14 (A) Vad är en människa,
        att hon skulle vara ren,
    att en av kvinna född
        skulle vara rättfärdig?
15 (B) Gud kan inte lita på sina heliga,
    inför hans ögon
        är inte himlarna rena,
16 hur mycket mindre då den
        som är avskyvärd och fördärvad,
    en människa
        som dricker orättfärdighet
            som vatten!

17 Lyssna, jag vill säga dig något,
    det som jag sett vill jag berätta,
18 vad visa män fört vidare
    från sina fäder och inte förtigit,
19 från dem som ensamma fick landet
    utan att någon främling
        trängde in bland dem:
20 (C) Den gudlöse plågas av ångest
        i alla sina dagar,
    den våldsammes år är räknade.
21 (D) Skräckröster ljuder i hans öron.
    I hans trygghet kommer förhärjaren
        över honom.
22 Han har inget hopp om räddning
        ur mörkret,
    svärdet är bestämt för honom.
23 (E) Han irrar efter bröd
        och undrar var det finns.
    Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Ångest och nöd skrämmer honom,
    de slår ner honom
        som en kung rustad till strid,
25 för han har lyft sin hand mot Gud
    och förhäver sig
        mot den Allsmäktige.
26 Med styv nacke
        stormar han mot honom,
    väl skyddad bakom sina sköldar.
27 (F) Han har täckt sitt ansikte med fetma
    och hans midja sväller av fett.
28 Han bosätter sig i ödelagda städer,
    i hus där man inte kan bo,
        som är bestämda till ruiner.
29 Han blir inte rik,
        hans välstånd ska inte bestå,
    hans skördar ska inte luta tungt
        mot marken.
30 (G) Han kan inte fly undan mörkret,
    hans knoppar ska förtorka
        av hetta,
    han ska förgås
        genom Guds[a] muns ande.
31 Han ska inte lita till tomhet,
        då bedrar han sig,
    för tomhet blir hans lön.
32 (H) I förtid ska hans mått bli fyllt,
    och hans krona
        ska inte grönska mer.
33 Han ska tappa sina omogna druvor
        som en vinstock,
    fälla sina blommor som ett olivträd,
34 för den gudlöses hus
        blir ofruktsamt
    och eld förtär de hus där mutor tas.
35 (I) De går havande med elände
        och föder fördärv,
    deras moderliv alstrar förvillelse.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:30 Guds   Ordagrant: ”hans”.

14 Skulle en människa kunna vara ren,
    en av kvinna född rättfärdig?
15 Han litar inte ens på sina heliga.
    Inte ens himlarna är rena inför honom.
16 Hur mycket mindre då en människa,
    som är fördärvad och korrumperad
och som dricker synd som vatten!

17 Lyssna på mig, så ska jag förklara något för dig,
    låt mig få berätta vad jag har sett,
18 sådant som visa män kan berätta
    utan att dölja något
av det de har fått av sina förfäder,
19     (av dem som fick det här landet
då inga främlingar bodde bland dem).
20     Den ogudaktige ängslas under hela sitt liv,
våldsmannen alla de år han får.
21     Han hör skrämmande ljud,
och när han känner sig trygg
    kommer plundrarna över honom.
22 Han har inget hopp om att komma ut ur mörkret,
    svärdet är bestämt för honom.
23 Han vandrar omkring efter mat
    men finner ingen.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24     Han skräms av nöd och ångest,
som en kung, beredd för strid,
25     därför att han har knutit näven mot Gud
och utmanat den Väldige.
26     Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig
har han gått emot honom.

27 Hans ansikte är fett
    och hans midja sväller av fetma.
28 Han bor i ruinstäder
    och i hus där ingen kan bo,
hus som är dömda till att bli ruiner.
29     Han ska inte få någon rikedom,
hans ägodelar ska inte spridas ut över landet.[a]
30     Han ska inte undkomma mörkret.
Hans rotskott förbränns av en flamma.
    Hans anda ska förgöra honom.[b]
31 Han bör inte lita på tomhet,
    för då blir han bedragen,
och tomhet blir hans lön.
32     Innan hans tid är inne
får han sin lön,
    och hans krona ska inte grönska mer.
33 Han blir som en vinranka
    som fäller karten,
som ett olivträd som fäller sina blommor.
34     De gudlösas hop blir ofruktsam,
och Guds eld förtär deras tält som tar mutor.
35     De är havande med ofärd
och föder olycka,
    deras livmoder danar bedräglighet.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:29 Eller: hans ax/skörd ska inte böja sig mot marken. Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 15:30 Eller, om hans syftar på Gud: Guds Ande/anda/andedräkt. ”Hans” kan också översättas dess, och anda, vind/vindfläkt (ande/anda och vind är ett och samma ord i hebreiskan), men då blir syftningen ännu osäkrare.

(A) Hur kan då en människa
        vara rättfärdig inför Gud,
    eller någon av kvinna född vara ren?
(B) Se, inte ens månen skiner klart
    och stjärnorna är inte rena
        i hans ögon.
(C) Hur mycket mindre då människan,
        det krypet,
    människobarnet, den masken.

Read full chapter

Hur kan en människa vara rättfärdig inför Gud,
    en av kvinna född vara ren?
Inte ens månen är klar i hans ögon,
    ej heller är stjärnorna i sin glans rena för honom,
hur mycket mindre då en människa,
    som bara är ett kryp, en mask!

Read full chapter

[a]Gå inte till doms med din tjänare,
    för ingen levande är rättfärdig
        inför dig.

Read full chapter

Ställ inte din tjänare inför rätta,
    för ingen levande är rättfärdig i dina ögon.

Read full chapter

19 (A) Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad.

Read full chapter

19 Genom att en enda människa var olydig blev alla syndare, men på samma sätt ska alla genom en enda människas lydnad bli rättfärdiga.

Read full chapter