Job 17  Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Job uttrycker sin nöd

17 Jag är sjuk och nära att dö. Graven är beredd att ta emot mig.

² Jag är omgiven av människor som hånar mig, jag ser dem överallt.

^3-4 Finns det ingen någonstans som vill bekräfta min oskuld? Men du, Gud, har inte låtit dem förstå vad som har hänt. Låt dem inte få segra!

⁵ Om de tar emot mutor för att förråda sina vänner, ska deras barn drabbas av blindhet.

⁶ Gud har gjort mig till åtlöje överallt. Man spottar mig rakt i ansiktet.

⁷ Mina ögon är skumma av gråt, och jag är bara en skugga av mitt forna jag.

⁸ Hederliga människor vänder sig bort när de får se mig.Men till slut ska den oskyldige höja sig över den gudlöse.

⁹ Den rättfärdige ska vandra vidare på rätt väg, och de som har rena händer ska bli allt starkare.

¹⁰ Men ni har inte bevisat någonting. Försök igen! Jag ser ingen vis man bland er.

¹¹ Mina goda dagar är över nu. Mitt hopp är släckt och mitt hjärtas önskningar har krossats.

¹² Ni säger att natt är dag och dag är natt. På så sätt förvränger ni sanningen!

^13-14 Om jag dör, går jag in i mörkret och kallar graven min far och maskarna min mor och min syster.

¹⁵ Men var finns mitt hopp? Är det någon som kan finna det?

¹⁶ Nej, mitt hopp ska följa mig i graven. Vi ska vila tillsammans i jorden!