29 För larmet av ryttare och bågskyttar
tar hela staden till flykten.
    Man ger sig in i skogssnåren
och upp bland klipporna.
    Alla städer är övergivna,
ingen människa bor i dem mer.

30 Du ödelagda, vad vill du göra?
    Om du än klär dig i scharlakan
och pryder dig med smycken av guld,
om du än gör dina ögon stora med smink,
så gör du dig vacker förgäves.
    Dina älskare föraktar dig,
de står efter ditt liv.
31 Ty jag hör rop som från en barnaföderska,
ångestrop som från en förstföderska.
    Det är dottern Sions röst.
Hon flämtar, hon räcker ut sina händer:
"O, ve mig!
    Mitt liv tynar bort inför mördare."

Read full chapter