13 (A) Jubla, ni himlar,
    och gläd dig, du jord,
        brist ut i jubel, ni berg,
    för Herren tröstar sitt folk
        och förbarmar sig
            över sina betryckta.

Read full chapter

10 (A) Även om bergen viker bort
        och höjderna vacklar,
    så ska min nåd inte vika från dig
        eller mitt fridsförbund vackla,
    säger Herren din förbarmare.

Read full chapter

(A) Hur ska jag kunna överge dig, Efraim?
        Ska jag lämna dig, Israel?
    Hur ska jag kunna göra med dig
        som med Adma
            och behandla dig som Sebojim?[a]
    Mitt hjärta vänder sig i mig,
        all min barmhärtighet vaknar.
(B) Jag vill inte utföra
        min brinnande vrede,
    jag vill inte ödelägga Efraim igen,
        för jag är Gud
            och inte en människa.
    Jag är helig bland er
        och vill inte komma med vrede.

10 (C) Herren ska de följa,
        och han ska ryta som ett lejon.
    Han ska ryta och barnen
        ska komma
    med bävan västerifrån.
11 De ska komma med bävan
    som fåglar från Egypten
        och som duvor från Assurs land,
    och jag ska låta dem bo i sina hus,
        säger Herren.

Israels synd

12 Efraim har omgett mig med lögn,
        Israels hus med svek.
    Juda är ännu trolös mot Gud,
        mot den Allraheligaste,
            den Trofaste.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:8 Adma … Sebojim   Städer som gick under med Sodom och Gomorra (1 Mos 14:8, 19:24f).