17 (A) Och Israels ljus
    ska vara som en eld,
        hans Helige som en låga,
    och den ska bränna och förtära
        hans törnen och tistlar,
            allt på samma dag.
18 Han ska helt göra slut
    på hans härliga skog
        och fruktträdgård.
    Det ska bli som när en sjuk
        tynar bort.
19 De träd som blir kvar i skogen
        ska vara lätträknade,
    ett barn kan skriva upp dem.

20 (B) På den dagen ska Israels rest
        och de räddade av Jakobs hus
    inte längre stödja sig
        på honom som slog dem.
    I trohet ska de stödja sig
        Herren, Israels Helige.
21 En rest ska vända om[a],
        en rest av Jakob,
    till Gud den Mäktige.[b]
22 (C) För även om ditt folk, Israel,
        vore som havets sand,
    så ska bara en rest av det
        vända om.
    Förödelse är beslutad,
        en rättfärdig störtflod.[c]
23 (D) Förödelse och beslutad straffdom
    ska Herren Gud Sebaot
        låta drabba hela landet.

24 (E) Därför säger Herren Gud Sebaot så:
    Mitt folk som bor i Sion,
        var inte rädda för Assur.
    Han kommer att slå dig med riset
        och höja sin stav mot dig,
            som i Egypten.
25 (F) För ännu en liten tid
        så upphör vreden mot dig,
    och min vrede ska vända sig
        till deras fördärv.
26 (G) Herren Sebaot ska svänga
        sitt gissel över dem,
    som när han slog Midjan
        vid Orebsklippan.[d]
    Han ska åter höja sin stav
        som han räckte ut över havet,
            som i Egypten.[e]
27 På den dagen ska hans börda
    tas bort från dina axlar
        och hans ok från din nacke,
    för oket ska brista
        på grund av fetman.

28 Han kommer över Ajat,
        drar fram genom Migron.
    I Mikmas lämnar han sin tross.[f]
29 De drar fram genom passet,
        tar nattkvarter i Geba.
    Rama bävar, Sauls Gibea flyr.
30 Ropa högt, dotter Gallim!
    Lyssna, Laisha!
        Arma Anatot!
31 Madmena flyr,
    Gibeons invånare söker skydd.
32 Samma dag gör han halt i Nob.
    Han svingar sin hand
        mot dottern Sions berg,
            mot Jerusalems höjd.

33 (H) Se, Herren Gud Sebaot
    ska hugga av den lummiga kronan
        med våldsam kraft.
    De resliga stammarna ska fällas,
        de höga träden störta ner.
34 Han ska fälla snårskogen med järn,
    och Libanon ska falla
        för den Mäktige.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:21 En rest ska vända om   Hebr. sheár jashúb, namnet på Jesajas son (7:3).
  2. 10:21 Gud, den Mäktige   Hebr. El Gibbór, samma namn som för Messias i 9:6 ("Mäktig Gud").
  3. 10:22 Citeras i Rom 9:27 som profetia om Guds frälsningsplan för Israel.
  4. 10:26 slog Midjan vid Orebsklippan   Guds räddning genom Gideon (Dom 7:22, 25).
  5. 10:26 stav … över havet, som i Egypten   Vid delningen av Röda havet i 2 Mos 14:16f.
  6. 10:28 Ajat etc   Orter från ca 1,5 mil norr om Jerusalem och söderut fram till staden.

17 Israels ljus ska vara en eld
    och dess Helige en låga
som bränner och förtär hans tistlar och törnen
    på en enda dag.
18 Hans skogars och trädgårdars härlighet
    ska han fullständigt förstöra.
Det ska bli som när en sjuk människa tynar bort.
19     De träd som blir kvar
är så få att ett barn kan räkna dem.

Israels rest

20 Den dagen ska den rest som återstår i Israel och de som räddats av Jakobs släkt inte längre förlita sig på honom som slog dem, utan de ska ha en sann tillförsikt till Herren, Israels Helige. 21 En rest av Jakob ska vända om till Gud, den Mäktige. 22 För även om ditt folk, Israel, vore som havets sand, ska bara en rest vända om. En förintelse är bestämd, en rättfärdighetens flod. 23 Herren, härskarornas Herre, genomför den beslutade förintelsen över hela landet.

24 Så säger därför Herren, härskarornas Herre: ”Du mitt folk som bor på Sion, var inte rädd för Assur, när han slår dig med käpp och lyfter sin stav mot dig, på samma sätt som Egypten. 25 Snart ska förbittringen vara över och min vrede vändas till deras fördärv.”

26 Härskarornas Herre, ska då svänga sin piska mot honom, som när han slog Midjan vid Orevs klippa och lyfta sin stav över havet, på samma sätt som i Egypten. 27 På den dagen ska hans börda lyftas från dina axlar och oket på din nacke brytas sönder genom din fetma.[a]

28 Han kommer från Ajat,
    drar fram genom Migron,
lämnar sin tross i Mikmas.
29     De går över passet
och stannar i Geva över natten.
    Rama bävar, Sauls Giva flyr.
30 Ropa, Gallim!
    Lyssna, Lajsha!
    Arma Anatot!
31 Madmena flyr bort,
    och invånarna i Gevim söker skydd.
32 Redan idag ska han stanna i Nov.
    Han knyter näven mot berget Sion,
mot Jerusalems höjd.

33 Men se, Herren, härskarornas Herre,
    hugger ner trädkronorna med våldsam kraft.
De högvuxna fälls,
    de ståtliga huggs ner.
34 Han hugger ner snårskogen med en yxa,
    och Libanon faller för den Mäktige.

Read full chapter

Footnotes

  1. 10:27 Eller genom din olja. Grundtexten i versens sista del är svårtydd. En möjlighet är att genom din fetma/olja ska tolkas som ett ortnamn, Pene-Shemen, som hör ihop med följande vers: Från Pene-Shemen kommer han, från Ajat, han drar fram genom Mikron…