Job 21

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

² Lyssna nu noga på mig!
    Låt det vara er tröst till mig.
³ Visa mig tålamod när jag talar,
    och när jag slutat kan ni håna.

⁴ Jag klagar väl inte på människor?
    Skulle jag inte vara otålig?
⁵ Se på mig och häpna!
    Lägg handen för munnen!
⁶ Jag blir rädd, när jag tänker på detta,
    min kropp ryser.
⁷ Varför får de ogudaktiga leva till hög ålder
    och bli mäktiga?
⁸ Deras barn lever trygga hos dem,
    och de får se sina avkomlingar växa upp.
⁹ Deras hem är trygga, utan något att frukta,
    och Gud straffar dem inte.
¹⁰ Deras oxar betäcker utan att misslyckas,
    korna kalvar utan missfall.
¹¹ De släpper ut sina barn som en hjord,
    och deras ungar dansar glatt.
¹² De sjunger till lyra och tamburin,
    de jublar till flöjtmusik.
¹³ De lever sitt liv i välfärd
    och i frid^[a] stiger de ner i dödsriket.
¹⁴ Ändå har de sagt till Gud: ”Lämna oss ifred,
    vi vill inte veta av dina vägar.
¹⁵ Vem är den Väldige?
    Varför skulle vi tjäna honom?
Vad har vi för nytta av att be till honom?”
¹⁶     Men framgången ligger ändå inte i deras egen hand;
jag tar avstånd från de ondas rådslag.

¹⁷ Hur ofta slocknar de ogudaktigas ljus?
    Hur ofta kommer olycka över dem,
det öde Gud tilldelar dem i sin vrede?
¹⁸     Är de svaga strån, som vajar för vinden?
Förs de bort av stormen som agnar?
¹⁹     Gud sparar kanske olyckan åt hans barn.
Men han borde själv få ett straff,
    så att det känns.
²⁰ Låt honom få se sin förgörelse med egna ögon,
    dricka den Väldiges vrede.
²¹ För vad bryr han sig om sin familj när han är borta,
    när tiden han blivit tilldelad är över?

²² Men vem kan undervisa Gud,
    den suveräne domaren?
²³ En möter döden i sin krafts dagar,
    obekymrad och trygg,
²⁴ med välnärd kropp och med ben
    som bevarat saven i sin märg.
²⁵ En annan dör i den djupaste bedrövelsen
    och har aldrig upplevt något gott.
²⁶ Båda begravs i samma jord
    och äts upp av samma maskar.

²⁷ Ja, jag känner era tankar
    och era intriger för att göra mig illa.
²⁸ Ni frågar: ”Var är nu stormannens hus
    och de ogudaktigas boningar?”
²⁹ Fråga dem som färdats på vägen,
    lägg märke till deras vittnesbörd:
³⁰ Den ogudaktige skonas på olyckans dag,
    han kommer undan på vredens dag.
³¹ Vem tillrättavisar honom ansikte mot ansikte?
    Vem ger igen för vad han har gjort?
³² Han bärs till graven,
    den blir bevakad
³³ och han vilar mjukt i dalens mull.
    Alla människor följer i hans spår,
    och otaliga har gått före honom.

³⁴ Hur ska ni kunna trösta mig med er tomhet,
    när bara falskhet finns kvar av era svar?