Add parallel Print Page Options

Kvinnorna som följde med Jesus

En tid därefter gav han sig ut på vandring till städer och byar i Galileen för att tala om för människorna att Guds rike skulle komma. Han tog med sig sina tolv lärjungar.

Några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och sjukdomar, följde också med. Bland dem var Maria från Magdala som Jesus hade befriat från sju onda andar.

Vidare Johanna, Kusas hustru (Kusas var Herodes förvaltare och hade ansvaret för hans slott och hovets affärer), Susanna, och många andra som med sina privata tillgångar brukade hjälpa Jesus och hans lärjungar.

Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd

En dag berättade han denna liknelse för en stor skara människor som samlats för att lyssna på honom, samtidigt som fler och fler fortsatte att komma från de omkringliggande städerna:

En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av utsädet på stigen, och folk trampade på det, och fåglarna kom och åt upp det.

En del föll på den grunda och steniga jorden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte var nog fuktigt i jorden.

En del föll bland tistlar, där de späda skotten snart kvävdes.

Men en del av utsädet föll i bördig jord och växte upp och gav hundra gånger större skörd än vad mannen hade sått. När Jesus hade berättat denna liknelse sa han: Om någon har öron att höra med, använd dem nu!

Jesus förklarar liknelsen om sådden

Hans lärjungar frågade honom vad berättelsen betydde.

10 Han svarade: Gud har gett er möjlighet att förstå dessa liknelser. De avslöjar sanningen om Guds rike. Men människorna här hör orden och förstår inte, precis som de gamla profeterna har förutsagt.

11 Detta är vad berättelsen betyder: Utsädet är Guds ord.

12 Den hårda stigen, där en del av det föll, är som vissa människor som hör Guds ord. Snart kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan och hindrar dem från att tro och bli frälsta.

13 Den steniga marken liknar de människor som tycker om att höra predikningar och blir entusiastiska, men budskapet slår inte rot hos dem. De vet att det är sant, och de tror en tid. Men så fort de sätts på prov ger de upp sin tro.

14 Det som sås bland tistlar är en bild av de människor som hör budskapet och tror på det, men som låter det kvävas av livets bekymmer, rikedomar, plikter och nöjen. Därför växer de inte till.

15 Den goda jorden däremot är människor med goda och uppriktiga hjärtan. De lyssnar till Guds ord och håller sig till det, och sprider det till andra så att de också kommer till tro.

16 En annan gång frågade han: Har ni någonsin hört att man tänder en lampa och sedan täcker över den så att den inte kan lysa? Nej, lampor sätter man upp där de kan synas.

17 På samma sätt ska allt som nu är dolt en dag föras fram i ljuset och bli synligt för alla.

18 Var därför noga med hur ni lyssnar och tar vara på ordet. För den som har han ska få mer, men den som inget har från honom ska tas till och med det som han tror att han har.

Jesus berättar om sin verkliga familj

19 När hans mor och bröder en gång kom för att hälsa på honom kunde de inte komma in i huset där han undervisade, för det var fullt av folk.

20 När Jesus hörde att de stod utanför och ville träffa honom

21 sa han: Min mor och mina bröder - det är alla de som hör Guds budskap och lyder det.

Jesus visar att han är herre över vinden

22 En dag när han var ute i en båt tillsammans med lärjungarna, föreslog han att de skulle fara över till andra sidan sjön.

23 Under tiden lade han sig ner för att få en stunds vila, och medan han sov började det blåsa. Snart var det full storm, båten tog in vatten, och de var verkligen illa ute.

24 Lärjungarna rusade då fram och väckte Jesus: Herre, Herre, vi sjunker! ropade de. Då vaknade han och talade skarpt till stormen: Var tyst! sa han, och vinden och vågorna lade sig och allt blev lugnt!

25 Sedan frågade han dem: Hur är det egentligen med er tro? Rädda och häpna sa de till varandra: Vem är han, eftersom till och med vindarna och vågorna lyder honom?

Jesus skickar onda andar in i en svinhjord

26 De kom över till andra sidan av sjön och lade till i närheten av staden Gergesa mitt emot Galileen.

27 När han steg ur båten kom en man från staden emot honom. Han hade länge varit besatt av onda andar och levde hemlös och naken bland gravarna.

28 Så snart han såg Jesus började han skrika och föll till marken framför honom: Vad vill du mig, Jesus, du den högste Gudens son? Jag ber dig, var snäll och plåga mig inte, ropade han.

29 Jesus hade nämligen redan befallt den onde anden att lämna mannen. Anden hade honom ofta helt i sitt våld. Till och med när han bands med kedjor slet han sig loss och flydde ut i öknen.

30 Vad heter du? frågade Jesus. Legion, svarade han, för mannen var fylld av tusentals andar.

31 De onda andarna bad Jesus att inte skicka iväg dem till avgrunden, som var djävulens och de onda andarnas tillhåll.

32 På en bergssluttning i närheten gick en svinhjord just då och betade. De onda andarna ville då fara in i svinen och Jesus tillät dem att göra det.

33 Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och genast rusade hela svinhjorden utför bergssluttningen och störtade ner i sjön, där de drunknade.

34 När de som vaktade svinen såg vad som hände, sprang de mot den närbelägna staden, och under vägen berättade de om nyheten.

35-36 Snart kom en stor skara människor ut för att på ort och ställe ta reda på vad som hade hänt. Då fick de se mannen som hade varit andebesatt sitta helt lugnt vid Jesu fötter, påklädd och fullständigt normal! Skräckslagna och förvånade hörde de ögonvittnen berätta hur den besatte mannen hade blivit botad.

37 Händelsen hade skrämt upp dem så totalt att de bad Jesus gå därifrån och lämna dem ifred. Därför lämnade han dem och for tillbaka till andra sidan sjön igen.

38 Mannen som hade varit besatt bad att få följa med, men Jesus skickade iväg honom och sa:

39 Gå tillbaka till din familj och berätta vilket under Gud har gjort med dig.Och han gick sin väg och berättade vitt och brett för alla i hela staden om det under som Jesus hade gjort med honom.

Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka

40 På andra sidan sjön tog folket emot Jesus med öppna armar, för alla hade väntat på honom.

41 Då kom en man som hette Jairos, föreståndare för en synagoga, och föll ner vid Jesu fötter och bad honom komma med hem,

42 för hans enda barn, en liten tolvårs flicka, höll på att dö. Jesus följde då med Jairos.

43-44 På vägen dit trängde sig folket på honom, och i folkhopen fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte blivit frisk, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare. Hon närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid hans mantel. I samma ögonblick stannade blödningen.

45 Vem rörde vid mig? frågade Jesus.När alla nekade, sa Petrus: Mästare, det är ju så många som tränger på från alla håll.

46 Men Jesus sa till honom: Nej, det var någon som medvetet rörde vid mig, för jag kände att läkande kraft gick ut från mig.

47 När kvinnan förstod att Jesus visste om hennes tilltag, började hon darra och föll på knä framför honom. Hon berättade varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

48 Dotter, sa han till henne, din tro har botat dig. Gå i frid.

49 Medan han fortfarande talade till henne kom en budbärare från Jairos hus med nyheten att den lilla flickan hade dött. Det är ingen idé att du besvärar Mästaren längre, sa han till fadern.

50 Men när Jesus hörde vad som hänt, sa han till Jairos: Var inte rädd! Tro bara, så blir allt bra!

51 När de kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och den lilla flickans far och mor.

52 Alla grät för flickans skull, men han sa: Sluta med er gråt! Hon är inte död, hon sover bara!

53 Då hånskrattade de åt honom för de visste ju att hon hade dött.

54 Men han tog hennes hand och sa: Res på dig, min lilla vän!

55 I samma ögonblick fick hon liv igen och reste sig genast upp. Ge henne något att äta! sa han.

56 Hennes föräldrar blev överlyckliga, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hänt.

Kvinnorna som följde med Jesus

Efter detta gav sig Jesus ut på vandring till olika städer och byar i Galileen. Och överallt förkunnade han evangeliet om Guds rike. Med sig hade han sina tolv lärjungar, och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria från Magdala, som sju onda andar hade drivits ut ur, Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna, och många andra som hjälpte dem med sina tillgångar.

Liknelsen om lantbrukaren som sådde säd

(Matt 13:1-10; Mark 4:1-9)

En dag när mycket folk hade kommit ut till Jesus från de olika städerna, berättade han den här liknelsen för dem:

”En lantbrukare gick ut på sin åker för att så. När han sådde föll en del av sädeskornen på vägen bredvid, och folk trampade på dem, och fåglarna kom och åt upp dem. En del korn föll på stengrunden och började snart gro, men vissnade lika fort eftersom det inte fanns någon fukt. Andra föll bland tistlarna, och eftersom tistlarna växte upp samtidigt kvävde de plantorna. Men en del korn föll i bördig jord och växte upp och gav hundra gånger så mycket säd som den som hade såtts.” Sedan ropade Jesus: ”Lyssna, hör, den som har öron!”

Jesus förklarar liknelsen om sådden

(Matt 13:10-23; Mark 4:10-20)

Hans lärjungar frågade honom nu vad denna liknelse betydde.

10 Han svarade: ”Ni har fått gåvan att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får bara höra de här liknelserna, för att

’de ska se men ändå inte se,
    och höra men ändå inte förstå.’[a]

11 Detta är vad liknelsen betyder: Säden är Guds ord. 12 De vid vägen är de som hör ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort sådden ur deras hjärtan och hindrar dem från att tro och bli räddade. 13 De på stengrunden är de som tar emot ordet med glädje, men som inte har någon rot. De tror en tid, men så fort de utsätts för frestelser[b] faller de bort. 14 Det som föll bland tistlarna är de som hör men som snart kvävs av livets bekymmer, rikedomar och nöjen, så att de aldrig ger mogen skörd.

15 Men säden i den bördiga jorden är de som hör ordet och gömmer det i ett gott och uppriktigt hjärta och genom uthållighet bär frukt.

Liknelsen om lampan

(Mark 4:21-25)

16 Ingen tänder en lampa och gömmer den under ett kärl eller sätter den under en säng, utan tvärtom ställer man den i ett lampställ så att alla som kommer in kan se ljuset. 17 Det finns ingenting gömt som inte ska bli synligt och ingenting dolt som inte ska föras fram i ljuset. 18 Var därför noga med hur ni lyssnar. För den som har ska nämligen få, men den som inget har ska bli av med även det han tror sig ha.”

Jesus riktiga familj

(Matt 12:46-50; Mark 3:31-35)

19 Jesus mor och bröder kom till honom, men de kunde inte komma fram för folkmassans skull. 20 Man sa då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och vill träffa dig.” 21 Men han svarade: ”Min mor och mina syskon, det är alla de som hör Guds ord och lyder det.”

Jesus stillar stormen

(Matt 8:23-27; Mark 4:36-41)

22 En dag sa Jesus till sina lärjungar: ”Kom, så åker vi över till andra sidan sjön.” De gav sig iväg, 23 och under resan lade sig Jesus och somnade.

Men en våldsam storm svepte ner över sjön, och båten började fyllas så att de var verkligt illa ute. 24 Då gick hans lärjungar fram och väckte honom och började ropa: ”Mästare, Mästare, vi förgås!” När Jesus vaknat talade han strängt till vinden och vågorna, och de lade sig genast, och allt blev lugnt.

25 Sedan frågade han dem: ”Hur är det med er tro?”

Häpna och förskräckta sa de till varandra: ”Vem är han, som till och med befaller vinden och vågorna och de lyder honom?”

Jesus befriar en man som är besatt av onda andar

(Matt 8:28-34; Mark 5:1-17)

26 Så kom de över till området kring Gerasa[c], mitt emot Galileen, och lade till där. 27 Och när Jesus steg ur båten kom en man från staden emot honom. Han hade länge varit besatt av onda andar och levde hemlös och naken bland gravarna.

28 Så snart han fick se Jesus började han skrika och föll ner inför honom och ropade högt: ”Lämna mig ifred, Jesus, du den högste Gudens Son! Jag ber dig, plåga mig inte!” 29 För Jesus hade just befallt den orena anden att lämna mannen. Den hade haft mannen i sitt våld under en lång tid. Man hade bundit honom med kedjor, satt fotbojor på honom och försökt att låsa in honom, men han hade slitit sig loss och drivits ut i ödemarken av den onda anden.

30 Jesus frågade nu: ”Vad heter du?” Mannen svarade: ”Legion[d]”, för många onda andar hade farit in i honom. 31 Och andarna bad Jesus att inte skicka iväg dem till avgrunden[e].

32 Där gick då en stor svinhjord och betade på berget. De onda andarna bad därför Jesus att få fara in i svinen, och Jesus tillät dem att göra det. 33 Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela svinhjorden rusade utför bergssluttningen och ner i sjön och drunknade.

34 När herdarna som vaktat svinen såg vad som hände, sprang de till staden och ut på landsbygden och berättade alltihop. 35 Folket gick då ut för att ta reda på vad som hade hänt, och när de kom till Jesus fick de se mannen som hade varit besatt av de onda andarna sitta helt lugn vid Jesus fötter, påklädd och fullständigt normal. De blev förskräckta. 36 De som varit ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit frisk. 37 Men händelsen hade skrämt upp människorna i Gerasa-området så mycket att de bad Jesus lämna dem. Han steg därför i en båt och åkte tillbaka. 38 Mannen som de onda andarna hade lämnat bad att få följa med Jesus, men Jesus skickade iväg honom och sa: 39 ”Gå tillbaka till din familj och berätta vad Gud har gjort med dig.”

Då gick mannen iväg och berättade för alla i hela staden vad Jesus hade gjort med honom.

Jesus botar en kvinna med blödningar och uppväcker en död flicka

(Matt 9:18-26; Mark 5:22-43)

40 När Jesus kom tillbaka, tog folket emot honom på stranden, för alla hade väntat på honom.

41 Då kom det fram en man som hette Jairos och som var föreståndare för synagogan. Han kastade sig ner framför Jesus och han bad honom följa med honom hem, 42 eftersom hans enda barn, en flicka på tolv år, höll på att dö.

På vägen dit trängde folket på från alla håll. 43 Där fanns också en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och inte kunnat bli botad av någon, trots att hon lagt ut allt hon ägde på läkare[f]. 44 Kvinnan närmade sig nu Jesus bakifrån och rörde vid tofsen på hans mantel. Och genast stannade blödningen.

45 ”Vem rörde vid mig?” frågade Jesus. Och då alla teg, sa Petrus: ”Mästare, det är ju så många som knuffas och tränger sig på överallt.” 46 Men Jesus sa till honom: ”Någon rörde vid mig, för jag kände att det gick ut kraft från mig.”

47 När kvinnan förstod att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom.[g] Sedan berättade hon inför alla varför hon hade rört vid honom och att hon genast blivit frisk.

48 ”Min dotter”, sa han till henne, ”din tro har gjort dig frisk[h]. Gå i frid.”

49 Medan Jesus fortfarande talade, kom det en budbärare från synagogföreståndarens hus och meddelade: ”Din dotter har dött. Det är ingen idé att du stör Mästaren längre.” 50 Men då Jesus hörde det, sa han till Jairos: ”Var inte rädd! Tro bara, så ska hon bli räddad!”

51 När de sedan kom fram till huset lät inte Jesus någon följa med in utom Petrus, Jakob och Johannes och flickans far och mor. 52 Alla grät och höll dödsklagan över flickan, men Jesus sa: ”Gråt inte! Hon är inte död, hon sover.”

53 Då hånskrattade folket åt Jesus, för de visste ju att hon hade dött. 54 Men Jesus tog hennes hand och sa högt: ”Flicka, ställ dig upp!” 55 Genast återvände hennes ande och hon reste sig upp. Sedan sa Jesus till dem att ge henne något att äta. 56 Hennes föräldrar blev alldeles häpna, men Jesus förbjöd dem att berätta för någon vad som hade hänt.

Footnotes

  1. 8:10 Se Jes 6:9-10.
  2. 8:13 Kan också betyda prövningar.
  3. 8:26 Andra handskrifter: Gedara eller Gergesa.Jfr Matt 8:28. Området var icke-judiskt.
  4. 8:30 Legion var en romersk arméavdelning på 6 000 man.
  5. 8:31 Jfr Upp 20:3.
  6. 8:43 Sista delen av versen saknas i en del handskrifter.
  7. 8:47 Se not till Matt 9:22.
  8. 8:48 Den grekiska verbformen kommer från samma ord som används för rädda, frälsa.