Profetia mot kungen i Tyrus

28 Herrens ord kom till mig:

(A) ”Människobarn, säg till fursten i Tyrus[a]:

Så säger Herren Gud:

Ditt hjärta är högmodigt
    och du säger: Jag är en gud,
        jag tronar på en gudatron
            mitt ute i havet.
    Ändå är du bara en människa
        och inte en gud,
    hur mycket du än i ditt hjärta
        tycker dig vara en gud.

(B) Se, du menar dig vara visare

        än Daniel[b],
    ingen hemlighet är dold för dig.
(C) Genom din visdom och ditt förstånd
        har du blivit rik,
    guld och silver har du samlat
        i dina förrådshus.
Genom stor visdom med vilken
            du drev din handel
        har du ökat din rikedom,
    och så har ditt hjärta
            blivit högmodigt
        för din rikedoms skull.

Därför säger Herren Gud så:
    Eftersom du menar
        att dina tankar är Guds tankar,
(D) se, därför ska jag låta främlingar
    komma mot dig,
        de grymmaste folk.
    De ska dra sina svärd
        mot din visdoms skönhet
    och orena din glans.
(E) De ska störta ner dig i graven,
    och du ska dö en våldsam död
        mitt ute i havet.

Ska du då säga till

    den som dräper dig:
        ’Jag är en gud’,
    du som är en människa
        och inte en gud,
    i händerna på den
        som genomborrar dig?

10 (F) Du ska dö som de oomskurna dör

        för främlingars hand.
    För jag har talat,
        säger Herren Gud.”

11 Herrens ord kom till mig: 12 (G) ”Män­niskobarn, stäm upp en sorgesång över kungen i Tyrus och säg till honom:

Så säger Herren Gud:

Du var en mönsterbild
        av fullkomlighet,
    full av visdom
        och fullkomlig i skönhet.
13 (H) Du var i Eden, Guds lustgård,
    höljd i alla slags ädelstenar:
        karneol, topas och kalcedon,
    krysolit, onyx och jaspis,
        safir, granat och smaragd.
    Med guld var dina tamburiner
        och flöjter utsmyckade,
    framställda den dag du skapades.
14 (I) Du var en smord,
        beskyddande kerub[c],
    och jag hade satt dig
        på Guds heliga berg.
    Där gick du omkring
        bland gnistrande stenar.

15 Du var fullkomlig

        på alla dina vägar
    från den dag då du skapades
        till dess att orättfärdighet
            blev funnen hos dig.
16 Genom din stora handel
    fylldes du med våld,
        och du syndade.
    Därför drev jag dig bort
        från Guds berg
    och förgjorde dig,
        du beskyddande kerub
    mitt bland de gnistrande stenarna.
17 (J) Eftersom ditt hjärta var högmodigt
        på grund av din skönhet,
    och du fördärvade din visdom
        på grund av din prakt,
            kastade jag ner dig till jorden
    och utlämnade dig åt kungar
        till att beskådas.

18 (K) Genom dina många missgärningar

    och din oärliga handel
        vanhelgade du dina helgedomar.
    Därför lät jag eld gå ut från dig,
        och den förtärde dig.
    Jag gjorde dig till aska på marken
        inför alla som såg dig.

19 (L) Alla som kände dig bland folken

        häpnade över dig.
    Du fick ett fasansfullt slut
        och du ska inte mer finnas till.”

Profetia mot Sidon

20 Herrens ord kom till mig: 21 (M) ”Män­niskobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon[d] och profetera mot det 22 (N) och säg:

Så säger Herren Gud:

Se, jag ska komma över dig, Sidon,
        och förhärliga mig i dig.
    Man ska inse att jag är Herren,
        när jag dömer henne
    och visar mig helig i hennes mitt.
23 Jag ska sända pest över henne
        och blod på hennes gator,
    och inne i henne ska döende män
        falla för svärd,
    som ska drabba henne
        från alla sidor.
    Och man ska inse att jag är Herren.

24 (O) Sedan ska det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg ­eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man ska inse att jag är Herren Gud.

25 (P) Så säger Herren Gud: När jag samlar Israels hus från de folk dit de skingrats, ska jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon. Sedan ska de bo i sitt land, det som jag gav åt min tjänare Jakob. 26 (Q) De ska bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de ska bo i trygghet, när jag dömer alla som bor runt omkring dem och som föraktar dem. Och de ska inse att jag är Herren deras Gud.”

Footnotes

  1. 28:2 fursten i Tyrus   Hette Etbaal III (”Baals man”, ca 591-573 f Kr). Personifierar här staden.
  2. 28:3 visare än Daniel   Se Dan 1-6 och not till Hes 14:14.
  3. 28:14 beskyddande kerub   Keruberna (jfr kap 1 och 10) var väktare vid Edens lustgård (1 Mos 3:24), avbildade på förbundsarken där Gud uppenbarade sig (4 Mos 7:89).
  4. 28:21 Sidon   Deltog med Juda i upproret mot Nebudkadnessar (Jer 27:3) men besegrades.