Add parallel Print Page Options

6-7 Men jag kom förbi och fick se dig där, liggande i ditt eget blod, och jag sa: 'Lev! Väx upp som en planta på fältet!' Och det gjorde du! Du blev lång, smärt och smidig, en juvel bland juveler. Du mognade till ung kvinna, välväxt och välformad, men fortfarande naken och oskyddad.

När jag såg dig nästa gång var du giftasvuxen, och jag svepte min mantel omkring dig för att därmed bekräfta vår förlovning. Jag ingick ett förbund med dig, och så blev du min.

9-10 Efter bröllopet gav jag dig vackra, fint broderade kläder av linne och siden och skor av läder.

Read full chapter