Jesaja 31
Svenska 1917
31 Ve dem som draga åstad ned till Egypten för att få hjälp, i det de förlita sig på hästar, dem som sätta sin förtröstan på vagnar, därför att där finnas så många, och på ryttare, därför att mängden är så stor, men som ej vända sin blick till Israels Helige och icke fråga efter HERREN!
2 Också han är ju vis; han låter olyckan komma, och han ryggar icke sina ord. Han reser sig upp mot de ondas hus och mot den hjälp som ogärningsmännen sända.
3 Ty egyptierna äro människor och äro icke Gud, deras hästar äro kött och icke ande. Och HERREN skall räcka ut sin hand, och då skall hjälparen vackla och den hjälpte falla, och båda skola tillhopa förgås.
4 Ty så har HERREN sagt till mig: Såsom ett lejon ryter, ett ungt lejon över sitt rov, och icke skrämmes bort av herdarnas rop eller rädes för deras larm, när de i mängd samlas dit, så skall HERREN Sebaot fara ned för att strida på Sions berg och uppe på dess höjd.
5 Såsom fågeln breder ut sina vingar, så skall HERREN Sebaot beskärma Jerusalem; han skall beskärma och hjälpa, han skall skona och rädda.
6 Så vänden nu om till honom, från vilken I haven avfallit genom ett så djupt fall, I Israels barn.
7 Ty på den tiden skall var och en av eder kasta bort de avgudar av silver och de avgudar av guld, som edra händer hava gjort åt eder till synd.
8 Och Assur skall falla, men icke för en mans svärd; ett svärd, som icke är en människas, skall förtära honom. Han skall fly för svärd, och hans unga män skola bliva trälar.
9 Och hans klippa skall förgås av skräck, och hans furstar skola i förfäran fly ifrån baneret. Så säger HERREN, han som har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.
Jesaja 31
Svenska Folkbibeln
Herren och inte Egypten är Jerusalems räddning
31 Ve dem som drar i väg ner till Egypten för att få hjälp.
De förlitar sig på hästar
och förtröstar på vagnar,
därför att de är många,
och på ryttare,
därför att mängden är stor.
De vänder inte sin blick till Israels Helige
och frågar inte efter Herren.
2 Men också han är vis, och låter olyckan komma.
Han tar inte tillbaka sina ord.
Han reser sig upp mot de ondas hus
och mot hjälp från ogärningsmän.
3 Ty egyptierna är människor och inte Gud,
deras hästar är kött och inte ande.
Herren skall räcka ut sin hand,
och hjälparen skall vackla och den hjälpte falla,
båda skall tillsammans förgås.
4 Ty så har Herren sagt till mig:
Liksom ett lejon ryter, ett ungt lejon över sitt rov
när många herdar samlas emot det,
och inte skräms av herdarnas rop
eller fruktar för deras oväsen,
så skall Herren Sebaot fara ner för att strida på Sions berg
och uppe på dess höjd.
5 Som fågeln breder ut sina vingar,
så skall Herren Sebaot beskydda Jerusalem.
Han skall beskydda och hjälpa, skona och rädda.
6 Vänd om till honom som ni så djupt har avfallit ifrån, ni Israels barn. 7 Ty på den dagen skall var och en kasta bort sina avgudar av silver och sina avgudar av guld, som era händer har gjort åt er till synd. 8 Assur skall falla, men inte genom en mans svärd. Ett svärd som inte är en människas skall förtära honom. Han skall fly för svärd, och hans unga män skall bli slavar. 9 Hans klippa skall förgås av skräck, och hans furstar skall förfärade fly för baneret.
Så säger Herren, han som har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln