Add parallel Print Page Options

Spioner sänds ut för att utforska de områden som ännu inte erövrats

18 Israels hela menighet samlades i Shilo och satte upp uppenbarelsetältet. De hade nu kontroll över hela landet, men sju av stammarna hade ännu inte fått sin landegendom.

Då frågade Josua: ”Hur länge tänker ni vänta innan ni intar det land som Herren, era förfäders Gud, har gett er? Utse tre män från varje stam, så ska jag skicka iväg dem för att utforska landet och göra en beskrivning av de olika områdena och sedan komma till mig. Männen får dela upp landet i sju delar. Juda ska vara kvar i sitt område i söder och likadant Josef i sitt område i norr. När ni gjort en beskrivning över de sju delarna av landet, ska ni komma till mig och sedan ska jag kasta lott för er inför Herren, vår Gud. Leviterna ska inte ha något område som ni andra, för deras del är att vara Herrens präster.[a] Gads och Rubens stammar och ena halvan av Manasses stam har redan fått sina områden på östra sidan av Jordan, den arvedel som Herrens tjänare Mose gav dem.”

Männen gav sig alltså iväg och Josua befallde dem att kartlägga landet. Han sa: ”Vandra igenom landet, gör en beskrivning av det och kom tillbaka till mig, så ska jag kasta lott för er inför Herren i Shilo.”

Männen gick och vandrade igenom landet och beskrev de sju delarna i en bok och antecknade alla städerna i de olika områdena. Sedan återvände de till Josua i lägret vid Shilo. 10 Josua kastade sedan lott för dem i Shilo och fördelade landet åt de olika stammarna, så att de alla fick sin del.

Benjamins stam

11 Det landområde som lotten tilldelade Benjamins stam, med alla dess släkter, låg mellan de områden som Judas och Josefs stammar tidigare fått.

12 Den norra gränslinjen började vid floden Jordan och gick vid bergssluttningen norr om Jeriko. Sedan fortsatte den västerut genom bergsbygden och öknen vid Bet Aven.

13 Därifrån gick gränsen söder om Lus vid den södra bergssluttningen, dvs. Betel, och fortsatte ner till Atarot Addar nära berget som ligger söder om Nedre Bet Horon. 14 Där svängde gränslinjen på västsidan mot söder, passerade berget vid Bet Horon och slutade vid Kirjat-Baal, dvs. Kirjat-Jearim, en av Judas stams städer. Detta var den västra sidan.

15 Den södra gränsen sträckte sig från Kirjat-Jearims utkant till Neftoachkällan 16 och ner till bergsfoten vid Hinnoms sons dal norrut i Refaimdalen. Därifrån fortsatte den tvärs igenom Hinnoms dal och gick söder om bergssluttningen där jevuséerna bodde och fortsatte ner till Rogelkällan.

17 Därifrån gick gränslinjen mot nordost till Shemeshkällan och vidare till Gelilot som ligger mitt emot Adummimshöjden. Därefter gick den ner till Bohans, Rubens sons, sten, 18 vidare utmed norra kanten av Bet Haarava ner i dalen 19 och förbi Bet-Hoglas höjd i norr för att sluta vid Döda havets norra vik som utgör södra änden av floden Jordan. Detta var sydgränsen.

20 I öster utgjordes gränsen av floden Jordan.

Detta var benjaminiternas områden med deras gränser.

21 Följande städer ingick också i det land som Benjamins stam fick, efter sina släkter:

Jeriko, Bet-Hogla, Emek Kesis, 22 Bet Haarava, Semarajim, Betel, 23 Avvim, Para, Ofra, 24 Kefar Haammoni, Ofni och Geva, tolv städer med kringliggande byar, 25 Givon, Rama, Beerot, 26 Mispa, Kefira, Mosa, 27 Rekem, Jirpeel, Tarala, 28 Sela, Elef, Jevus, dvs. Jerusalem, Giva och Kirjat-Jearim, fjorton städer med kringliggande byar.

Detta är benjaminiternas områden, efter deras släkter.

Footnotes

  1. 18:7 Prästerna fick behålla en del av offret när de andra stammarna offrade till Herren. De fick även städer att bo i och andra gåvor av folket. Se 13:14; 21:1-42; 5 Mos 18:1-8.