Profetia mot Egypten

29 I det tionde året, på tolfte dagen i den tionde månaden[a] kom Herrens ord till mig:

(A) ”Människobarn, vänd ditt ansikte mot farao[b], Egyptens kung, och profetera mot honom och mot hela Egypten. (B) Säg:

Så säger Herren Gud:

Jag är emot dig, farao,
        du Egyptens kung,
    du stora monster[c],
        som ligger där i dina strömmar
    och säger: Nilen är min,
        jag har själv gjort den.
(C) Jag ska sätta krokar i dina käftar
    och låta fiskarna i dina strömmar
        fastna i dina fjäll.
    Så ska jag dra upp dig[d]
        ur dina strömmar
    med alla fiskar som hänger fast
        vid dina fjäll.

(D) Jag ska kasta dig ut i öknen

    med alla fiskarna
        från dina strömmar.
    Du ska bli liggande på marken
        och inte tas bort därifrån
            eller hämtas,
    för jag ska ge dig till mat
        åt markens djur
            och himlens fåglar.

(E) Alla Egyptens invånare

        ska inse att jag är Herren,
    för de är en rörstav
        för Israels hus.

När de tar dig i sin hand

    går du sönder
        och ristar upp hela deras sida.
    När de stöder sig på dig bryts du av,
        och du får alla höfter att darra.

Därför säger Herren Gud så: Se, jag vill låta svärd drabba dig och jag ska utrota både människor och djur ur dig. (F) Egyptens land ska skövlas och läggas öde, och de ska inse att jag är Herren. Detta därför att du sade: Nilfloden är min, jag har själv gjort den. 10 (G) Se, därför är jag emot dig och dina strömmar, och jag ska göra Egyptens land till en ödemark, till ett ödelagt land, från Migdol till Assuan[e] ända fram till Nubiens gräns.

11 Ingen människas fot ska gå fram där och ingen fot av något djur. Landet ska ligga obebott i fyrtio år. 12 Jag ska göra Egyptens land till en ödemark bland ödelagda länder, och dess städer ska ligga öde bland ödelagda städer i fyrtio år. Jag ska skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna.

13 För så säger Herren Gud: När fyrtio år har gått, ska jag samla egyptierna från de folk där de är utspridda. 14 (H) Jag ska göra slut på deras fången­skap och låta dem återvända till Patros land[f], som de härstammar från. Där ska de bli ett obetydligt rike, 15 ett rike som är obetydligare än andra riken så att det inte mer kan upphöja sig[g] över folken. Jag ska låta dem bli så få att de inte kan härska över folken. 16 Israels folk ska inte mer förlita sig på egyptierna, utan de ska minnas sin synd när de vänder sig till dem för att få hjälp. Och de ska inse att jag är Herren Gud.”

17 I det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden[h] kom Herrens ord till mig: 18 ”Människo­barn, Nebukadressar, Ba­bels kung, har låtit sin här utföra ett hårt arbete mot Tyrus. Varje huvud har blivit skalligt och varje skuldra sönderskavd. Men varken han eller hans här har vunnit något av Tyrus genom det arbete de utfört mot det. 19 (I) Därför säger Herren Gud så: Se, jag ger Egyptens land till Nebukadressar[i], Babels kung, och han ska föra bort dess rikedomar och plundra och ta byte där. Detta ska hans här få som lön. 20 Som ersättning för hans arbete ger jag honom Egyptens land, för de har utfört sitt verk för min räkning, säger Herren Gud.

21 (J) På den tiden ska jag låta ett horn växa upp åt Israels hus, och jag ska låta dig öppna munnen mitt ibland dem. Och de ska inse att jag är Herren.”

Footnotes

  1. 29:1 det tionde året, på tolfte dagen i den tionde månaden   5 jan 587 f Kr.
  2. 29:2 farao   Hofra, av grekerna kallad Apries (589-570 f Kr). Nämns i Jer 37:5, 44:30.
  3. 29:3 monster   Krokodiler fiskades enligt Herodotos med stora krokar (vers 4).
  4. 29:4 dra upp dig   Egypten ryckte ut mot babylonierna sommaren 587 f Kr men besegrades (Jer 37:5f).
  5. 29:10 från Migdol till Assuan   Egyptens nordöstra (2 Mos 14:2) och södra gräns.
  6. 29:14 Patros land   Södra Egypten.
  7. 29:15 inte mer … upphöja sig   Egypten blev från 525 f Kr en lydstat under perserriket (Est 1:1).
  8. 29:17 det tjugosjunde året, på första dagen i den första månaden   26 april år 571 f Kr, något år efter belägringens slut (26:8).
  9. 29:19 ger Egyptens land till Nebukadressar   Egypten invaderades enligt Herodotos 568 f Kr.

Profetia mot Egypten

(29:1—32:32)

29 I det tionde året, på tolfte dagen i tionde månaden,[a] kom Herrens ord till mig: ”Du människa, vänd dig mot farao, Egyptens kung, och profetera mot honom och mot hela Egypten. Säg: ’Så säger Herren, Herren:

Jag ska ta itu med dig, farao,
    kung av Egypten,
du stora odjur
    som vilar i dina floder
och säger: ”Nilen är min,
    jag har skapat den åt mig själv.”
Men jag ska sätta krokar i dina käftar
    och låta fiskarna i dina floder fastna vid dina fjäll.
Jag ska dra upp dig ur dina floder med alla fiskar
    som hänger fast vid dina fjäll.
Jag ska lämna dig i öknen,
    dig och alla fiskarna från dina floder.
Du ska bli liggande på bara marken,
    och ingen ska hjälpa dig upp eller ta dig därifrån.
Åt markens djur och himlens fåglar
    ger jag dig som mat.

Alla som bor i Egypten ska förstå att jag är Herren. De är som en stav av vass för israeliterna. När de griper tag i dig går du sönder och alla river sönder sina händer på dig. När de stöder sig på dig bryts du av och får deras höfter att gå ur led.

Därför säger Herren, Herren: Jag ska rikta ett svärd mot dig och utplåna både människor och djur. Egypten ska förhärjas och bli ett öde land. Då ska de inse att jag är Herren.

Han sa ju: ”Nilen är min. Jag har själv gjort den.” 10 Därför ska jag ta itu med dig och din flod, och jag ska göra Egyptens land förhärjat och öde, från Migdol till Assuan, ända till gränsen mot Kush. 11 Ingen ska gå där, varken människa eller djur, och under fyrtio år ska ingen bosätta sig där. 12 Jag ska göra Egypten till ett öde land bland andra öde länder, och dess städer ska ligga öde bland ödelagda städer i fyrtio år. Egypterna själva ska jag skingra bland folken och sprida ut till andra länder.

13 Så säger Herren, Herren: Efter de fyrtio åren ska jag samla egypterna från de folk bland vilka de är skingrade. 14 Jag ska låta dem återvända från fångenskapen tillbaka till Patros[b] land, som de kom ifrån. Där kommer de att bli ett obetydligt kungarike, 15 det obetydligaste av alla riken. Aldrig mer ska de upphöja sig över folken. Jag ska göra dem så få att de aldrig mer kommer att härska över andra folk. 16 Israeliterna ska inte längre förlita sig på dem, utan de ska komma ihåg den synd de begick när de vände sig till Egypten. Då ska de inse att jag är Herren, Herren.’ ”

Nebukadnessars vedergällning

17 I det tjugosjunde året, på den första dagen i första månaden[c], kom Herrens ord till mig: 18 ”Du människa, den babyloniske kungen Nebukadnessar drev sin armé hårt mot Tyros. Allas huvuden slets kala och allas skuldror blev sönderskavda. Ändå fick han och hans armé inget ut av allt sitt slit vid anfallet mot Tyros. 19 Därför, säger Herren, Herren, ger jag Egyptens land åt Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Han ska bära bort dess rikedomar, ta byte och plundra. Det ska hans armé få som lön. 20 Jag ger honom Egypten som lön för hans slit, för allt de gjort för mig, säger Herren, Herren.

21 Den dagen ska jag låta Israels folk växa i styrka, och då ska jag låta dig tala till dem. Då ska de inse att jag är Herren.”

Footnotes

  1. 29:1 Den 7 jan. 587 f.Kr.
  2. 29:14 Södra Egypten.
  3. 29:17 Den 26 apr. 571 f.Kr.