Profetia mot kungen i Tyrus

28 Herrens ord kom till mig. Han sade: "Du människobarn, säg till fursten i Tyrus:

Så säger Herren, Herren:

Ditt hjärta är högmodigt
    och du säger: Jag är en gud,
jag tronar på en gudatron
    mitt ute i havet.
Ändå är du bara en människa och inte en gud,
hur mycket du än i ditt hjärta
    tycker dig vara en gud.
Se, du menar dig vara visare än Daniel,
ingen hemlighet är dold för dig.
Genom din visdom och ditt förstånd
har du blivit rik,
    guld och silver har du samlat i dina förrådshus.
Genom stor visdom med vilken du bedrev din handel
har du ökat din rikedom,
    och så har ditt hjärta blivit högmodigt
för din rikedoms skull.

Därför säger Herren, Herren så:
    Eftersom du menar att dina tankar är Guds tankar,
se, därför skall jag låta främlingar komma mot dig,
de grymmaste folk.
    De skall dra sina svärd mot din visdoms skönhet
och orena din glans.
De skall störta ner dig i graven,
    och du skall dö en våldsam död
mitt ute i havet.
Skall du då säga till den som dräper dig:
'Jag är en gud',
    du som är en människa och inte en gud,
i händerna på den som genomborrar dig?
10 Du skall dö som de oomskurna dör
för främlingars hand.
    Ty jag har talat,
säger Herren, Herren."

11 Herrens ord kom till mig. Han sade: 12 "Du människobarn, stäm upp en klagosång över kungen i Tyrus och säg till honom:

Så säger Herren, Herren:

Du var en mönsterbild av fullkomlighet,
full av visdom och fullkomlig i skönhet.
13 I Eden, Guds lustgård, var du,
    höljd i alla slags ädelstenar:
karneol, topas och kalcedon,
    krysolit, onyx och jaspis,
safir, karbunkel och smaragd.
    Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade,
framställda den dag du skapades.
14 Du var en smord, beskyddande kerub,
och jag hade satt dig på Guds heliga berg.
Där gick du omkring bland gnistrande stenar.
15 Du var fullkomlig på alla dina vägar
från den dag då du skapades,
    till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.
16 Genom din stora handel
    fylldes du med våld,
och du syndade.
    Därför drev jag dig bort från Guds berg
och förgjorde dig, du beskyddande kerub
mitt bland de gnistrande stenarna.

17 Eftersom ditt hjärta var högmodigt på grund av din skönhet,
och du fördärvade din visdom på grund av din prakt,
kastade jag ner dig till jorden
    och utlämnade dig åt kungar till att beskådas.
18 Genom dina många missgärningar och din oärliga handel
vanhelgade du dina helgedomar.
    Därför lät jag eld gå ut från dig,
och den förtärde dig.
    Jag gjorde dig till aska på marken
inför alla som såg dig.
19 Alla som kände dig bland folken
    häpnade över dig.
Du fick ett fasansfullt slut
    och du skall inte mer finnas till."

Profetia mot Sidon

20 Herrens ord kom till mig. Han sade: 21 "Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det 22 och säg:

Så säger Herren, Herren:

Se, jag skall komma över dig, Sidon,
och förhärliga mig i dig.
    Man skall inse att jag är Herren,
när jag dömer henne
    och bevisar mig helig i hennes mitt.
23 Jag skall sända pest över henne
    och blod på hennes gator,
och inne i henne skall döende män falla för svärd,
som skall drabba henne från alla sidor.
Och man skall inse att jag är Herren.

24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, Herren.

25 Så säger Herren, Herren: När jag samlar Israels hus från de folk där de är kringspridda, skall jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon, och de skall sedan bo i sitt land, det som jag gav åt min tjänare Jakob. 26 De skall bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar. Ja, de skall bo i trygghet, när jag dömer alla som bor runt omkring dem och som föraktar dem. Och de skall inse att jag är Herren, deras Gud."

Dom över fursten i Tyros

28 Herrens ord kom till mig: ”Du människa, säg till fursten i Tyros: ’Så säger Herren, Herren:

Du är högmodig och säger:
    ”Jag är en gud och sitter på en gudatron ute i havet.”
Ändå är du en människa och ingen gud,
    hur mycket du än tänker dig vara en gud.
Du är visare än Daniel, ingen hemlighet är dold för dig.[a]
    Genom din vishet och ditt förstånd
har du skaffat dig rikedomar
    och samlat guld och silver i dina skattkamrar
Genom din stora vishet bedrev du din handel
    och ökade din rikedom,
och för din rikedoms skull blev du högmodig.

Därför säger Herren, Herren:

Därför att du inom dig tror dig vara som Gud
    ska jag låta främlingar komma mot dig,
de grymmaste av folk,
    och de ska dra sina svärd mot din sköna vishet
och vanhelga din glans.
    De ska störta ner dig i graven,
och du ska dö en våldsam död där ute i havet.
    Ska du inför den som dräper dig säga att du är en gud,
du som är en människa i dina dräpares våld och ingen gud?
10     Du ska dö som en oomskuren för främlingars hand.

Jag har talat, säger Herren, Herren.’ ”

11 Herrens ord kom till mig: 12 ”Du människa, stäm upp en klagosång över kungen i Tyros! Säg till honom: ’Så säger Herren, Herren:

Du var en fullkomlig sigillring[b],
    full av vishet och skönhet.
13 Du var i Eden, Guds trädgård.
    Du var täckt av alla slags dyrbara ädelstenar:
karneol, topas, kalcedon, krysolit, onyx, jaspis, safir, rubin och smaragd.
    Dina smycken och prydnader[c] var av finaste guld,
gjorda för dig den dag du skapades.
14     Du var en smord[d], beskyddande kerub
som jag hade satt på Guds heliga berg.
    Där gick du bland gnistrande stenar.
15 Du var oklanderlig i allt du gjorde från den dag du skapades
    till den dag då du gav rum åt orättfärdighet.
16 Under den omfattande handel som du bedrev tog våld och synd makten över ditt inre.
Därför stötte jag bort dig från Guds berg.
    Jag förvisade dig, du beskyddande kerub,
från de gnistrande stenarna.
17     Din skönhet gjorde dig högmodig,
och du slösade bott din vishet i all din framgång.
    Därför kastade jag dig till marken och lät dig beskådas av kungar.
18 Genom dina många synder och din ohederliga handel
    har du vanhelgat dina helgedomar.
Därför lät jag eld gå ut från dig och förtära dig.
    Du blev till aska på jorden inför alla som såg dig.
19 Alla folk som kände dig blev förfärade över dig.
    Du har mött ett fasansfullt slut och är borta för evigt.’ ”

Profetia mot Sidon

20 Herrens ord kom till mig: 21 ”Du människa, vänd dig mot Sidon och profetera mot det: 22 Säg: ’Så säger Herren, Herren:

Jag är emot dig, Sidon,
    och jag ska visa min makt i dig.
Då ska de inse att jag är Herren,
    när jag verkställer stadens dom och visar min helighet där.
23 Jag ska sända pest och blodbad till dess gator.
    Därinne ska de slagna falla för svärd
som riktas dit från alla håll.
    Då ska de inse att jag är Herren.

24 Israeliterna ska då inte längre drabbas av sina föraktfulla grannfolks brännässlor och stickande törnen. Då ska de inse att jag är Herren, Herren.

25 Så säger Herren, Herren: Jag ska samla israeliterna från de folk bland vilka de skingrats och så visa min helighet inför de andra folken. De ska sedan få bo i sitt eget land som jag gav till min tjänare Jakob. 26 De ska tryggt få bo där och bygga hus och plantera vingårdar. De ska få bo tryggt när jag verkställt domen över grannfolken som föraktar dem. Då ska de inse att jag är Herren, deras Gud.’ ”

Footnotes

  1. 28:3 Se 14:14 med not, där Daniel stavas på samma sätt som här och avviker alltså något från Danielsbokens Daniel. Trots detta är det dock möjligt att det är denne sistnämnde som åsyftas här, Hesekiels samtida, som enligt Danielsboken var känd för sin vishet.
  2. 28:12 Grundtextens innebörd av fullkomlig sigillring är osäker, ev. förebild.
  3. 28:13 De hebreiska ordens (smycken, prydnader) innebörd är osäker.
  4. 28:14 Det hebreiska ordets innebörd är osäker.