² Vilket stöd du är för den svage,
    en räddande arm för den kraftlöse!
³ Vilka råd du har gett den okloke,
    och vilket stort förnuft du har visat!
⁴ Vem har hjälpt dig att finna alla dessa ord,
    och vems ande talar genom dig?

⁵ De dödas andar^[a] bävar,
    liksom de djupa vattnen och alla som bor däri.
⁶ Dödsriket ligger naket inför honom,
    avgrunden är blottad.
⁷ Han spänner ut sin boning över tomma intet
    och hänger upp jorden på ingenting.
⁸ Han samlar vattnet i molnen,
    men skyarna brister inte av tyngden.
⁹ Han döljer sin tron^[b],
    sveper in den i sina moln.
¹⁰ Han drar en gräns runt vattenytan,
    och en gräns för ljus och mörker.
¹¹ Himlens pelare darrar,
    de skräms av hans tillrättavisning.
¹² Med sin makt rör han upp^[c] havet,
    med sin vishet krossar han Rahav.
¹³ Av hans andedräkt blir himlen klar,
    och hans hand genomborrar den snabba ormen.
¹⁴ Detta är bara en liten glimt av allt det han gör,
    en stilla viskning om honom.
Vem kan då förstå hans allmakts dån?