Add parallel Print Page Options

28 Vid dina sjömäns nödrop
    skälver kustländerna.
29 Alla som sitter vid årorna
    lämnar sina skepp.
Alla matroser och sjömän på havet
    beger sig i land.
30 De ropar högt
    och gråter bittert över dig,
strör stoft på sina huvuden
    och rullar sig i aska.
31 De rakar sina huvuden för din skull,
    de klär sig i säck
och gråter bittert över dig,
    klagar i djup sorg.
32 De jämrar sig och klagar,
    de stämmer upp en klagosång över dig:
”Vem är lik Tyros,
    som tystats ner mitt ute i havet?”
33 När dina affärsmän gav sig ut till sjöss
    tillfredsställde du många länder.
Med din överflödande rikedom
    och dina varor gjorde du jordens kungar rika.
34 Nu har du förlist i havet
    och ligger där nere i djupet.
Alla dina varor och allt ditt manskap
    har gått under tillsammans med dig.
35 Alla som bor utmed kusten
    förfärar sig över dig,
och deras kungar ryser
    med ansikten förvridna av fasa.
36 Köpmän bland folken väser åt dig.
    Du har mött ett fasansfullt slut.
Du är borta för alltid.’ ”

Read full chapter