³ Vad som förut skedde,
    det har jag för längesedan förkunnat.
Av min mun var det förutsagt,
    jag hade låtit er höra om det.
Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade.
⁴ Eftersom jag visste att du är hård,
    med en nacke av järn och en panna av koppar,
⁵ förkunnade jag det för längesedan.
Innan det skedde lät jag dig höra om det,
för att du inte skulle kunna säga:
    "Min avgud har gjort det,
min skurna och gjutna gudabild har befallt det."
⁶ Du har hört det,
    och kan nu se alltsammans.
Vill ni inte erkänna det?
    Från och med nu låter jag dig höra om nya ting,
om fördolda ting som du inte vetat om.
⁷ Först nu har de skapats, inte tidigare,
inte förrän i dag har du hört om dem,
för att du inte skall kunna säga:
    "Det visste jag redan."
⁸ Förr fick du inte höra eller veta något om det,
ty på den tiden var dina öron inte öppnade.
Jag visste ju hur trolös du var,
    att du kallades överträdare från moderlivet.
⁹ Men för mitt namns skull håller jag tillbaka min vrede,
för min äras skull är jag långmodig,
så att du inte blir utrotad.
¹⁰ Se, jag har luttrat dig, men silver har jag inte fått.
Jag har prövat dig i lidandets ugn.
¹¹ För min egen skull,
    ja, för min egen skull gör jag det,
ty hur skulle jag kunna låta mitt namn bli ohelgat?
Jag ger inte min ära åt någon annan.

¹² Hör på mig, du Jakob,
    du Israel, som jag har kallat.
Jag är Denne.
    Jag är den förste,
jag är också den siste.
¹³ Min hand har lagt jordens grund,
    min högra hand har spänt ut himlen.
Jag kallade på dem, då stod de där.
¹⁴ Samla er, ni alla, och hör:
    Vem bland dessa andra har förutsagt detta,
att den man som Herren älskar
    skall utföra hans vilja mot Babel
och vara hans arm mot kaldeerna?
¹⁵ Jag, jag har talat detta,
    jag har också kallat honom.
Jag har fört honom fram,
    och hans väg skall vara framgångsrik.

¹⁶ Kom hit till mig och hör detta:
    Jag har från första stund talat helt öppet.
När tiden kom att något skulle ske, då var jag där.
Och nu har Herren, Herren sänt mig och sin Ande.
¹⁷ Så säger Herren, din återlösare, Israels Helige:
Jag är Herren, din Gud,
    som lär dig vad nyttigt är,
som leder dig på den väg du skall vandra.
¹⁸ O, att du hade lyssnat på mina bud!
Då skulle frid flyta till dig som en ström
och din rätt som havets vågor.
¹⁹ Dina barn skulle då ha varit som sanden,
din livsfrukt som de oräkneliga sandkornen.
Deras namn skulle aldrig bli utrotat
eller utplånat ur min åsyn.

²⁰ Drag ut från Babel, fly från kaldeerna!
Förkunna detta med fröjderop, låt det bli känt,
för ut det till jordens ände,
    säg: " Herren har återlöst sin tjänare Jakob.
²¹ De led ingen törst
    när han förde dem genom öknarna,
ty han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem.
Han klöv klippan, så att vatten flödade."

²² Det finns ingen frid för de ogudaktiga,
säger Herren.