁴⁸ Sedan sa han till kvinnan: ”Dina synder är förlåtna.”

⁴⁹ Då sa de övriga vid bordet till varandra: ”Vem är han som till och med förlåter synder?”

⁵⁰ Jesus sa till kvinnan: ”Din tro har räddat dig. Gå i frid.”