Jeremia 30  Svenska Folkbibeln

⁵ Så säger Herren:
    Ett rop av förfäran har vi hört,
fruktan och ingen frid.
⁶ Fråga och tänk efter:
    Brukar män föda barn?
Eller varför ser jag alla män
    hålla sina händer på höfterna
som kvinnor i barnsnöd,
    och varför har alla ansikten blivit så dödsbleka?
⁷ Ve! Detta är en stor dag,
    ingen är den lik.
En tid av nöd är detta för Jakob,
    men han skall bli räddad ur den.
⁸ Och det skall ske på den dagen,
    säger Herren Sebaot,
att jag skall ta oket från din nacke
    och bryta sönder det
och slita av dina band.
    Inga främlingar skall längre
tvinga honom att tjäna sig,
⁹ utan de skall tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
    som jag skall låta uppstå åt dem.

¹⁰ Så frukta inte, du min tjänare Jakob,
säger Herren,
    och var inte förskräckt, du Israel,
ty jag skall rädda dig ur landet i fjärran
och dina efterkommande ur det land där de hålls fångna.
Jakob skall komma tillbaka
    och leva i fred och säkerhet,
och ingen skall förskräcka honom.
¹¹ Ty jag är med dig, säger Herren,
    för att rädda dig.
Jag skall göra slut på alla de hednafolk
bland vilka jag har spritt ut dig.
    Men dig skall jag inte tillintetgöra,
utan jag skall bestraffa dig med rättvisa.
Ty alldeles ostraffad
    kan jag inte lämna dig.

¹² Ty så säger Herren:
    Obotlig är din skada,
oläkligt ditt sår.
¹³ Ingen tar sig an din sak
    för att se om ditt sår.
Det finns inga läkemedel och ingen läkedom för dig.
¹⁴ Alla dina älskare har glömt dig,
    de frågar inte efter dig.
Ty med en fiendes slag har jag slagit dig.
Jag har straffat dig hårt,
    ty din missgärning är stor
och dina synder många.
¹⁵ Varför ropar du över din skada?
    Obotlig är din plåga.
Därför att din missgärning är stor
    och dina synder många
har jag gjort dig detta.

¹⁶ Men nu skall alla som ätit av dig bli uppätna,
och alla dina motståndare,
    ja, alla skall gå i fångenskap.
De som skövlat dig skall bli skövlade,
och alla som plundrat dig skall jag lämna till plundring.
¹⁷ Ty jag skall låta dig tillfriskna
    och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallar "den fördrivna",
    "det Sion som ingen frågar efter".

¹⁸ Så säger Herren:
    Se, jag skall göra slut på fångenskapen för Jakobs hyddor
och förbarma mig över hans boningar.
Staden skall åter byggas upp på sin höjd,
och palatset skall stå på sin rätta plats.
¹⁹ Från dem skall lovsång höras
    och rop från glada människor.
Jag skall föröka dem,
    och de skall inte bli färre.
Jag skall ära dem,
    och de skall inte anses obetydliga.
²⁰ Hans söner skall bli som förr,
    hans menighet skall bestå inför mig,
och jag skall straffa alla som förtrycker honom.
²¹ Hans ledare skall vara en av hans egna,
hans härskare skall utgå från hans mitt.
Jag skall låta honom komma nära mig och nalkas mig.
Ty vem är den som vågar sitt liv genom att nalkas mig?
säger Herren.
²² Och ni skall vara mitt folk
    och jag skall vara er Gud.

²³ Se, Herrens stormvind, full av vrede, bryter fram,
en härjande storm!
    Över de ogudaktigas huvuden virvlar den ner.
²⁴ Herrens brinnande vrede skall inte vända åter,
förrän han har utfört, ja, förrän han har fullbordat
sitt hjärtas tankar.
    I den yttersta tiden skall ni förstå det.