⁴² Men Gud vände sig bort från dem och utlämnade dem till att dyrka himlens här^[a], som det står skrivet i profeternas bok^[b]: Var det åt mig ni bar fram slaktoffer och matoffer under de fyrtio åren i öknen, ni av Israels hus?^{[c] 43} Ni bar Moloks^[d] tält och er gud Refans^[e] stjärna, de bilder ni gjort för att tillbe. Men jag ska föra bort er i fångenskap bortom Babylon.

^44 (A) Våra fäder hade vittnesbördets tält^[f] i öknen, utformat så som Gud hade bestämt. Han hade befallt Mose att göra det efter den förebild denne fått se. ^45 (B) Det tältet fick våra fäder i arv, och de förde det hit under Josuas ledning när de tog över landet efter folken som Gud drev undan för dem. Här stod det fram till Davids tid. ^46 (C) Han fann nåd inför Gud och bad att få finna en boning åt Jakobs Gud^[g]. ^47 (D) Men det blev Salomo som byggde ett hus åt honom.

^48 (E) Den Högste bor dock inte i hus som är byggda av människohand. Profeten säger:

⁵⁰ Har inte min hand gjort allt detta?

Avslutande anklagelse

^51 (F) Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron! Ständigt gör ni motstånd mot den helige Ande, ni som era fäder. ^52 (G) Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade den Rättfärdiges ankomst, och nu har ni förrått och mördat honom, ^53 (H) ni som fått lagen förmedlad av änglar men inte hållit den."

Stefanus stenas

^54 (I) När de hörde detta blev de ursinniga^[i] och gnisslade tänder mot Stefanus. ^55 (J) Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida, ^56 (K) och han sade: "Se! Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida."

⁵⁷ Då skrek de högt och höll för öronen och stormade fram mot honom alla på en gång, ^58 (L) och de släpade ut honom ur staden och stenade honom. Och vittnena lade sina mantlar vid fötterna på en ung man som hette Saulus. ^59 (M) Så stenade de Stefanus, medan han bad och sade: "Herre Jesus, ta emot min ande." ^60 (N) Sedan föll han på knä och ropade med hög röst: "Herre, ställ dem inte till svars för denna synd!" Med de orden somnade han in. Och Saulus hade samtyckt till att han dödades.

^24 (A) Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra^[a]. ²⁵ De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.

²⁶ Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. ^27 (B) På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.

²⁸ Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras. ^29 (C) De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. ³⁰ De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, ³¹ vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. ³² De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.

^10 (A) Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. ^11 (B) Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen ¹² och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

Gud har utvalt er

^13 (C) Men vi måste alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er^[a] till frälsning genom att ni helgas av Anden^[b] och tror på sanningen. ^14 (D) Till detta har Gud kallat er genom vårt evangelium, för att ni ska vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet.

^15 (E) Stå därför fasta och håll er till den undervisning ni har fått, muntligt eller genom brev^[c]. ^16 (F) Och må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud vår Far, som har älskat oss och gett oss evig tröst och gott hopp i sin nåd, ¹⁷ uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i gärning och ord.