Guds dom över Edom och andra folk

34 Träd fram, ni folk, och hör, lyssna, ni folkslag.
Jorden och allt som är på den må höra,
världen och allt som växer där.
Ty Herrens vrede är riktad mot alla hednafolk,
hans förbittring mot alla deras härskaror.
Han överlämnar dem till undergång,
han utlämnar dem till slakt.
Deras slagna skall kastas bort,
    stank stiger upp från deras döda kroppar,
bergen flyter av deras blod.
Himlens hela härskara förgås,
    himlarna rullas ihop som en bokrulle.
Hela dess härskara faller förvissnad ner
som vissnade löv från vinrankan,
    som vissnade blad från fikonträdet.

Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himlen.
Se, det far ner över Edom,
    över folket för min förbannelse
för att bli det till dom.
Herrens svärd dryper av blod,
    det är dränkt i fett,
i lamms och bockars blod,
    i talg från baggars njurar.
Ty Herren har ett offer i Bosra,
    en stor slakt i Edoms land.
Också vildoxar slaktas,
    liksom oxar och starka tjurar.
Deras land dricker sig rusigt av blod,
deras jord blir dränkt av fett.
Ty dagen för Herrens hämnd kommer,
ett vedergällningens år då han utför Sions sak.
Då blir Edoms bäckar förvandlade till tjära
och dess jord till svavel,
    dess land blir till brinnande tjära.
10 Varken natt eller dag skall den branden slockna,
ständigt skall röken av den stiga upp.
Från släkte till släkte skall landet ligga öde,
aldrig i evighet skall någon vandra där.
11 Pelikaner och hägrar skall ta det i besittning,
uvar och korpar bo där.
    Han skall spänna linor och lod över det
till förödelse och ödeläggelse.
12 Av dess ädlingar skall ingen finnas kvar
som kan utropa någon till kung.
    Alla dess furstar blir till intet.
13 Dess palats fylls av törne,
    nässlor och tistlar växer i dess borgar.
Det blir en boning för ökenhundar,
    ett tillhåll för strutsar.
14 Öknens vilddjur möter de tjutande ökendjuren,
raggiga bockar bräker till varandra.
    Tornugglan kan där slå sig till ro och finna en viloplats åt sig.
15 Där ordnar pilormen sitt bo och lägger sina ägg,
kläcker ut ynglet och samlar det i sitt beskydd.
Där kommer gamarna tillsammans,
    den ena efter den andra.
16 Efterforska i Herrens bok och läs!
Inte ett enda av dessa djur skall utebli,
det ena skall inte sakna det andra.
    Ty det är hans mun som befaller det
och hans Ande som samlar dem.
17 Det är han som kastar lott för dem,
hans hand tilldelar dem deras mark efter mätsnöre.
För alltid skall de ha den till besittning,
från släkte till släkte skall de bo där.

Domen över Edom och andra folk

34 Kom, alla folk, och lyssna!
    Hör på, alla länder!
Låt hela jorden
    och allt som finns på den lyssna,
jorden och allt som kommit upp ur den!
    Herrens vrede rasar mot alla folk,
den är upptänd mot alla deras härskaror.
    Han vill förinta dem
och utlämna dem till slakt.
    Deras slagna ska kastas bort,
stanken av deras lik stiga,
    och bergen ska flyta av deras blod.
Himlens stjärnor ska blekna
    och himlen rullas ihop som en bokrulle,
alla dess stjärnor ska falla till marken
    som vissna löv från vinrankan,
som övermogen frukt från fikonträdet.

Mitt svärd syns på himlen[a]
    och kommer över Edom,
över det folk jag ska straffa
    och har vigt åt förintelse.
Herrens svärd dryper av blod.
    Det är täckt av fett,
av blod från lamm och getter
    och fett från baggars njurar.
Herren har en offerfest i Bosra,
    en stor slakt i Edoms land.
Vildoxarna faller med dem,
    stutar och tjurar.
Landet ska dränkas i blod
    och marken mättas av fett.

Det är en hämndens dag för Herren,
    ett bestraffningens år för Sions skull.
Bäckarna i Edom omvandlas till tjära
    och myllan till svavel.
Hela dess land blir till brinnande tjära.
10     Varken natt eller dag ska det slockna,
röken ska stiga oupphörligt.
    Landet ska ligga öde
från generation till generation,
    ingen ska någonsin passera genom det.
11 Pelikaner och trappfåglar ska ta det i besittning,
    tornugglor och korpar ska hålla till där.
Ett mätsnöre ska dras över landet
    och ett stenlod sänkas ner,
    allt ska ligga öde och tomt.[b]
12 Inget ska finnas kvar för dess förnäma män
    att bygga ett rike av,
och dess furstar ska försvinna.
13     Törnen ska växa upp i palatsen,
nässlor och tistel i fästningarna,
    och platsen blir ett tillhåll för schakaler,
ett hem för berguvar.
14     Ökendjuren möts där med hyenor,
raggiga bockar kallar på varandra.
    Där bor också nattens varelse Lilit
och finner en viloplats.
15     Där bygger ugglan sitt bo,
lägger sina ägg,
    ruvar och skyddar sina ungar.
Där samlas också falkar i par.

16 Studera Herrens bok, läs och se efter!

Ingen av dem ska utelämnas,
    ingenting ska saknas.
För så har han befallt,
    och hans Ande samlar dem alla.
17 Han har delat upp landet åt dem
    och med mätsnöre gett dem deras del.
De ska äga landet för alltid
    och bo där i alla kommande generationer.

Footnotes

  1. 34:5 Grundtextens innebörd är osäker. Orden i denna mening härstammar från en handskrift från Qumran.
  2. 34:11 Grundtextens exakta innebörd är osäker. Framför allt är flera av djurnamnen i v. 11-15 osäkra, t.ex. uggla i v. 15 kan ev. också syfta på någon sorts orm. Mest omdiskuterad är nattens varelse i v. 14, som kan tolkas syfta på någon form av demon.