25 (A) Därför brinner Herrens vrede
        mot hans folk,
    och han räcker ut sin hand mot det
        och slår det
    så att bergen darrar
        och döda kroppar ligger
            som orenhet på gatorna.
    Med allt detta upphör inte
            hans vrede,
        hans hand är ännu uträckt.

Read full chapter

25 Det är därför Herrens vrede
    har flammat upp mot hans folk,
och han har sträckt ut sin hand för att slå det.
    Bergen darrar,
och döda kroppar ligger som avfall på gatorna.

Men trots detta upphör inte hans vrede,
    utan hans hand är fortfarande utsträckt.

Read full chapter

22 (A) Säg: Så säger Herren:
    Människornas döda kroppar
        ligger som gödsel på marken,
    som kärvar efter skördemannen,
        och ingen samlar upp dem.

Read full chapter

22 Säg: ”Så säger Herren:[a]

’Döda människokroppar ligger som gödsel på fälten,
    som kärvar efter en som skördar,
och ingen vill samla upp dem.’ ”

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:22 Denna första del av versen saknas i Septuaginta.

33 (A) De som blir slagna av Herren
        på den dagen
    ska ligga från jordens ena ände
        till den andra.
    Man ska inte hålla dödsklagan
        efter dem,
    inte samla upp och begrava dem,
        utan de ska bli gödsel på marken.

Read full chapter

33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.

Read full chapter

(A) Deras lik ska bli liggande på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten och där även deras Herre blev korsfäst. Människor av olika folk och stammar och språk och länder ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillåter inte att kropparna läggs i någon grav. 10 (B) Och jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom de båda profeterna hade plågat dem som bor på jorden.

11 (C) Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp på sina fötter igen, och de som såg dem blev skräckslagna. 12 (D) Och de hörde en stark röst från himlen som sade till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. 13 (E) I samma stund blev det en stor jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman. Sju tusen människor dödades vid jordbävningen, och resten greps av skräck och gav ära åt himlens Gud.

14 (F) Det andra veropet är över. Se, det tredje kommer snart.

Den sjunde basunen

15 (G) Och den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen:

"Väldet över världen
    tillhör nu vår Herre
        och hans Smorde,
    och han ska vara kung
        i evigheters evighet."

16 (H) Och de tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17 (I) och sade:

"Vi tackar dig,
    Herre Gud Allsmäktig,
        du som är och som var,
    för att du har tagit makten,
        din stora makt,
    och nu är kung.
18 (J) Folken vredgades,
        och din vrede har kommit,
    tiden när de döda ska dömas
        och du ska löna
    dina tjänare profeterna
        och de heliga
    och dem som vördar ditt namn,
        små och stora,
    och fördärva dem
        som fördärvar jorden."

19 (K) Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel.

Read full chapter

Deras lik ska sedan ligga på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten, och där deras Herre också blev korsfäst. Människor från alla länder och stammar och språk och folk ska under tre och en halv dag se deras kroppar ligga där, och de ska inte tillåta att de begravs. 10 Men jordens invånare ska glädja sig över dem. De ska jubla och skicka presenter till varandra, eftersom dessa båda profeter plågat jordens invånare så mycket.

11 Efter tre och en halv dag kom en livsande från Gud in i dem, och de ställde sig upp, och alla som såg dem blev skräckslagna. 12 Sedan hörde de en stark röst från himlen säga till dem: ”Kom hit upp!” De for upp till himlen i ett moln, mitt framför ögonen på sina fiender. 13 I samma stund blev det en fruktansvärd jordbävning, som fick en tiondel av staden att störta samman. 7 000 människor dödades i jordbävningen, och de som överlevde darrade av skräck och hyllade himlens Gud.

14 Det andra veropet är över, men det tredje är snart på väg.

Den sjunde ängeln blåser i sin trumpet

15 Den sjunde ängeln blåste i sin trumpet och starka röster hördes från himlen. De sa:

”Kungamakten över världen
    tillhör nu vår Herre och hans Smorde,
och han ska regera i all evighet.”

16 De tjugofyra himmelska ledarna, som satt på sina troner inför Gud, föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17 och sa:

”Vi tackar dig, Herre Gud, Allsmäktig,
    du som är och som var,
för att du har tagit makten,
    din stora makt, och ska regera.
18 Folken rasade i vrede,
    men nu har din vrede kommit.
Det är dags för de döda att dömas.
    Du ska belöna dina tjänare profeterna
och de heliga och dem som fruktar ditt namn,
    både små och stora.
Och du ska förgöra dem som förgör jorden.”

19 Sedan öppnades Guds tempel i himlen, och där inne kunde man se förbundsarken[a]. Det blixtrade och mullrade av åska, och det blev jordbävning och stora hagel föll.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:19 Förbundsarken var en guldöverdragen kista, där Israels folk förvarade stentavlorna med förbundsavtalet, dvs. de tio budorden. Jfr 2 Mos 25:10-22.