²¹ Jag är oskyldig
    men bryr mig inte om mig själv,
    jag vill inte leva längre.

⁷ Må min fiende stå som ogudaktig
    och min motståndare som orättfärdig.
⁸ Men vilket hopp har den gudlöse,
    när hans liv skärs av,
när Gud berövar honom livet?
⁹     Kommer Gud att lyssna till hans klagan
när nöden kommer över honom?
¹⁰     Finner han sin glädje i den Väldige?
Kan han ropa till Gud när som helst?

¹¹ Jag ska undervisa er om Guds kraft
    och inte dölja den Väldiges vägar.
¹² Ni har själva sett det.
    Varför då allt detta meningslösa prat?

¹³ Detta är det öde som väntar den ogudaktige,
    det arv våldsmannen får av den Väldige:
¹⁴ Hur många barn han än får kommer de alla att dö genom svärd,
    hans avkomlingar ska aldrig ha tillräckligt att äta.
¹⁵ De som överlever honom kommer att dö av pest,
    och inga änkor håller någon dödsklagan.
¹⁶ Om han än öser upp silver som vore det grus
    eller samlar kläder som lerhögar,
¹⁷ kommer allt detta att tillfalla den rättfärdige,
    och den oskyldige får ta hand om hans silver.
¹⁸ Hans hus är som en mals kokong,
    som en hydda byggd av en väktare.
¹⁹ Nu går han till sängs rik, men sedan inte mer.
    När han slår upp sina ögon igen är allt borta.
²⁰ Fasor övermannar honom som en flod,
    och stormen rycker bort honom i natten.
²¹ Östanvinden för bort honom,
    sveper iväg honom från hans plats.
²² Den kastar sig mot honom utan förbarmande,
    och han måste fly för dess kraft.
²³ Man klappar hånfullt i händerna
    och visslar åt honom från den plats där han bott.