Profetia om sjuttioårig fångenskap

25 Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk i Josias son Jojakims, Juda kungs, fjärde regeringsår, som var den babyloniske kungen Nebukadressars första regeringsår.[a] Detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare. Han sade:

Ända från Josias, Amons sons, Juda kungs, trettonde regeringsår och till denna dag, under dessa tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte velat höra. Herren har gång på gång sänt till er alla sina tjänare profeterna, men ni har inte lyssnat eller vänt örat till för att höra, när de sade: "Vänd om, var och en från sin onda väg och sina onda gärningar, så skall ni för all framtid få bo kvar i det land som Herren har givit åt er och era fäder. Följ inte andra gudar, så att ni tjänar och tillber dem och väck inte min vrede genom era händers verk. Då skall jag inte heller låta olycka drabba er." Men ni har inte lyssnat till mig, säger Herren, utan väckt min vrede genom era händers verk till er egen olycka.

Därför säger Herren Sebaot så: Eftersom ni inte har lyssnat till mina ord, skall jag kalla på alla folkstammarna i norr, säger Herren, och jag skall sända efter min tjänare Nebukadressar, kungen i Babel. Och jag skall låta dem angripa detta land och dem som bor här, liksom alla hednafolken här omkring. Jag skall förgöra dem och de skall bli till häpnad och åtlöje och evig ödeläggelse. 10 Jag skall bland dem göra slut på rop av fröjd och rop av glädje, på rop för brudgum och rop för brud, på kvarnens buller och lampans ljus. 11 Hela detta land skall ödeläggas och förstöras, och dessa länder skall tjäna Babels kung i sjuttio år.

12 Men när sjuttio år har gått, skall jag straffa kungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger Herren, och även kaldeernas land skall jag göra till en ödemark för all framtid. 13 Jag skall låta alla de ord som jag har talat mot det landet gå i uppfyllelse, allt som är skrivet i denna bok och som Jeremia har profeterat mot alla hednafolk. 14 Ty också dem skall mäktiga folk och stora kungar lägga under sig, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.

Guds dom över folken

15 Ty så sade Herren, Israels Gud, till mig: "Tag denna bägare med vredesvin ur min hand och låt alla de hednafolk som jag sänder dig till, dricka av den. 16 De skall dricka så att de raglar och förlorar förståndet på grund av det svärd som jag skall sända ibland dem." 17 Och jag tog bägaren ur Herrens hand, och alla de folk som Herren sände mig till gav jag att dricka, 18 nämligen Jerusalem med Juda städer, dess kungar och furstar, för att göra dem till en ödemark och till häpnad och åtlöje och till en förbannelse, som nu har skett, 19 vidare farao, kungen i Egypten, hans tjänare, hans furstar och allt hans folk 20 och alla blandade stammar där, alla kungar i landet Us och alla kungar i filisteernas land, både Askelon, Gaza, Ekron och dem som finns kvar i Asdod, 21 vidare Edom, Moab och Ammons barn samt alla kungar i Tyrus, 22 alla kungar i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som har kantklippt hår 24 och alla kungar i Arabien och alla kungar över de blandade stammar som bor i öknen 25 samt alla kungar i Simri, alla kungar i Elam och alla kungar i Medien, 26 slutligen alla kungar i landet i norr - både dem som bor nära och dem som bor långt borta, den ene såväl som den andre - och alla övriga riken i världen, ut över jordens yta. Och Sesaks[b] kung skall dricka efter dem.

27 Du skall säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick, så att ni blir druckna och spyr och faller omkull utan att kunna resa er på grund av det svärd som jag skall sända ibland er. 28 Men om de inte vill ta emot bägaren ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka! 29 Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag börja straffdomen. Skulle då ni bli ostraffade? Nej, ni skall inte bli ostraffade, utan jag skall kalla på ett svärd mot jordens alla invånare, säger Herren Sebaot.

30 Allt detta skall du profetera för dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,
    från sin heliga boning låter han sin röst höras.
Han ryter högt över sitt land
    och höjer skörderop som en vintrampare
över jordens alla invånare.
31 Larmet hörs till jordens ände,
    ty Herren går till rätta med hednafolken,
han skall döma allt kött.
    De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet, säger Herren.

32 Så säger Herren Sebaot:
    Se, en ofärd går ut
från folk till folk
    och en väldig storm stiger upp
från jordens yttersta ände.
33 De som på den dagen blir slagna av Herren
skall ligga från jordens ena ände till den andra.
Man skall inte hålla dödsklagan efter dem,
inte samla upp och begrava dem,
    utan de skall bli gödsel på marken.

34 Jämra er, ni herdar, och klaga.
    Vältra er på marken, ni ledare för hjorden.
Tiden är inne då ni skall slaktas
    och ni skall skingras.
Ni skall falla sönder som ett dyrbart kärl.
35 Ingen tillflykt finns för herdarna,
    ingen möjlighet att undkomma för hjordens ledare.
36 Hör herdarna ropa
    och ledarna för hjorden jämra sig.
Ty Herren ödelägger deras betesmark,
37 och de fridfulla ängarna förstörs
    på grund av Herrens brinnande vrede.
38 Likt ett ungt lejon drar han ut ur sitt snår.
Deras land blir en ödemark
    på grund av förtryckarens svärd,
och hans brinnande vrede."

Footnotes

  1. Jeremia 25:1 År 605 f. Kr.
  2. Jeremia 25:26 Sesak är ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv.

Profetia om fångenskapen i Babylonien

25 Det här ordet om hela folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår som var Nebukadnessars, den babyloniske kungens, första regeringsår.

Detta talade profeten Jeremia till hela folket i Juda och till alla Jerusalems invånare: Sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och fram till idag, under tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat. Gång på gång har Herren under årens lopp sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem när de sagt: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från allt ont ni gör. Då får ni bo kvar i landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder. Följ inte andra gudar, tjäna och tillbe dem inte. Provocera inte min vrede med det ni själva har gjort! Då låter jag ingen olycka drabba er.”

”Men ni har inte velat lyssna på mig, säger Herren. Ni har provocerat min vrede med det ni själva har gjort, till er egen olycka.”

Så säger därför härskarornas Herre: ”Därför att ni inte lyssnat till mig ska jag samla alla stammar från norr, säger Herren, och min tjänare Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Jag ska låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla de andra folken runt omkring. Och jag ska utsätta dem för förintelse, låta dem bli till åtlöje och krossas för alltid. 10 Jag ska göra slut på glada röster och jubelrop, rop för brudgum och brud, kvarnens ljud och lampans ljus. 11 Hela detta land ska bli öde och övergivet. Dessa folk ska tjäna kungen av Babylonien i sjuttio år.

12 När de sjuttio åren har gått, ska jag straffa kungen av Babylonien och hans folk för deras synd, säger Herren. Jag ska också göra kaldéernas land till en ödemark för alltid. 13 Jag ska låta allt jag talat mot detta land gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i den här boken, som Jeremia har profeterat mot folken. 14 Också de ska få tjäna många folk och stora kungar, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar, för allt vad de gjort.”

Herrens vredesbägare

15 För så sa Herren, Israels Gud, till mig: ”Ta denna vinbägare med vredesvin ur min hand, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den. 16 De ska dricka sig redlösa och galna på grund av det svärd som jag ska sända ibland dem.”

17 Jag tog då bägaren från Herrens hand och lät alla folk som Herren sänt mig till dricka ur den: 18 Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag, 19 farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk, 20 alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod, 21 Edom, Moab, ammoniterna, 22 alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[a], 24 alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen, 25 alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien, 26 samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[b] ska sedan dricka efter dem.

27 ”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’ 28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas Herre: ’Ni måste dricka! 29 Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas Herre.’

30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,
    från sin heliga boning dundrar han.
Han ryter högt över sina marker,
    hans rop är som vintramparens rop
över alla som bor på jorden.
31     Larmet hörs till jordens ände,
för Herren går till rätta med folken,
    han dömer hela mänskligheten.
Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”

32 Så säger härskarornas Herre:

”Se, olyckan går ut
    från folk till folk,
en väldig storm far upp
    från de yttersta hörnen av jorden.”

33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.

34 Gråt, ni herdar, och klaga.
    Kräla på marken, ni hjordens ledare.
Tiden är inne för er att slaktas,
    och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[c].
35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,
    ingen räddning för hjordens ledare.
36 Hör hur herdarna ropar,
    hjordens ledare klagar!
Herren ödelägger deras betesmarker.
37     De fridfulla ängarna förstörs
av Herrens brinnande vrede.
38     Han lämnar sin håla likt ett lejon.
Deras land ligger öde,
    härjat av förtryckarens svärd[d],
av hans flammande vrede.

Footnotes

  1. 25:23 Ordet hår finns inte i grundtexten, utan översättningen här grundar sig på Septuaginta. Ett annat tolkningsalternativ skulle kanske kunna vara att uttrycket syftar på avlägsna platser och inte människoansikten över huvud taget.
  2. 25:26 Namnet är ett kryptogram för Babyloniens (hebr. Babel) kung, bildat så att man ersätter det hebreiska alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. På det sättet får man Sh, sh och k i stället för B, b och l (det hebreiska alfabetet består enbart av konsonanter).
  3. 25:34 Enligt bl.a. Septuaginta: baggar.
  4. 25:38 Egentligen vrede, men här utgår översättningen ifrån andra handskrifter och Septuaginta.