16 Och folket som de profeterar för, männen och deras hustrur, deras söner och döttrar, skall kastas ut på Jerusalems gator slagna av hunger och svärd och ingen skall begrava dem. Jag skall låta deras ondska drabba dem själva.

17 Tala till dem detta ord:

Natt och dag strömmar tårar från mina ögon,
och må de inte upphöra,
    ty jungfrun, dottern mitt folk,
har drabbats av ett förkrossande slag,
av ett svårt och oläkligt sår.
18 Går jag ut på fälten
    ligger där män genomborrade av svärd,
och kommer jag in i staden
    möts jag av hungerns plågor.
Både profet och präst
    drar vidare mot ett land de inte känner.

Read full chapter