Job 9  Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Job svarar Bildad

9 Då svarade Job:

² Visst vet jag allt detta. Det är inga nyheter du kommer med. Men hur kan en människa vara verkligt god i Guds ögon?

³ Om Gud bestämmer sig för att gå till rätta med en människa, kan hon då svara ens en gång av tusen på de frågor han ställer?

⁴ För Gud är ju vis och mäktig, och vem har lyckats mäta sig med honom?

⁵ Han flyttar bergen och störtar omkull dem i sin vrede.

⁶ Han skakar jorden i dess grundvalar.

⁷ Solen går inte upp, och stjärnorna lyser inte, om han befaller så!

⁸ Det är bara han som kan spänna ut himlavalvet och stolt gå fram över havens vågor.

⁹ Han har skapat Karlavagnen, Orion, Plejaderna och södra Djurkretsen.

¹⁰ Han gör otroliga under, alltför många för att man ska kunna räkna dem.

¹¹ Han far osynlig förbi. Han drar fram, men jag ser honom inte.

¹² Vem kan hindra honom, när han sänder död för att rycka bort en människa? Vem vågar fråga honom: 'Vad är det du gör?'

¹³ Guds vrede avtar inte. Människans stolthet måste böja sig för honom.

¹⁴ Och vem är jag, som skulle försöka gå till rätta med den Allsmäktige Guden eller ens resonera med honom?

¹⁵ Även om jag var syndfri, skulle jag inte säga ett ord. Jag skulle bara be honom, min domare, om nåd.

¹⁶ Och även om mina böner blev besvarade, skulle jag knappast våga tro att han hade hört mitt rop.

¹⁷ Han kan krossa mig i en storm och föröka mitt lidande utan orsak.

¹⁸ Han låter mig inte andas ut, utan han fyller mig med sorg och bitterhet.

¹⁹ Om det gäller kraft är han den starkaste, och om det gäller rättvisa, vem törs då ifrågasätta hans dom?

²⁰ Till och med om jag vore fullkomligt oskyldig, skulle min mun förråda mig.

²¹ Även om jag är helt utan skuld, föraktar jag mig själv.

²² Oskyldig eller ej, det gör precis detsamma inför honom, för han förgör dem båda.

²³ Han hånar den oskyldige när han drabbas av olycka.

²⁴ När ett land faller i de ogudaktigas händer förblindar han dess domare. Om det inte är han som gör det, vem är det då?

²⁵ Mitt liv rinner undan utan en dag av glädje.

²⁶ Mina år försvinner snabbt som lätta båtar nerför floden och som örnen i dykningen efter byte.

²⁷ Om jag beslutade mig för att glömma min klagan mot Gud, att sluta upp med min sorg och vara glad,

²⁸ så skulle han ändå drabba mig. För jag vet att han inte vill anse mig som oskyldig

²⁹ utan kommer att döma mig. Så vad tjänar det till att försöka?

³⁰ Även om jag tvättade mig i det renaste vatten och gjorde mina händer rena med lut,

³¹ skulle han ändå sänka mig ner i dy och lera, så att till och med mina kläder skulle avsky mig.

^32-33 Jag kan inte försvara mig, för han är inte en människa som jag. I så fall skulle vi kunna mötas i domstol, men det finns ingen skiljeman, inte någon mellanhand eller medlare, som har makt över oss båda.

³⁴ Tänk om jag kunde slippa rappen av din käpp, så att jag inte längre behövde leva i skräck.

³⁵ Då skulle jag kunna tala utan fruktan och frimodigt hävda att jag är oskyldig.