12 Där har du inte rätt, svarar jag dig,
    för Gud är större än en människa.
13 (A) Hur kan du förebrå honom
    att han inte ger ett enda ord till svar[a]?
14 Gud talar både en och två gånger,
    utan att man bryr sig om det.
15 I drömmen, i en syn om natten,
    när sömnen fallit tung
        över människorna
    och de slumrar i sin bädd,
16 (B) då öppnar han människornas öron
    och bekräftar[b] deras tuktan
17 för att hindra människan
        från en ogärning
    och hålla henne borta från högmod.
18 Han bevarar hennes själ från graven
    och hennes liv
        från att falla för svärd.
19 (C) Hon tuktas med plågor
        på sin sjukbädd
    och med ständiga smärtor i benen.
20 Hennes sinne äcklas av mat,
    hennes själ vid den föda
        hon älskade.
21 Hennes kött tärs bort
        tills inget finns kvar,
    hennes ben blottas
        som förr inte syntes.
22 Hennes själ närmar sig graven,
    hennes liv dödens makter.

23 (D) Om det finns en ängel hos henne,
        en medlare, en av tusen,
    som förkunnar för människan
        vad som är rätt,
24 då förbarmar sig Gud över henne
        och säger:
    ”Rädda henne
        från att fara ner i graven,
    jag har funnit lösen för henne.”
25 (E) Då får hennes kropp
        ny ungdomskraft,
    hon blir på nytt
        som i sin ungdoms dagar.
26 (F) Hon ber till Gud
        och han har behag till henne,
    hon får se hans ansikte med jubel.
        Och Gud återger människan
            hennes rättfärdighet.
27 Hon ska sjunga inför människorna:
    ”Jag syndade
        och förvrängde det rätta,
    men jag fick inte vad jag förtjänade.
28 Han friköpte min själ
        från att hamna i fördärvet,
    och mitt liv ska se ljuset.”
29 Se, allt detta gör Gud
        med en människa,
    både två och tre gånger,
30 (G) för att återföra hennes själ
        från graven
    och låta livets ljus stråla över henne.

31 Ge akt, Job, och lyssna på mig!
    Var stilla, så att jag får tala.
32 Men har du något att säga,
        så svara mig, tala,
    för jag vill gärna ge dig rätt.
33 Om inte, lyssna då till mig.
    Var stilla, jag ska lära dig vishet.

Read full chapter

Footnotes

  1. 33:13 ger ett enda ord till svar   Annan översättning: ”ger för sin sak”.
  2. 33:16 bekräftar   Andra handskrifter (Septuaginta): ”skrämmer dem med”.

16 [a]Dina ögon såg mig
        när jag bara var ett foster.
    Alla mina dagar blev skrivna
        i din bok,
    formade innan någon av dem
        hade kommit.

Read full chapter

Footnotes

  1. 139:16 Job 14:5, Ps 37:18.

(A) Det som har hänt
        kommer att hända igen,

det som är gjort

        kommer att göras igen.
    Det finns inget nytt under solen.

Read full chapter

15 (A) Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Gud kallar fram det förflutna[a].

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:15 det förflutna   Annan översättning (Septuaginta): ”den som är förföljd”.

Blindhet för Skaparen

(A) Ve den som tvistar med sin Skapare,
    en lerskärva
        bland jordens skärvor!
    Säger leran till den som formar den:
        "Vad gör du?"
    Säger ditt verk:
        "Han har inga händer?"

Read full chapter

20 (A) Du människa, vem är då du som ifrågasätter Gud? Det som formas kan väl inte säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan?

Read full chapter